Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon
Publicerad: 26 jan, 2021

Genetiska muskelsjukdomar – så vill forskaren lura kroppen bli frisk

PORTRÄTT Går det att lura en sjuk muskelcell att tro den är en frisk muskelcell i en annan del av kroppen? Det försöker forskaren Jonas von Hofsten vid Umeå universitet ta reda på med hjälp av zebrafiskar och gensaxen - i hopp om att öppna nya dörrar för behandling av genetiska muskelsjukdomar.

Text: Alekzandra Granath

Jonas von Hofsten är ansvarig vid Umeå universitets anläggning för forskning med zebrafisk, Umeå Zebrafiskfacilitet, som består av hela 500 akvarier i olika storlekar. Han har de senaste tio åren tittat på muskelceller och hur de fungerar och utvecklas hos en person med genetisk muskelsjukdom.

Zebrafisk – en populär organism

I bagaget har han en grundexamen i biologi och en doktorsexamen i cell- och molekylärbiologi.

– Mellan 2006 och 2008 gjorde jag min postdoc i Sheffield, England, på ett av Europas största tillhåll för forskning på zebrafisk. Så där fick jag lära mig väldigt mycket, berättar han.

Att zebrafisk är en populär organism att forska på har sin början i Origon, USA. Jonas von Hofsten berättar om en professor som tyckte det var ineffektivt att jobba med möss.

– Han hade en hobbyverksamhet med akvarier hemma och började prova på zebrafiskar. Det höll på i några år, och sedan tog det skruv och fler och fler nappade på modellen. Det är ett ryggradsdjur som i mångt och mycket fungerar som en människa och de är väldigt lätta att använda.

Vill lura kroppen bli frisk

I dagsläget jobbar Jonas von Hofsten och hans kollegor på två huvudspår. Det ena handlar om huruvida det skulle gå att lura en sjuk muskelcell att bete sig som att den vore en frisk muskelcell och därmed förhindra att kroppen bryts ned.

– Vi tittar på processen för hur de celler som har bestämt sig för att bli muskler, men inte vilka muskler de ska bli, går till och om vi kan styra den processen. I en vuxen människokropp finns stamceller som aktiveras av till exempel hård träning eller en muskelsjukdom och det är den processen vi vill komma åt.

Enligt Jonas von Hofsten finns det en hel del genetiskt betingande muskelsjukdomar som leder till att muskelvävnaden i kroppen bryts ner. Hos de personer som har de här sjukdomarna regenererar musklerna långsammare än de bryts ner.

Oavsett vilken variant av muskelsjukdom patienten har är det svårt att behandla eftersom det är medfött

Det blir ett progressivt förfall som tillslut leder till svårigheter att gå och hjälpmedel som rullstol kan behövas.

– Oavsett vilken variant av muskelsjukdom patienten har så är det svårt att behandla eftersom det är medfött. Av okänd anledning drabbar ett stort antal av muskelsjukdomarna olika delar av kroppen på olika sätt, trots att de genetiska defekterna finns i alla celler, berättar Jonas von Hofsten.

Han menar att vissa muskeltyper ändå klarar sig från att brytas ned och vill därför dra nytta av det för att lura de sjuka muskelcellerna.
– Om vi kan hitta ett sätt för den här kontinuerligt pågående regenerativa processen att styra cellerna till att bli av en typ som inte bryts ner i normalfallet, tror jag vi kan lura kroppen att inte bryta ner sig själv.

Gensaxen till stor hjälp

Något som underlättat Jonas von Hofsens forskning avsevärt är den så kallade gensaxen, CRISPR-Cas9, som 2020 fick nobelpriset i kemi. Innan upptäckten var forskningen både krångligare och dyrare.

– De möjligheter som finns nu är på en helt annan nivå än vad det var för sex, sju år sedan.

Med gensaxen kan vi bestämma exakt position i DNA:t där vi kan skapa en mutation som stänger av genen

Med hjälp av gensaxen kan Jonas von Hofsten och hans kollegor slå ut funktionen hos en gen som är viktig för hur muskeln byggs upp och därmed utvärdera funktionen av dessa gener i regenereringssammanhang.

– Med gensaxen kan vi bestämma exakt position i DNA:t där vi kan skapa en mutation som stänger av genen, eller generna i fråga.

– Vi har bland annat slagit ut en gen som är viktig för muskelcellfunktionen i bakdelen på zebrafiskar för att efterlikna den selektiva degenerativa process som kännetecknar många genetiska muskelsjukdomar hos människan. Därefter försöker vi få regenererande muskelceller i bakdelen att tro de är celler i den friska framdelen. Om vi lyckas med det är det bevisat att det är möjligt att påverka regenereringsprocessen utifrån de stamceller som finns i kroppen att bli immuna mot den genetiska defekten.

Långt till en färdig medicin

När det gäller behandling av muskelsjukdomar har det enligt Jonas von Hofsten stått och stampat ganska länge, så han hoppas på att det här projektet leder till något stort som kan tas emot med nyfikenhet.

– Eftersom vi ägnar oss åt grundläggande forskning är det ganska långt mellan det vi håller på med till en färdig medicin, det måste man vara ärlig med att säga. Men jag hoppas vi kan öppna dörrar för de som jobbar kliniskt att tänka lite nytt.

Kort om Jonas von Hofsten

Namn: Jonas von Hofsten
Familj: Sambo och tvillingar födda 2003
Kommer från: Skellefteå
Bor: Umeå
Driver mig i arbetet: Nyfikenheten, har ett otroligt spännande jobb
Inspirerar mig: Jag tycker att genetik är spännande, framstegen som skett sista åren har varit otroligt inspirerande och lett till att vi kunnat göra helt nya saker. Det är en inspiration i sig.
Bästa avkoppling: Åka till fjällstugan i Tärnaby och slåss med fjällbjörkar i offpisten.