Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 20 dec, 2018

Problemlösning och en nypa AI är Klaras recept

PORTRÄTT Matematiker Klara Leffler ska optimera sättet som man arbetar med medicinska PET-kameror inom sjukvården. – Att gå från teori till något som ska tillämpas i verklighet, det är den största tjusningen med mitt doktorandprojekt, säger hon.

Fastän Klara Leffler tyckte om matematik i skolan var matematiker ett yrke hon knappt kände till när hon växte upp. Efter gymnasiet var avklarat och hon hade jobbat och rest under tre år sökte hon och kom in på civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet.

– De andra studenterna jublade när mattekurserna var slut. Det gjorde inte jag, säger Klara Leffler.

Hon hoppade därför av ingenjörsprogrammet och fortsatte på matematikspåret, tog så småningom en kandidatexamen i matematik och avslutade med en master i matematisk statistik. Hennes masteruppsats handlade om skadeförekomster bland svenska innebandyspelare.

– Projektet gav mig insikt för den avgörande roll som matematisk statistik spelar inom medicinområdet och vilken roll jag kunde spela där, något som gav mig en känsla av mening. När min handledare Jun Yu sedan frågade om jag ville bli doktorand kändes det som ett solklart val.

Klara Leffler har inte haft någon utstakad akademisk plan, men det har flutit på bra hittills. Nu har hon avverkat två av sina fem år som doktorand.

Mycket data en utmaning
Hennes doktorandprojekt handlar om att hitta sätt att optimera vägen för patientundersökning med medicinska PET-kameror. Med hjälp av en PET-kamera kan läkaren undersöka hur organ ser ut och hur de fungerar. Vid undersökningen används radioaktiva läkemedel som söker sig till ett visst organ eller viss vävnad. Bilderna man erhåller är hjälpmedel vid utredningar av cancertumörer, inflammatoriska processer eller minnesstörningar.

Utmaningen med PET-kameran är att måste samla in en stor mängd data för att få så lite brus som möjligt och en skarp bild. Tiden som patienten måste ligga still i den medicinska apparaturen kan bli lång och utdragen. En annan utmaning för radiologerna är att hitta tumörer i bilderna som kommer ut – lungcancertumörer är särskilt svåra att läsa av.

AI hjälper arbetet
Det är här artificiell intelligens kommer in i bilden och hjälper Klara Leffler i sitt doktorandarbete på två olika sätt.

– Dels vill jag förbättra processen från maskin till färdig bild genom intelligent datainsamling, och dels ska jag vara med och utveckla en AI-baserad granskningsassistent som kan hjälpa radiologer i en första bedömning av lungcancer.
Målet med Klara Lefflers projekt är att försöka se om det går att skapa bilder av samma kvalitet som i dag utifrån mindre mängder data.

– Att kunna samla in mindre data skulle främst innebära att patienten ligger kortare tid i PET-maskinen eller att en lägre dos radioaktivt ämne kan användas. Kanske kan vi också i framtiden också konstruera enklare maskiner med färre detektorer.

Trivs inom akademin
Klara Leffler som är teoretiskt lagd trivs mycket bra inom akademin där hon kan grotta ner sig i olika abstrakta och tankemässiga frågeställningar. Hon gillar kombinationen av att forska, undervisa och läsa kurser.

– Att få ägna två år åt heltidsstudier med kurser var en stor anledning till varför jag ville doktorera. Jag älskar att lära mig nya saker. Det är också kul att jag jobbar med ett konkret och faktiskt problem. Jag sitter vid datorn och skriver kod och gör simuleringar och det finns riktiga patientdata från Avdelningen för radiofysik vid Umeå universitet att testa mina teorier och modeller mot.

Det finns en föreställning om att det är fler män än kvinnor som håller på med matematik. Men glädjande nog har antalet tjejer som påbörjar doktorandstudier ändå ökat lite grand under det senaste decenniet, särskilt inom ämnesgrenen matematisk statistik.

– Jag tycker att det saknas kvinnliga förebilder att se upp till och följa efter. Därför är konferenser som riktar sig till kvinnor som arbetar inom naturvetenskap och teknik så viktiga. Jag brukar till exempel delta på Women in Tech.

Här på hemmaplan är Klara Leffler med som en av experterna i evenemanget Levande frågelåda där sjätteklassare i Umeå får ställa frågor till forskare.

– Barnen ser då att också kvinnor kan hålla på med vetenskap och forskning.

Problemlösning
Självdisciplin är en bra egenskap om man vill bli doktorand, menar Klara Leffler. Generellt bör man tycka att det är kul att lära sig nya saker och vilja fördjupa sig.

– Hur mycket matematikkunskaper man "behöver" i sitt bagage beror på vad ens doktorandprojekt handlar om. Blandningen är stor bland institutionens doktorander; datavetare, statistiker och matematiker. Den gemensamma nämnaren är problemlösning. Problemlösning behövs i alla projekt.

Text: Ingrid Söderbergh

Snabba fakta:

Namn: Klara Leffler
Ålder: 30
Kommer från: Umeå
Bor: Öst på stan med sin sambo
Mig själv med tre ord: engagerad, rättvis, foodie
Tre ord om Umeå: öppenhet, friluftsfascism, hemma!
Vackraste härledningen: Riemann-Stieltjes integral
På nattygsbordet: Dark matter av Blake Crouch och Liv 3.0 av Max Tegmark
Okänd talang: tv-seriesynsk (kan förutspå hur handlingen kommer att utveckla sig)