I artikeln presenterar vi våra erfarenheter av att implementera och genomföra HyFlex-undervisning. HyFlex står för hybrid + flexible och innebär att det är möjligt för studenterna att välja om de vill delta på plats på campus eller digitalt från en annan plats i undervisningen, såväl under föreläsningar som under seminarier. Meningen är att studenter ska kunna delta på lika villkor, oavsett om de är på plats eller deltar digitalt i betydelsen att de ska ha samma möjligheter att delta i föreläsningar, ställa frågor och aktivt delta i diskussioner på seminarier.
Kursen som vi testat HyFlex-undervisning på är en grundkurs om offentlig förvaltning på socionomprogrammets första termin.
Tack vare covid-pandemin har vi fått möjlighet att göra ett naturligt experiment med tre grupper av studenter:
före pandemin med enbart undervisning på campus
under pandemin med online-undervisning
efter pandemin med HyFlex-undervisning.
Resultaten av studien visar att studenterna som studerade med HyFlex-undervisning fick de högsta studieresultaten och var mest nöjda med kursen i kursutvärderingen.
I artikeln vill också nyansera resultaten från vår studie och vidare bidra till diskussionen om HyFlex-undervisning. För även om studenter var positiva och nöjda såg vi som lärare en del utmaningar med upplägget.
Kollage från seminarium och föreläsning med HyFlex undefvisning
BildLinda Jervik Steen
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Efterfrågan på HyFlex- eller online-undervisning har ökat efter pandemin. det är viktigt att studera hur den typen av undervisningen fungerar för att identifiera styrkor och svagheter och var utvecklingsbehoven för lärare som pedagoger finns.
Vi identifierar både styrkor och svagheter med HyFlex-undervisning. Styrkor är självklart de förbättrade resultaten liksom den ökade tillgängligheten att ta del av högre studier. HyFlex-undervisningen skulle kunna ses som en pusselbit i arbete med breddad rekrytering till universitet och möjligheten att utbilda sig eller omskola sig ”mitt i livet”. Samtidigt ser vi risker med upplägget, undervisningen blir mer instrumentell. Den blir mer fokuserad på att undervisa för att studenterna ska klara examinationen snarare än att ge plats och möjliggöra för breda diskussioner som kan ses som en av den högre utbildningens kännetecken. Minskat engagemang från studenter både under undervisningen så väl som i pauser och under perioder av självstudier kan påverka identitetsskapandet och socialiseringen in i yrket som socionom.
Ur ett större perspektiv ska det poängteras att artikeln är en pedagogisk och didaktisk artikel och inte en statsvetenskaplig artikel. Det känns viktigt att som lärare på högskolan ta sig den tid som en artikel kräver för att analysera något i sin undervisning. När vi publicerar didaktiska artiklar bidrar vi till att sprida vår kunskap och erfarenheter från undervisningen vilket förhoppningsvis kan komma andra lärare till gagn. Bidraget bli tudelat i detta fall då vi dels lyfter aspekter av HyFlex- undervisning och dess direkta påverkan på oss lärare och studenterna. Vi lyfter sedan blicken och diskuterar hur mer långtgående effekterna HyFlex-undervisning kan ha på studenterna och hur de under sin studietid påbörjar formandet av sin professionsidentitet, både på individnivå och i grupp. För mig som doktorand har det varit både roligt och utvecklande att testa HyFlex-undervisning och att sedan få reflektera över dess effekter i en artikel.
Vad innebär resultaten?
Resultaten visar att studenterna uppskattade flexibiliteten och det var möjligt att fritt välja hur de ville delta i undervisningen (på campus eller online). Samtidigt förändrades vår lärarroll från att ha fokus på att pedagogiskt utföra undervisningen till en mer tekniskt administrativ roll.
Bland annat fick vi ansvar för att tekniken skulle fungerar korrekt, både på campus och online samt vi behövde hålla koll på zoom-chatten parallellt med undervisning i det fysiska rummet. Turligt nog kunde vi, tack vare utvecklingspengar från UPL kunde vi vid de flesta undervisningstillfällen vara två lärare samtidigt och därmed dela på ansvaret. Att vara två lärare på plats vid varje undervisningstillfälle är dock dyrt och inte något som lär införas i dagsläget.
Då studenterna fick tillgång till alla våra power point-presentationerna vid kursstart förlorade vi en del av den spontanitet som det annars finns utrymme för läraren att ta in aktuella händelser eller liknande. Det i kombination med att studenternas interaktioner minskade, vilket nämnts tidigare, kan så klart påverka lärandet och skapandet av professionsidentitet för socionomer i detta fall.
På en mer aggregerad nivå är resultatet att det ställs höga krav på läraren vid HyFlex-undervisning. Förutom de vanliga uppgifterna för läraren till kommer tekniska uppgifter.
Är det något i resultaten som förvånar er?
Resultaten visar att även om HyFlex-undervisning kan ses ett enkelt sätt att bredda rekryteringen och möjliggöra för flera så kommer det också med en kostnad.
Trots att studenterna fick bättre resultat på examinationen och uppgav att de var mer nöjda med undervisningen än studenterna varit de föregående åren så minskade deras deltagande i undervisningen. Det var färre spontana frågor och kommentarer och vi såg tendenser till att studenterna var mer låsta vid det som stod i Power Point-prestationen än på öppna diskussioner. De öppna diskussionerna och möjligheten att dryfta frågor och funderingar minskade eller uteblev. Att studenternas engagemang och deltagande genom frågor minskade är oroväckande då just det fria samtalet är en viktig aspekt av akademiska studier. För en så tydlig professionsutbildning som socionomprogrammet är bidrar också studenternas engagemang och interaktion med varandra i relation till undervisning till djupare inlärning och formerandet av den framtida professionsidentiteten. Om det uteblir kan det skada professionen i framtiden.
Har det praktisk nytta?
Artikeln ger både praktiskt insikter i styrkorna och utmaningarna med HyFlex-undervisning, Artikeln kan vara relevant för alla som funderar på att eller vill implementera HyFlex i sin undervisning.
Den visar att det går att erbjuda flexibilitet för studenter upplevs positivt och förenklar för studenter som bor längre bort från universitetet eller har familj. Samtidigt ställs nya och andra krav på lärarens didaktiska så väl som tekniska förmåga.