Leder genom samverkan

Efter att ha innehaft uppdraget som Samhällsvetenskapliga fakultetens dekan i snart fyra år har Ruth Mannelqvist tackat ja till ytterligare fyra. Under perioden 1 juli 2021 - 30 juni 2025 fortsätter hon och prodekan Gregory Neely sina uppdrag. Vilken fråga vill hon att fakulteten ska fokusera extra mycket på de kommande åren?

– I grunden tycker jag att konstruktionen på samfak, där institutionerna har en hög grad av självbestämmande, är bra. Den vill jag behålla! Jag tror att den stora utmaningen för oss framöver blir kompetensförsörjningen. Vi har redan en bra och välfungerande grundutbildning och forskning vid fakulteten, men hur ska vi hitta nya kompetenta lärare och forskare när pensionsavgångarna kommer? Regeringen har dessutom aviserat en expansion av högskolesektorn, klarar vi det? Vid vår fakultet har vi också flera ämnen som är nationellt begränsade, så vi har inte lika lätt att rekrytera internationellt. Jag vill därför satsa på att bygga kompetens underifrån via forskarutbildningen. Under 2020 gjordes därför en strategisk satsning genom finansierandet av 15 doktorandanställningar inom fakulteten, och avsikten är att vi under 2021 kommer att finansiera ett antal postdoktorsanställningar. Anställningarna fördelas till institutioner och enheter utifrån behov kopplade till både kompetensförstärkning och forskningsanknuten grundutbildning.  

Under 2020 gjordes en strategisk satsning genom finansierandet av 15 doktorandanställningar inom fakulteten, och avsikten är att vi under 2021 kommer att finansiera ett antal postdoktorsanställningar.

Vad gör en dekan?

I kontraktet mellan rektor och dekan kan man läsa att rektor delegerar det övergripande ansvaret för fakultetens utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället till dekanen. Dekanen ansvarar också för den dagliga ledningen av fakultetens verksamhet.
– På ett sätt är uppdraget som dekan ganska formaliserat, det finns en tydlig delegation. Men sen hur dekanen arbetar i praktiken ser väldigt olika ut vid de olika fakulteterna. Hos oss på samfak är många uppgifter och beslut vidaredelegerade till institutionerna. Jag tar sällan beslut som direkt styr institutionerna, till exempel beslutar jag inte om fördelning av forskningsmedel eller forskningstid på institutionerna. Jag tror att det är bra att beslut tas hos de som känner sin verksamhet bäst. Min vanligaste arbetsuppgift är nog att föra fram frågor inom och utanför fakulteten. Dels representerar jag fakulteten uppåt, mot rektor och övrig universitetsledning, men jag försöker också vara en samverkansmotor inom fakulteten. Jag träffar ofta prefekter och andra från institutioner och enheter och diskuterar frågor och problem. Jag strävar då efter att koppla samman dem med andra institutioner som har hanterat samma typ av problem, eller så kan jag ta med mig frågan uppåt. Denna samverkande roll har varit extra viktig under coronapandemin, då man verkligen har haft behov från institutionernas sida att få input i hur man kan lösa akuta behov. Jag ser det som en väldigt viktig uppgift att ha en nära relation till institutionerna. Därför har jag som princip att om någon från en institution hör av sig och vill diskutera något med mig, då svarar jag alltid ja, säger Ruth Mannelqvist.

Vilka tycker du är de svåraste uppgifterna i dekanuppdraget?

– Jag tycker att det kan vara svårt att kunna ge prefekterna ett riktigt bra stöd i svåra personalfrågor. Sen är det i perioder svårt att få tiden att räcka till, att hinna läsa in sig på alla de frågor som man är inblandad i. Något som också är svårt  att klara av är att prata latin på årshögtiden, DET är en utmaning!

Jag ser det som en väldigt viktig uppgift att ha en nära relation till institutionerna. Därför har jag som princip att om någon från en institution hör av sig och vill diskutera något med mig, då svarar jag alltid ja.

Basen kvar vid Juridiska institutionen

Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap och när det inte är covid-tider har hon sitt arbetsrum vid Juridiska institutionen. Som dekan knyts man också nära personalen vid fakultetens kansli, som bistår dekanen med administrativt stöd.

– Jag är dekan på 75% av min arbetstid. Övriga 25% försöker jag hinna med en del forskning, handledning av doktorander och undervisning. Jag undervisar på både grund- och avancerad nivå. Jag har den stora lyxen att bara få göra det allra roligaste - gå in och undervisa om mitt eget forskningsområde, utan ansvar för examinationer och administration. Jag har gärna kvar undervisningen, den ger mig energi. Jag tycker att det är viktigt att fortfarande ha en förankring i verksamheten när man tar på sig ett sånt här uppdrag, jag tror att jag skulle bli alldeles för frånkopplad den dagliga verksamheten om jag flyttade mitt kontor till kansliet eller förvaltningen.

Vad är roligast med att vara dekan?

– Det som är allra roligast är allt det som man lär sig om verksamheten, både vid fakultetens olika institutioner och enheter och vid universitetet som helhet. Det är verkligen en förmån! Jag tycker också att det har varit fantastiskt att få lära känna och arbeta tillsammans med dekanerna vid de andra fakulteterna. Vår dekangrupp har väldigt roligt, vi samarbetar bra och är intresserade av varandras förutsättningar. Det har också varit roligt att få jobba med kansliet, jag har känt mig välkommen och inkluderad i den arbetsgruppen. Sen är det fantastiskt att se vilken otroligt hög arbetsmoral som finns hos fakultetens medarbetare. Alla människor på institutionerna som jobbar extremt hårt och målmedvetet, det imponeras jag över. Man har så stor frihet att forma sitt arbete när man jobbar på universitetet och man skulle kunna tänka sig att systemet skulle utnyttjas mer, men det görs inte!