Så håller du hjärnan i form – Umeåforskaren Lars Nyberg om livslång hjärnhälsa

Ett livligt sorl och ljudet av fotsteg fyller hallen utanför Aula Biologica på Campus Umeå. Studenter på väg till dagens föreläsningar passerar snabbt förbi Fredrik Strids svarta skulptur Black box. Miljön med människor som ska fylla på sina hjärnor med kunskap, känns som en perfekt inramning till ett möte med hjärnforskaren Lars Nyberg.

Lars Nyberg är professor i neurovetenskap på Institutionenerna för diagnostik och intervention samt medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet, och en av världens främsta forskare inom neurovetenskap, enligt en ranking från Stanford-universitetet i USA. Det är inget han själv nämner, däremot berättar han entusiastiskt om en föreläsning han nyligen haft för en intresserad allmänhet på biblioteket i Vindeln utanför Umeå.

Lars Nybergs resa började i Bollstabruk i Ångermanland där han är född och uppvuxen. Skog och skogsindustri präglade den lilla orten som är belägen intill Bollstafjärden, en del av Ångermanälven. Lars Nyberg gick gymnasiet i Kramfors och eftersom han trivdes bra i Norrland föll valet på Umeå universitet när det blev dags för vidare studier. Han sökte och kom in på det kliniska psykologprogrammet.

Lars Nyberg är professor i neurovetenskap och har ägnat en större del av sitt liv åt att utforska hjärnan.

BildMattias Pettersson

– Jag kände redan när jag gick grundutbildningen att forskning var kul och spännande. Så jag började jobba lite vid sidan av som forskningsassistent och fick vara med och hjälpa till att göra experiment. Det var då jag blev forskningsbiten, säger Lars Nyberg.

Hjärnavbildning och minnesforskning

Efter att ha disputerat med en avhandling om minnesfunktioner valde han att göra sin postdok (en tidsbegränsad forskningsanställning) i Toronto i Kanada hos den numera bortgångne Endel Tulving, professor i psykologi och kognitiv neurovetenskap. Sedan dess har hjärnan och dess funktioner varit den röda tråden i hans forskning.

– Det började komma modern teknik för hjärnavbildning i form av PET-kameror (Positron Emission Tomography) som gjorde att vi kunde titta närmare på hjärnan och se hur den fungerar när man faktiskt använder den.

När Lars Nyberg kom tillbaka till Sverige ville han fortsätta att utveckla metoder för hjärnavbildning i Umeå.

– Tillsammans med kollegor på universitetet och Norrlands universitetssjukhus började vi bygga upp en ny forskningsmiljö från grunden, och vårt hjärnavbildningscentrum (UFBI) grundades 2001. När möjligheten öppnades upp att söka en professur i neurovetenskap med inriktning mot hjärnavbildning sökte jag och fick tjänsten 2005.

Aktuellt just nu inom hjärnforskningen är det man kallar ”brain maintenance”, som handlar om hur man bibehåller en god hjärnhälsa. – En stor del av vår forskning just nu är inriktad på att förstå vad är det som kan stimulera bevarandet av hjärn- och minnesfunktioner, säger Lars Nyberg.

BildMostphotos

Betula – ett unikt forskningsprojekt

Sedan 1980-talet är Lars Nyberg en av forskarna inom det unika och omfattande forskningsprojektet Betula – åldrande, minne och demens, och sedan många år är han ansvarig för projektet. Betula är latin för björk och projektnamnet är inspirerat av epitetet ”Umeå – björkarnas stad”. I forskningsprojektet finns en bred representation av befolkningen och under en 30 års-period har forskarna följt omkring 4 500 Umeåbor och testat hur deras minne förändras över tid kopplat till hälsa och en mängd andra variabler.

Det faktum att vi skjutit upp åldrandet med 30 år brukar uppskattas när vi berättar om det här fyndet.

Forskarna har bland annat gjort en viktig upptäckt, nämligen att episodminnet – som exempelvis hjälper oss att känna igen varandra, minnas varandras namn och komma ihåg var vi har parkerat bilen på stormarknaden – börjar försämras långt senare i livet än man tidigare trott. Först runt 60-års åldern syns en försämring. Tidigare ansåg man att det skedde redan i 25–30-årsåldern.

– Det faktum att vi skjutit upp åldrandet med 30 år brukar uppskattas när vi berättar om det här fyndet. Det lönar sig att vara ihärdig och fokusera på longitudinella undersökningar.

Något som förvånat Lars Nyberg under projektets gång är den stora variationen av minnesfunktioner mellan individer i samma ålder.

– Trots att minnet börjar försämras i genomsnitt i 60-årsåldern ser vi också att vissa 75–85-åringar kan ha ett lika bra, eller till och med bättre minne än 35–40-åringar. Populärt brukar de här personerna kallas ”superagers”, eller supergamlingar. Det är människor som långt upp i åldern har ett mycket välbevarat minne och goda funktioner överlag.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hjärnans åldrande. Det har forskarna kunnat visa.

BildJohnér bildbyrå AB/Jonas Gunnarsson

Nu vet vi att det som är bra för hjärtat sannolikt också är bra för hjärnan.

Supergamlingarna är i fokus i ett pågående forskningsprojekt där man tillsammans med kollegor från Norge och USA försöker förstå vilka faktorer som bidrar till de välbevarade hjärn- och minnesfunktionerna.

