"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-10-17 Uppdaterad: 2023-11-24, 11:32

Med familjen i centrum genom historien

PORTRÄTT Docent Glenn Sandström har ägnat ett drygt decennium med att studera och forska kring familjens roll och utveckling i ett föränderligt samhälle. Glenn är numera affilierad forskare till CEDAR och återfinns nu på Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Bild: Mattias Pettersson

Hur hamnade du på Enheten för demografi och åldrande forskning -CEDAR?
Jag blev antagen som doktorand vid Centrum för befolkningsstudier, numera CEFO, i ett samarbete med Umeå centrum för genusstudier. Mitt avhandlingsprojekt inom familjedemografi fokuserade på hur ekonomisk, institutionell och normativ samhällsomvandling under 1900-talet bidrog till en kraftigt ökad förekomst av skilsmässor. Min anställning på CEDAR slutade 2013 efter att mitt avhandlingsprojekt avslutades men jag har sedan dess fortsatt att vara verksam inom miljön som anknuten forskare och som ledamot i CEDARS styrelse.
 
Varför just skilsmässor?
Det är ett intressant ämne som kopplar samma samhällsförändringar och ett förändrat synsätt på familjen och dess funktioner både för individerna och för samhället. Inriktningen på mitt avhandlingsprojekt formulerade jag när jag sökte doktorandutbildningen. Villkoren för doktorandstudierna var att ämnet skulle handla om demografi och genus. En studie av drivkrafterna bakom ökade skilsmässor under framväxten av det moderna samhället passade därför utmärkt.
 
Vad gör du just nu?
En hel del, bland annat slutför jag ett forskningsprojekt som leds av Stockholms universitet. I projektet har jag varit ansvarig för ett av fyra större forskningspaket som handlar om ensamhushåll i Sverige och internationellt från 1990-talet och framåt. I ett annat forskningsprojekt som pågår för fullt just nu, finansierat av Wallenbergstiftelsen, tittar jag närmare på ensamhushållens utveckling över en längre tid, från sekelskiftet 1900 och framåt.

Jag deltar också i flera andra mindre projekt som rör utvecklingen av barnafödandet i Sverige över tid samt hälsoskillnader mellan sammanboende och ensamhushåll, vilket sker inom ramen för ett samarbete med forskare på Karolinska institutet.
 
Det är mycket familj i din forskning?
Ja det är det, i bred bemärkelse. Min forskning kretsar kring långsiktiga förändringar i familjedynamik så som fertilitet, hushållsstruktur, giftermål och, som sagt, skilsmässor liksom vuxenblivande och när man flyttar hemifrån. Mycket av forskningen handlar också om den demografiska utvecklingen sedan 1800-talet och den demografiska transitionen.
 
Vad är det bästa med ditt jobb som forskare?
När man upptäcker ett samband som kan kopplas till en dagsaktuell fråga, det känns tillfredställande. Just nu fokuserar jag mycket på hur de kraftiga fallen i fertilitet under senaste årtiondet i västvärlden kan återspegla en framtidspessimism, upplevelse av demokratisk tillbakagång, ökad politisk polarisering och, inte minst, klimatförändring. Effekten tycks vara att den yngre generationen skjuter fram barnafödandet och att nativiteten sjunker.

Tidigare, vi behöver bara gå tillbaka 10–15 år, kunde minskat barnafödande snarare förklaras av konjunkturcykler och familjepolitik. Det är inte alls lika tydligt idag.
 
Hur är tillståndet hos Jubilaren, Demografiska databasen DDB?
Det unika datamaterial som finns på CEDAR utgör onekligen potential för  demografisk forskning i den internationella forskningsfronten som spänner över en period av närmare 250 år.