Marcus Schmitt-Egenolf vill kartlägga hälsoutmaningar i Arktis

Hälsan i Arktis

Marcus Schmitt-Egenolf är professor i dermatologi vid Umeå universitet och associerad forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hans forskning fokuserar på den individuella och samhälleliga bördan av psoriasis och melanom i en nordisk kontext. Han arbetar också med utveckling av högre utbildning, redaktionellt arbete och rådgivande uppdrag för flera myndigheter.

I sin roll som Arctic Six Chair vill han rikta blicken mot hälsan hos både urfolk och icke-urfolk som lever i Arktis.

– Att leva i Arktis innebär hälsoutmaningar för urfolk och icke-urfolk som ännu inte har studerats tillräckligt, säger Marcus Schmitt-Egenolf.

För att undersöka hur det påverkar hälsan att leva i Arktis ska Marcus tillsammans med andra forskare använda nationella hälsoregister från Finland, Norge och Sverige. Genom att länka samman data från flera register kan de analysera hälsoutfall över tid och jämföra hälsan hos människor som lever i Arktis med människor i de mer sydliga delarna av länderna. De ska bland annat undersöka fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, depression och ångest, men också sjukskrivning, livslängd, spädbarnsdödlighet och dödsorsaker.

De planerar också att undersöka hur hälsoutfallen skiljer sig mellan urfolk och icke-urfolk samt mellan olika grupper utifrån bland annat ålder, kön, kommun och socioekonomisk status. Genom att jämföra olika delar av länderna och olika grupper av människor vill forskarna hitta mönster i vilka hälsoutmaningar som förekommer och hur de hänger samman, samt identifiera eventuella kluster av hälsoutmaningar i de arktiska delarna av Finland, Norge och Sverige.

Genom att fokusera på möjliga lösningar genom patientinflytande och gemensamt beslutsfattande vill jag visa hur arktiska länder kan vara föregångare för innovativa sätt att förbättra hälsan genom att låta traditionella och moderna synsätt på hälsa berika varandra

Kunskap kan förbättra folkhälsan

Genom att beskriva konkreta hälsoutmaningar och analysera hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper kan projektet bidra till bättre folkhälsa. Kunskapen kan ligga till grund för specifika folkhälsoinsatser i Arktis och användas vid fördelningen av hälsoresurser till regionen.

Men projektet handlar också om möjliga vägar framåt. Marcus Schmitt-Egenolf vill fokusera på möjliga lösningar genom stärkt patientinflytande och gemensamt beslutsfattande.

– Genom att fokusera på möjliga lösningar genom patientinflytande och gemensamt beslutsfattande vill jag visa hur arktiska länder kan vara föregångare för innovativa sätt att förbättra hälsan genom att låta traditionella och moderna synsätt på hälsa berika varandra, säger Marcus Schmitt-Egenolf.

Från kunskapsluckor till nya samarbeten

För att få fler perspektiv på hälsan i Arktis vill Marcus Schmitt-Egenolf samla urfolksforskare, folkhälsans beslutsfattare, andra berörda aktörer och forskare i början av sin karriär. Tillsammans vill de bygga ett nätverk för kunskapsutbyte mellan Finland, Norge och Sverige.

På sikt planeras aktiviteter som workshops för att identifiera viktiga kunskapsluckor inom hälso- och sjukvård och forskning. Resultatet syftar till att ge beslutsfattare en tydligare bild av vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. Satsningen vill också lägga grunden för nya internationella forskningssamarbeten och ansökningar till bland annat Interreg, Horizon, NordForsk och ERC.

Kontakter finns redan med forskare vid de nordliga universiteten. På längre sikt är ambitionen att bredda nätverket till fler länder i den arktiska regionen.