Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-09-05

Licensieringsavtal hjälpte forskarna att nå ut med kunskap

PORTRÄTT – Alla ska ha en möjlighet att få kunskap inom arbetsrelaterad ohälsa. Den här digitala lösningen är gratis och tillgänglig, säger Therese Eskilsson, som tillsammans med sin forskargrupp valde att licensiera sitt metodstöd för arbetsplatsdialog för att nå ut brett.

Text: Anna Lundström

Therese Eskilsson är docent i fysioterapi, universitetslektor och prefekt vid samhällsmedicin och rehabilitering. Som forskare undersöker hon konkreta metoder som kan användas inom arbetsrelaterad ohälsa. Området innefattar både ett förebyggande arbete liksom rehabilitering och återgång till arbete.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige och en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Som kliniker har Therese Eskilsson alltid varit nyfiken på hur vården går att förbättra och bli mer jämlik med avstamp i aktuell forskning.

Från rehabilitering till ett förebyggande stöd

Therese Eskilssons forskargrupp har ett nära samarbete med Stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där hon också jobbar kliniskt som fysioterapeut. Tillsammans har de genomfört flera vetenskapliga och patientnära forskningsprojekt för att utvärdera behandlingsmetoder vid utmattningssyndrom.

Samarbetet resulterade i ett metodstöd till hälso- och sjukvården för att underlätta sjukskrivna patienters återgång till arbete. Verktyget som består av en strukturerad dialogmodell visade sig ge goda resultat. I nästa steg ville forskarna undersöka om arbetsgivare kunde jobba på egen hand med samma metodik, fast med fokus på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa genom tidigt agerande.

Vi måste få stopp på den här ohälsan

– I min roll som kliniker på stresskliniken skulle det vara fantastiskt om personer inte drabbades av utmattning, men genom åren har sjukskrivningarna bara ökat. Vi måste få stopp på den här ohälsan. Så vår fråga var, jamen kan vi förebygga på något sätt?

Therese Eskilsson berättar att chefer brukar ha kunskap om olika regler och vad som ingår i chefens ansvar. Däremot visar forskningen att det konkreta hur:et är svårt när det gäller att förebygga eller agera vid arbetsrelaterad ohälsa hos medarbetare. Hennes erfarenhet är att ledare saknar en handfast guidning till hur man ska göra.

Kommuner sökte mer kunskap

I samma veva som forskargruppen arbetade med metodens vidareutveckling gentemot arbetsgivare, så blev Therese Eskilsson kontaktad av Umeå kommun och dess nätverk av kranskommuner. De var intresserade av en föreläsning med fokus just på hur det går att agera tidigt för att förebygga stress och ohälsa. Förutom en lyckad utbildningsdag fick forskargruppen med sig värdefulla tankar och idéer. En av de kranskommuner som deltog i utbildningen var Vindelns kommun, som sedan testade verktyget i olika verksamheter med positiv respons.

Pandemins krokben blev en språngbräda

För att söka forskningsmedel från en riktad utlysning och utveckla metoden vidare behövde Therese Eskilsson en privat aktör. Förankringen hos potentiella samarbetspartner drog ut på tiden, deadline för ansökan närmade sig och då bröt covid-19 pandemin ut. Hon beskriver hur forskargruppen insåg att de behövde ge upp.

När Therése Eskilsson rensade tankarna i fjällen hade hon nästan accepterat den tanken. Att resa runt och hålla i utbildningar för organisationer hade ändå inte varit möjlig under pandemin.

Men så mindes hon en långsiktig plan som forskargruppen hade om att digitalisera verktyget efter att projektet var avslutat, och sporrades av tanken på att göra det direkt i stället. Forskargruppen beslöt sig för att i stället söka pengar för den idén och fick medvind direkt. Therese Eskilsson blev kontaktad av Prevent, en ideell organisationen som ger företag stöd i arbetsmiljöarbetet. De var intresserade av metoden och visade sig även vara villiga att hjälpa till med att digitalisera verktyget.

– Jag skickade in en komplettering till ansökan om att Prevent skulle digitalisera metoden. Och det var ju jätteguld för oss i forskargruppen. Vi hade ju ingen aning om hur vi skulle göra det, utan hade behövt köpa in den tjänsten.

Therese Eskilsson koordinerade samarbetet från forskargruppens sida. Hon beskriver att det varit fantastiskt att samarbeta med Prevent, som bidragit med en otrolig drivkraft och kompetens.

Vägen till att licensiera metodstödet

Therese Eskilsson blev tipsad om att Innovationskontoret kunde ge stöd i frågor som rörde upphovsrätt och att ta produkter utanför universitetets väggar. Hon tog kontakt och beskrev hela situationen. Forskargruppen hade en samarbetspartner och behövde komma överens om olika villkor. Forskarnas krav var att verktyget skulle vara gratis och tillgängligt. De ville även ha möjlighet att justera innehållet, då forskningsprojektet pågick parallellt. Prevent hade i sin tur naturligtvis också sina krav.

Efter att ha bollat tankar och behov med Innovationskontoret fick forskargruppen hjälp med att upprätta ett licens- och samarbetsavtal. Therése Eskilssons upplevelse av att få stöd från Innovationskontorets medarbetare är positiv.

Att man bara kunde beskriva sin situation och så gav det nya idéer

– Det var fantastiskt tycker jag, så otroligt bra hjälp. Att man bara kunde beskriva sin situation och så gav det nya idéer som man inte ens hade tänkt på. Och det här avtalet fick vi jättestor hjälp med. Det skulle vi inte haft möjlighet till annars.

En annan möjlighet hade naturligtvis varit att starta bolag. Något som Therese Eskilsson inte känner sig främmande för i sig, men för metodstödets del var det inte vad hon och forskargruppen ville. Hon lägger till att den digitala lösningen dessutom är tillgänglig för alla arbetsgivare, resurseffektiv och bättre ur miljösynpunkt.

Man vill ju att vår forskning ska komma till nytta där ute i samhället

– Hur skulle man annars ha kunnat sprida och få ut kunskapen? Man vill ju att vår forskning ska komma till nytta där ute i samhället.

Ett digitalt verktyg

Namnet på den webbaserade utvecklingen av metodstödet blev Arbetsplatsdialogen. Det digitala och kostnadsfria dialogstödet hjälper chefer och medarbetare att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, hålla strukturerade samtal, anpassa arbetet och följa upp. Genom samarbetet med Prevent och involverade parter finns många nätverk där metoden nu kan spridas vidare.

Therése Eskilsson beskriver resan med idéutvecklingen som en solskenshistoria. Som relativt nybliven prefekt får hon dessutom själv använda metodstödet i praktiken.

Har du en idé som kan göra skillnad?

Therese Eskilssons tips till forskare som är nyfikna på att vidareutveckla resultat eller idéer:
Ta kontakt med Innovationskontoret. Börja med att beskriva situationen så kan du få stöd eller guidning vidare om du vill utveckla en produkt eller ska samverka med externa parter.

Välkommen att höra av dig till Innovationskontorets Innovations- och affärsrådgivare. Boka gärna ett digitalt idémöte eller kontakta oss direkt.