Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 29 dec, 2019

Hur klarar man att hålla sitt nyårslöfte?

REPORTAGE I nästan 80 år har traditionen av att avlägga nyårslöften funnits. Men hur lägger man upp ett bra nyårslöfte? Hur ska man tänka om man inte klarar det? Och är nyåret verkligen den bästa tiden för stora löften? Frågorna är ställda till Mattias Lundberg, legitimerad psykolog och docent i psykologi.

Text: Johanna Fredriksson

Att det är just vid nyåret som människor tenderar att avlägga löften har ingen annan förklaring än att det är praktiskt – lätt att komma ihåg. Det nya året signalerar dessutom en typisk övergångsperiod och är en av få kollektiva milstolpar som finns i västvärlden.
Enligt en studie vid Stockholms universitet från 2018 är det mellan 12 och 18 procent av svenskarna som avger nyårslöften, medan siffran i exempelvis USA ligger mellan 40 och 50 procent. 

Inte löftet i sig

Men vad är det som gör att människor avlägger nyårslöften?
Mattias Lundberg, legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Umeå universitet, tror inte att det egentligen är själva löftet som är viktigt.
– Däremot är det ofta så att vi ser att vi har ett intresse av att förändra oss på något sätt. Genom att uttala det för oss själva men också inför andra sätter jag en lite större social press på mig, säger han.

Film: Tre frågor till Mattias Lundberg
Tre frågor till Mattias Lundberg

 

Studien från Stockholms universitet visar att 55 procent av de svenskar som avgett nyårslöften håller dem hela året.
– Jag tycker att det är ett jättebra resultat. Att hålla ett löfte över tolv månader är ganska lång tid. Vi ska ha klart för oss att väldigt mycket av det vi lovar bygger på yttre förutsättningar om vi ska klara det eller inte. Men det är väldigt mycket yttre förutsättningar som vi inte har kontroll över under ett års tid, säger Mattias Lundberg.

Jätteviktigt att acceptera att jag inte kan påverka allt.

Att man inte kan påverka alla yttre faktorer är något man bör ha med sig ifall man inte klarar att hålla sitt löfte. Att stöta på hinder ska man inte se som ett misslyckande. 
– Det är jätteviktigt att acceptera att jag inte kan påverka allt. 

Temporärt bakslag

Att göra en avvikelse från planen – som äta något man sagt att man inte ska äta eller missa ett träningspass etcetera –  behöver inte heller innebära att löftet är brutet. 
– Nä, det var ett temporärt bakslag, men du har fortfarande en chans att rädda upp det, det tycker jag är jätteviktigt.

Vad är det som gör att vi tenderar sätta höga mål?
– Jag tror att det är en strävan att bli något annat. Man är missnöjd med något eller vill bli bättre på något som man är hyfsat nöjd med. 

Självinsikten är "det nya svarta". 

– Sen tror jag att vi har lite för lite självinsikt ibland till vad vi är kapabel att göra. Självinsikten är "det nya svarta", vi måste se att det finns begränsningar både hos oss själva, vad vi klarar av och vad är jag bra på och vad är jag dålig på, men också en självinsikt att jag faktiskt inte kan påverka mitt eget liv helt och hållet. Vi måste se att livet har begränsningar och då kanske vi måste röra oss inom dom begränsningarna, säger Mattias Lundberg och betonar att man så klart kan sikta mot en bortre gräns, men inte fyra kilometer bortanför den gränsen.
– För det är väldigt stor risk att vi aldrig kommer att nå den och då blir vi kanske besvikna i stället.

Analysera varför man inte lyckas

Ett tips för att klara av att hålla löften är att hålla dem rimliga och att sätta individuella delmål att klara och njuta av på vägen. Om man inte lyckas hålla sina löften bör man fundera på varför det blev så – ändrades förutsättningarna eller var det kanske inte ett tillräckligt intressant mål som var värt att anstränga sig för? 

Enligt Mattias Lundberg visar forskning att närmande-mål, alltså att sträva efter att nå något, har större chans att uppnås än undvikande-mål – att sluta med någonting.
Brukar du avlägga nyårslöften?
– Nej, svarar han utan att blinka. 
Varför inte då?
– Jag avlägger andra löften till mig själv och min omgivning. Så där löpande under året. För mig blir nyårslöften nästan lite kontraproduktivt. 
Vad menar du?
– Om jag tvingar mig själv att sätta ett mål bara för att det är just ett nyårslöfte som man ska avlägga så kanske jag inte är i ett tillstånd eller i balans eller i sammanhanget just nu att lova det här. Med däremot den 14 februari så kanske det känns som att jag är i rätt sinnesstämning och omständigheter runtomkring passar bättre och underlättar för mig att uppnå löftet.

För mig blir nyårslöften nästan lite kontraproduktivt. 

Så, löften är inte bara något för det nya året – 22 mars, 3 maj eller 28 augusti kanske är en bra tid för dig att avlägga löften som du faktiskt har en chans att nå.