Professor med fokus på hälsofrämjande mental folkhälsa

Vilken bakgrund har du? Vad gjorde du innan du började på Umeå universitet?

Jag är disputerad i tillämpad psykologi vid Harvard Universitet 1982. Jag har haft lektorstjänst vid olika universitet och har jobbat kliniskt under många år i USA. År 1993 började jag som lektor i religionspsykologi och kulturell psykologi vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, och år 2000 blev jag professor i ämnet med ett särskilt forskningsfokus på mental hälsa och vårdforskning.  Åren mellan 2008–2019 var jag co-ledare för forskning med ”Wellbeing and Health”-tema i det stora forskningsprogrammet, Impact of Religion Challenges for Society, Law and Democracy, vid Uppsala universitet, finansierade av Vetenskapsrådet.  År 2018–2020 hade jag ansvar för delen för mental folkhälsa inom forskningen för EU Horizon 2020 projektet RESPOND: Governance of migration, koordinerad via Uppsala universitet.

Sedan 2014 är jag också professor i mental folkhälsa och folkhälsofrämjande vid Innlandet Hospital Trust i Norge.  Jag har varit PI för många vetenskapliga projekt i Sverige och Norge inom olika hälsoområden: psykiatri, missbruksforskning, palliativ vård, ungdomars mentala hälsa och migrationshälsa.  Från januari 2021 är jag professor emerita vid Uppsala universitet.  Min forskning vid Umeå universitet, inst. för Folkhälsa och Klinisk medicin, likväl som i Norge pågår, likaså många internationella forskningsuppdrag och samarbete med bland annat University of Cambridge.

Berätta mer om din forskning!

Min forskningsprofil faller under den internationella beteckningen: Public Mental Health Promotion som kan översättas till Hälsofrämjande Mental Folkhälsa.  Det betyder att den mentala folkhälsodimensionen ingår i alla insatser relaterade till satsningar på folkhälsa och global hälsa. Med tonvikten på en hälsofrämjande orientering följer en tillämpning av prioriteringar från EU-projektet ROAMER (Roadmap for Mental Health Research in Europe) som bland annat inkluderar fokus på resiliens och skyddsfaktorer, vikten av multidisciplinära forskningsteam, intersektionella perspektiv, och en djupare förståelse av meningsdimensioner kopplade till begrepp om hälsa och ohälsa i ett samhälle och i det globala perspektivet.

Vad är på gång just nu?

Just nu pågår olika forskningsprojekt kopplade till allmänmedicin, vuxenpsykiatri, ungdomspsykiatri, geriatrik, och rehabilitering. I alla dessa projekt inkluderas forskare från Sverige, Norge, och många är kopplade till internationella forskningsnätverk. Under profilen ingår också forskningsprojekt som inte direkt är medicin- eller vårdforskning. Ett exempel är ett nytt EU-projekt: Determining multi-levelled causes and testing intervention designs to reduce radicalisation, extremism and political violence in North-Western Europe through social inclusion (DRIVE). Jag har huvudansvar för mental folkhälsa-teamet för hela DRIVE-projektet i fyra länder. I detta team ingår också min institutionskollega Maria Nordendahl, och forskare från institutionen för folkhälsa vid Cambridge universitet. Ett annat exempel är uppstarten i Sverige av ett forskarteam med en multinationell europeisk studie: Covid-19, Mental Health and Meaning. Deltagare i detta team kommer ifrån från institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, institutionen för klinisk vetenskap och från psykiatrin.

Under forskningsprofilen ingår också satsningar för utbildning. Jag och Maria Nordendahl ansvarar för en distanskurs vid fakulteten: Culture’s roles in Diagnosis and Treatment, där Umeå universitet representeras av både folkhälsa och psykiatri. Kursen är ett samarbete mellan Sverige och Norge, och ges för andra gången under VT 2021 med kursdeltagare från Sverige, Norge och UK.  Ett skandinaviskt nätverk som planerar bland annat forskarutbildningskurser i mental folkhälsa och global hälsa är under uppbyggnad.

Du är professor i både Sverige och Norge, har skrivit flertalet böcker och deltar i flera internationella projekt kring bland annat extremism, klinisk religionspsykologi och psykisk hälsa. Hur ser en vanlig dag ut på jobbet egentligen?

Det är viktigt med veckorutiner för olika forskningsprojekt, och handledning av doktorander och postdocs i Sverige och Norge. Jag delar upp veckan för mina akademiska och kliniska samt folkhälsouppdrag.

Vilka utmaningar har du stött på i ditt arbete kopplat till Covid-19?

Jag kan inte resa till arbetsplatser i Umeå eller Norge. Som PI för många forskningsprojekt inom vården har mina olika forskningsgrupper jobbat med ett fantastiskt teamarbete för anpassning av olika interventioner till Covid-19-rekommendationer allt eftersom, och med att testa olika digitala mötesversioner, som Zoom.  Det har också varit, och är fortfarande en utmaning att ha arbetsplatser i två skandinaviska länder med två helt olika sätt att hantera Covid-19.  

Vad är det som driver dig i ditt arbete?

Nyfikenhet, uthållighet, lite av en arbetsnarkomans drivkraft, inspiration av bra samarbete med kollegor, tar på allvar den tredje akademiska uppgiften - att forskning ska bidra till aktuella förbättringar i samhället (båda det lokala och globala).

Vad gör du helst när du är ledig?

Promenader i skogen, fritid med barnbarnen i stan och i stugan på en ö i skärgården, klassisk musik, teater, avkopplande tid med familjen och vänner.