Psykiatriska läkemedel till unga kan ge hjärtrubbningar

Estelle Naumburg är lektor i barn- och ungdomsmedicin och överläkare vid institutionen för klinisk vetenskap på Umeå universitet. Hon bor i Jämtland och verkar som barnkardiolog i Östersund.

Det är också i det kliniska arbetet och mötena med patienter och anhöriga, som hennes nyfikenhet kring olika ohälsotillstånd uppstår.

– Jag får ofta frågor kring sjukdomar och läkemedel till barn och ungdomar, men har självklart inte svar på allt och konstaterar att det saknas mycket kunskap. Mötet med patienter och anhöriga har alltid varit en inspirationskälla för mig, säger Estelle Naumburg.

antidepressiva läkemedel och ADHD-medicin kan ha hjärt-biverkningar

Det var också som barnkardiolog hon fick idén att titta närmare på om det finns ett samband mellan den kraftigt ökade förskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn och unga, och att fler och fler barn drabbas av hjärtrelaterade problem.

– Jag fick frågor som ”kan den här patienten få ADHD-läkemedel?” men hade inga svar. Samtidigt är det väl känt att antidepressiva läkemedel och ADHD-medicin kan ha hjärt-biverkningar. ADHD läkemedel är testade på barn och unga, men inte i kombination med andra läkemedel.

– Det flesta andra läkemedel är dessutom inte testade på barn, så det fanns definitivt skäl att titta närmare på frågan. En del av de här biverkningarna är ju också allvarliga – hjärtrubbningar, oväntade svimningar och inte minst plötslig död.

Intresserade av polyfarmaci

I den så kallade P-TACO-studien som Estelle Naumburg leder utgår man från data som finns i nationella register. Det gör det möjligt att studera många olika variabler som enskilda eller en kombination av läkemedel, olika långa behandlingar, olika åldrar och kön eller bakomliggande sjukdomar på patienterna med mera.

– Vi är särskilt intresserade av polyfarmaci, alltså när en patient samtidigt tar flera mediciner, och om det medför ökad risk för biverkningar. Vi vill också se om barn med medfött hjärtfel har en ökad risk, säger Estelle Naumburg.

Barn och unga med läkemedel och deras risk för hjärtbiverkningar kommer att jämföras med en grupp personer i samma ålder men utan läkemedel.

Estelle Naumburg leder P-TACO-studien och har specialister inom flera olika discipliner i forskargruppen. En referensgrupp med patienter och föräldrar är också knutna till projektet.

De pengar som man hittills fått, bland annat från Hjärt- och lungfonden och FORTE räcker i 3-4 år, men Estelle Naumburg tror att studien kan komma att pågå flera år till.

– Jag tror resultatet kommer att bli väldigt värdefullt när läkare ska ge råd om medicin till unga patienter med psykiatriska symtom, och inte minst till oss barnkardiologer som ofta får frågan om läkemedlet är säkert. Målet är att läkemedelsbehandlingen ska bli mer individuell och patientorienterad.

För högt tryck i lilla kretsloppet

Estelle Naumburg forskar också kring för tidigt födda barn och patientgruppens ökade risk för högt tryck i lilla kretsloppet, så kallad pulmonell hypertension. I lilla kretsloppet pumpas blod från höger hjärtkammare och ut i lungorna så att det kan syresättas.

det för tidigt födda barnet inte är färdigutvecklat och riktigt redo att börja andas luft för att syresätta sig

– För tidigt födda barn har en ökad risk att utveckla pulmonell hypertension vilket kan ge problem även i vuxen ålder. De har också ökad risk för förmaksseptumdefekt, ett medfött hjärtfel med hål mellan förmaken. När vi nu ser sambandet måste vi utvärdera om vi bör behandla tidigare, till exempel genom läkemedel eller operation.

– Orsaken finns i att det för tidigt födda barnet inte är färdigutvecklat och riktigt redo att börja andas luft för att syresätta sig. Hur vi kan förbättra lungkärlstillväxten och lungornas tillväxt efter födelsen hos dessa barn vet vi inte.

Den här studien har pågått i flera år och Estelle Naumburg hoppas nu att den kan leda till ett nationellt program för uppföljning av för tidigt födda och deras hjärtan, cirkulation och lungfunktion.

– Det är fantastiskt hur vi kan klara av att rädda också väldigt för tidigt födda i Sverige i dag. Men vi måste också förstå att de kan ha olika resttillstånd som kräver behandling, säger Estelle Naumburg.

Vår akademiska miljö har fått en skjuts framåt

Hon är uppvuxen i Stockholm men hamnade efter medicinstudierna i Uppsala och en doktorsavhandling, i början av 2000-talet i det Östersund där hon fortfarande verkar. Efter regionaliseringen av läkarutbildningen blev hon universitetslektor och har därefter upplevt att forskningen har fått ett rejält uppsving i Östersund.

– När den regionaliserade läkarutbildningen startade var det få läkare vid barnkliniken i Östersund som hade disputerat. Nu, efter 9 år med läkarutbildningen på kliniken, har vi två nya disputerade och fyra doktorander. Sammanlagt är vi knappt 25 läkare, specialister och ST-läkare. Vår akademiska miljö har verkligen fått en skjuts framåt – och det är bra för både patienter och sjukvården. Jag hoppas att våra sjuksköterskor och annan personal också börjar forska.

Ett piggt och ganska öppet, jämställt klimat

Själv stortrivs hon, både med Östersund, sjukhusmiljön och inte minst att själv få jobba kliniskt vid sidan av forskning och undervisning.

– Jag gillar helhetsperspektivet och tycker att man som lärare på läkarprogrammets kliniska del ska ha en anknytning till vårdverkligheten.

Umeå universitet är dessutom ett fantastiskt universitet, menar hon.

– Jag trivs jättebra här i Östersund och vid Umeå universitet. Det är piggt, har ett ganska öppet och jämställt klimat. Vi har bra forskning på alla möjliga områden och samverkar ofta över gränserna.