Hoppa direkt till innehållet
printicon

Med fokus på samers hälsa

REPORTAGE Urfolk har generellt sämre hälsa än övrig befolkning. Skillnaden i förväntad livslängd kan vara hela 15 år. Men en viktig pusselbit fattas för att beskriva det svenska hälsoläget. – Vi saknar statistik som ger en helhetssyn över samers hälsa, säger Umeåforskaren Per Axelsson, som nu planerar en folkhälsostudie – på samernas villkor.

I Sverige finns en lag som förbjuder inhämtning av information om etnicitet, och det är därför omöjligt att jämföra hälsan mellan urfolk och icke-urfolk. I andra länder syns skillnaderna desto tydligare.

– Den som föds i en urfolksfamilj kan tyvärr förvänta sig sämre hälsa och ett kortare liv, säger Per Axelsson vid Vaartoe/Centrum för samisk forskning. Men det är också stora skillnader länder emellan. I Norge har en same 1,6 års kortare förväntad livslängd än en icke-same, medan skillnaden i Kanada mellan inuiter och icke-inuiter är hela 15 år.

Orsakerna hittas i hur urfolken har koloniserats och hur snabbt koloniseringen har gått. Sápmi koloniserades över en lång period och välfärdssamhällets fördelar med allt från vaccinationer och pensionssystem inkluderade alla som levde i landet.

– I exempelvis Australien sattes urfolket i stället i reservat, och fick inte bli australiensiska medborgare förrän 1967.

Även Sverige har en mörk historia med både rasbiologi och tvångsförflyttningar.

Därför är det oerhört viktigt att den planerade folkhälsoundersökningen görs i samarbete med det samiska samhället. Samerna bör själva få bestämma över vilken information som inhämtas och hur den ska användas.

Undersökningen kommer att ske i samarbete med norska Senter for samisk helseforskning, som två gånger tidigare genomfört liknande undersökningar.

– Vi vill göra som norrmännen och bjuda in till en hälsoundersökning där deltagarna själva får ange om de är samer eller inte, säger Per Axelsson.

De senaste åren har det kommit alarmerande rapporter om diskriminering och självmord bland samer.

– Men först efter genomförd undersökning kommer vi att kunna uttala oss om samernas hälsa i Sverige och vilka hälsofrämjande insatser som kan behövas.

Per Axelsson

Docent i historia vid Umeå universitet – Wallenberg Academy Fellow.
Arbetar på: Vaartoe/Centrum för samisk forskning & Institutionen för idé- och samhällsstudier.
Ålder: 44 år.
Familj: Fru och två barn.
Bor: Stöcksjö utanför Umeå.
Just nu: Planerar en folkhälsoundersökning i svenska Sápmi.

 

Text: Jonas Ericson
Foto: Malin Grönborg

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2017.