Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 21 jan, 2022

Med drivkraft att utveckla vård för barn med allergi

PORTRÄTT – Jag vill att barn med allergier, astma och eksem ska ha tillgång till en god och jämlik vård som baseras på uppdaterad och vetenskaplig kunskap, säger Anna Sandin. Tillsammans med kollegan Veronica Bedinger har hon jobbat fokuserat med att bygga upp en kunskapsplattform och digital vårdlösning för barn med allergisjukdomar.

Text: Anna Lundström

Anna Sandin är docent och senior lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap och har forskat inom barnallergi sedan mitten av 90-talet. Som erfaren barnläkare med specialisering inom allergi, har hon träffat familjer och barn med allergi under hela sin forskarkarriär. En annan röd tråd är hur hon jobbat med kunskapsspridning inom området.

Som forskningsledare till forskningsstudien NICE möter Anna Sandin barn från födseln till skolåldern och följer deras diagnoser över tid, utifrån ärftlighet och andra faktorer i omgivningen. Hon ser tydligt att när vården gör rätt från början får patienten hållbara resultat och ett minskat behov av sjukvårdsbesök, vilket blir en vinst både för den enskilda individen och samhället i stort.

Det var helt fel att inte exponera barnen för rätt saker när de var små

– När jag började forska, under mitten av 90-talet, så ”kunde vi allt om allergier”. Inom vården rekommenderade vi att ta bort samtliga produkter som kunde ge allergi, som katter, hundar, blommor och utesluta vissa födoämnen. Det var helt fel att inte exponera barnen för rätt saker när de var små, vi såg till och med förvärrade symptom, vilket var intressant att få bekräftat i min forsknings sedan, berättar Anna Sandin.

Hon beskriver att drömscenariot är att alla barn med allergi ska få träffa personal inom BVC, primärvård och barnmottagning med kunskap, resurser och kontinuitet för en kunskapsbaserad diagnos och ett optimalt omhändertagande. 

Barnets bästa ska vara i fokus

Nyckeln till rätt behandling är rätt diagnos, men att ställa diagnos för kroniska sjukdomar som allergier, astma och eksem är komplicerat. Därför är det viktig med en tydlig plan för diagnos, behandling och regelbunden uppföljning alternativt ett friskförklarande. Enligt Anna Sandin fungerar det inte alltid så idag.

Kunskapen finns, men behöver förmedlas och omvandlas till en klinisk vardag

– Allergi är vår tids största sjukdomstillstånd bland barn. Många berörda familjer upplever frustration över att de inte tas på allvar. Bristen på allergologer gör vården ojämlik och uppdaterad vetenskaplig kunskap i hälso- och sjukvården nyttjas i allt för liten utsträckning, vilket gör att gamla synsätt lever kvar och möjligheter till bästa möjliga vård förbises. Konsekvensen blir onödigt lidande och ökade kostnader för familjer och samhället. Kunskapen finns, men behöver förmedlas och omvandlas till en klinisk vardag för vårdpersonal som möter barn med allergisjukdomar, konstaterar Anna Sandin.

Hennes vilja att medverka till en förändring växte sig allt starkare. Den utmaning som Anna Sandin såg var behovet av att ändra samhällets uppfattning om allergisjukdomar, inklusive hos kollegor och andra berörda.

Från problembild till handling

För att göra skillnad valde Anna Sandin att aktivt söka en lösning. Hon lärde känna barnallergisjuksköterskan Veronica Bedinger under kliniskt arbete på en barnmottagning. Det visade sig att båda enades av ett starkt engagemang kring att sprida kunskap om allergi på bred front. Kollegan anställdes i forskningsprojektet NICE och under namnet Allergiexperterna påbörjades en spännande och ibland krokig idéresa. Missionen var att sprida kunskap.  

Allergiexperterna byggde upp ett digitalt kunskapskoncept, för att sprida innehållet till politiker, barnfamiljer och vården. Det visade sig däremot vara en svår produkt att sälja i konkurrens med gratis innehåll på nätet. Tanken på att erbjuda digital vård fanns, men kändes svår.

Stöd med idéutvecklingen

Det viktigaste för kollegorna var att forskningen skulle få skapa nytta i samhället så att fler barn ska få rätt vård. Genom Innovationskontoret fick Allergiexperterna stöd i arbetet med att avgränsa idén, ringa in målgruppen och bygga ett koncept. De insåg hur viktigt det var att bygga upp en kunskapsbas för att sedan kunna undervisa utifrån den på flera sätt.

Anna Sandin och Veronica Bedinger valde att utveckla sitt vårdkoncept vidare. Innovationskontoret stöttade längs vägen inom frågor som rörde effektivisering, logistik, finansiering, juridik och avtal. 

Ett digitalt vårdkoncept

– Vi är tacksamma för det stöd vi har fått via Innovationskontoret. Det var exempelvis värdefullt att få hjälp med struktur och verifiering mot samarbetspartners. Både jag och Anna fick en ökad förståelse för marknadskrafter, värdet av en produkt och vi uppskattade hjälpen med juridikfrågor, säger Veronica Bedinger

Förändringsprocesser i stora vårdsystem tar lång tid. För att inte barn och familjer skulle behöva vänta så valde Anna Sandin och Veronica Bedinger att utveckla ett digitalt vårdkoncept, som ger barn med allergisjukdomar bästa möjliga omhändertagande. Ambitionen är också att göra patienter och familjer allergiexperter på den egna sjukdomen, för en ökad livskvalitet för patienten. 

Det är extremt många färre man behöver hantera om man gör rätt från början i diagnostiseringen

– Det är ganska fascinerande. Det är extremt många färre man behöver hantera om man gör rätt från början i diagnostiseringen. Är det verkligen födoämnesallergi som patienten har? Är det inte bara förstoppning? säger Anna Sandin.

Allergiexperterna hoppas att vårdkonceptet ska kunna inspirera och fungera som hävstång för att utveckla regional vård i en högre hastighet, baserad på tillgänglig vetenskaplig kunskap.

Framtidens digitala vård

Allergiexperterna befinner sig just nu i en uppstartsfas. Planen är att i början av 2022 kunna erbjuda möjligheten att boka digital specialistvård. Parallellt med uppstarten utbildar Anna Sandin och Veronica Bedinger regioner, förbund och patientföreningar. De diskuterar vision e-hälsa 2025 och att hela Sverige ska vara digitalt ledande inom hälsa och sjukvård. 

– Så det här är framtiden. Jag tror inte att den digitala vården är en tillfällig lösning på vårdens bekymmer, utan det är en del av lösningen för hållbar vård. Hållbarhet ligger oss jättevarmt om hjärtat. Vi behöver en överlevnad för vår planet och vården är jätteviktig för den strategin, avslutar Veronica Bedinger.

Har du en idé som kan göra skillnad?

Anna Sandins tips till forskare som är nyfikna på att vidareutveckla resultat eller idéer:

Ta vara på din drivkraft och fundera över syftet med din forskning. Ställ frågan om ditt resultat kan göra skillnad på fler sätt än i den vetenskapliga artikeln. Lokalisera i så fall vem som är intresserad av att driva förändringen och kan vara en del i vidareutveckling, finansiering eller annat.

Välkommen att höra av dig till Innovationskontorets innovations- och affärsrådgivare. Boka gärna ett digitalt idémöte eller kontakta oss direkt.