Kämpar på flera fronter mot aggressiv cancer

– Så länge cancern håller sig lokalt är den ett hanterbart problem, det är när den sprider sig som det kan bli allvarligt. Därför är det smart komma åt de faktorer som får tumörcellerna att bli aggressiva och bilda metastaser, säger Maréne Landström, professor i patologi vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.  

I sin forskning har Maréne Landström särskilt fokuserat på hur vissa tillväxtfaktorer påverkar cancercellernas beteende. Det handlar om faktorer med beteckningarna TGF-β och Wnt3a. Forskarna i Maréne Landströms grupp, med forskare från såväl Umeå som Spanien, Indien, Kina och Tyskland, har kunnat se att höga halter av dessa faktorer har samband med dålig prognos vid prostatacancer.

komma åt de faktorer som får tumörcellerna att bli aggressiva och bilda metastaser

Forskarna har kunnat kartlägga en kedja som förklarar hur tillväxtfaktorerna tar sig in i cellkärnan genom att lifta på receptorer på cellytan. Väl inne i cellkärnan aktiverar de faktorer som aktiverar gener i cellen som driver på att tumören sprider sig i kroppen genom att bilda dottersvulster, metastaser.

– Resultatet var något av ett genombrott både för träffsäkrare diagnoser och för potentiellt nya behandlingar, säger Maréne Landström.

Kartlagt kedja

Den goda nyheten är att när man har kartlagt den kedja som leder till att vissa cancerceller blir aggressiva, öppnar sig också möjligheten att hitta sätt att bryta denna kedja. Forskarna i Maréne Landströms grupp har tillsammans med SciLifeLab utvecklat en specifik antikropp som kan fungera som stoppkloss och blockerar kedjan. På sikt är målet att skapa ett läkemedel som på detta sätt bromsar spridningen av cancer. Forskningen är inriktad på prostatacancer, men mekanismerna är troligen densamma i flera olika tumörer i bröst, njurar och tarmar.

En annan sida av forskningen kring mekanismerna i hur prostatacancer blir aggressiv och sprids, är att man med dessa resultat kan få bättre verktyg för att avgöra vilka tumörer i prostata som bör behandlas och vilka som är mindre allvarliga. Fler än 10 000 män i Sverige får årligen diagnosen prostatacancer. Hos många är cancern godartad och skulle inte kräva behandling, medan den hos andra är aggressiv.

Prostatacancer är den cancerform som leder till flest dödsfall bland män, samtidigt som å andra sidan många med godartade tumörer behandlas i onödan med de komplikationer som det medför. Att med ledning av biomarkörer tidigt kunna avgöra vilka tumörer som är farliga respektive ofarliga, skulle därför betyda både bättre överlevnad för män med allvarlig cancer och samtidigt bättre livskvalitet för dem med godartade tumörer. Här kan resultaten snart komma till nytta kliniskt inom vården.

Fiskar och katter

Forskarna i Maréne Landströms grupp studerar cancercellerna i både provrör och levande organismer med hjälp av den nobelprisbelönade gensaxen CRISPR-Cas9. Här har de bland annat använt sig av zebrafiskar i akvarium. Just zebrafiskar har fördelen att de är genomskinliga och att det därför går lätt att följa hur metastaser bildas. Med gensaxens hjälp har forskarna klippt och klistrat in protein i cellen för en faktor som gynnar att cancerceller blir aggressiva. Forskarna kunde påvisa en ny funktion för proteinet i så kallad Wnt-signalering som kan förklara varför cancercellerna blir aggressiva och metastaserande. Funktionen för proteinet jämfördes med uttrycken i vävnadsprover och tecken på aktiv Wnt-signalering från män med prostatacancer. På så sätt kunde man förstå att mekanismerna för hur proteinet påverkar signaleringen är desamma.

Trots att Maréne Landström har uppnått en ålder då många funderar på pension, har hon inga tankar på att sluta forska. Under sena kvällars arbete med vetenskapliga artiklar i hemmet i Hörnefors har hon sällskap av sina tre trogna katter. De får för sin matte dock inte komma i närheten av de värdefulla zebrafiskarna…