Har ni hittat supergamlingarnas hemlighet?

– Genetiken, det vill säga det vi föds med, spelar utan tvivel en viktig roll för mycket i livet, men dessutom är de så kallade modifierbara faktorerna, de som vi eventuellt kan påverka själva, av stort intresse. Ett exempel är fysisk aktivitet.

– Nu hör vi om det nästan dagligen i media, men tidigare var inte sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnans hälsa klarlagt som det är i dag. Nu vet vi att det som är bra för hjärtat sannolikt också är bra för hjärnan. Fysisk aktivitet kan påverka blodförsörjningen, att vi bibehåller de celler vi redan har och kanske även stimulera nybildning av celler.

Vad har kosten för betydelse?

– Ja, det är lite kul, för i intervjuer med äldre som levt i 90 år eller mer svarar många spontant att det just är kosten som är hemligheten bakom ett långt liv med bibehållen hjärnhälsa. Men vilken kost man tror på kan variera, allt från sushi, fish and chips till risgrynsgröt och havregrynsgröt.

Är kosten en av hemligheterna bakom ett långt liv och ett bra minne? Det tror många av de äldre som forskarna intervjuat.

BildMostphotos

–  I forskningen har omega 3 och fet fisk lyfts fram som bra för hjärnan. Sedan talas det även om vissa vitaminer, blåbär och gurkmeja. Kost och motion ser ut att påverka våra värden positivt och gynna hjärnan och minnet på snarlika sätt. Sedan vad som är en bra kost är något som vi ännu inte riktigt kan säga med säkerhet.

Vilken betydelse har sömnen?

– Sömn spelar en stor roll för hjärnan. Den är avgörande för att minnen ska befästas och för att hjärnans eget städsystem, det glymfatiska systemet, ska fungera optimalt. Det finns evidens att det systemet jobbar bäst när vi sover, men detta är ett aktivt forskningsfält där mycket återstår att upptäcka.

– Sömn är en viktig faktor för minnet inte minst när vi ska lära oss något nytt. Om man exempelvis håller på att lära sig spela tennis så behöver kunskapen bearbetas i hjärnan som bygger om sig för att befästa kunskapen. Det kallas att minnen konsolideras och en hel del av den processen sker när vi sover.

Sedan hur mycket man behöver sova är individuellt. Kanske någonstans mellan fem och nio timmar, mer sömn än så ger ingen ytterligare förbättring.

Hjälper vi hjärnan och minnet genom att lösa sudoku eller träna hjärnan på liknande sätt?

– Ofta gör vi människor sådant som vi redan är bra på. Har man alltid varit bra på korsord så fortsätter man gärna att lösa korsord även när man blir äldre. Det gäller då att skala upp svårighetsgraden så att det blir utmanande eller att ge sig på övningar som man inte är så bra på, som att lära sig ett nytt språk.

Vill du hålla hjärnan alert? Gör något nytt, som att lära dig ett nytt språk exempelvis.

BildMostphotos

I framtiden hoppas Lars Nyberg kunna bidra till att fylla de kunskapsluckor som finns kring hur vi kan förebygga och behandla åldersrelaterade sjukdomar som påverkar hjärnan, exempelvis demens. I takt med att befolkningen åldras blir den typen av forskning allt viktigare.

– De som föds i Umeå i dag har en förväntad livslängd på nästan hundra år. Livslängden har ökat dramatiskt sedan 1850-talet, vilket gör det angeläget att utforska hur människor kan leva ett gott liv med hjärn- och minnesfunktioner i behåll ännu längre upp i åldern.

När forskarna vet mer om vad som ökar risken för åldersrelaterade sjukdomar – och hur dessa möjligen kan förebyggas och behandlas – kommer vi sannolikt att kunna skjuta upp de processer som gör att våra hjärn- och minnesfunktioner försämras.

Enligt vissa nya forskningsrön går 40–45 procent av demensfallen att förebygga genom påverkbara livsstilsfaktorer och forskarna har föreslagit ett dussintal sådana. Några av dem är rökning, fetma, depression, fysisk inaktivitet, diabetes, hög alkoholkonsumtion och social isolering. Tidigare har det ansetts att utbildning är en skyddande faktor gällande minne och åldrande, men så verkar inte vara fallet.

Försämras minnet långsammare om man har en hög utbildningsnivå och snabbare om man har en lägre utbildningsnivå?

– Det vi har sett i flera stora studier visar att svaret är nej. Minnet förändras i likartad takt oavsett utbildningsnivå. Men utbildning påverkar minnesfunktioner i yngre år och genom att börja på en högre nivå kan det ta längre tid tills man når en kritisk nivå där minnet inte längre fungerar så bra. Å ena sidan tråkigt för högutbildade, men å andra sidan positivt för människor överlag, särskilt om man inte har fått ta del av hög utbildning i unga år.

Framtidens utmaningar

Lars Nybergs forskning handlar inte bara om hjärn- och minnesfunktioner hos äldre. Även den yngre generationen är i fokus. Specifikt undersöker man inlärning hos barn och unga och hur man genom vissa pedagogiska metoder kan stärka lärandet i skolan.

– Genom vår forskning har vi kunnat sätta fokus på särskilt en metod som gynnar alla elever. Den handlar om att testa sig själv under tiden man lär sig något. Det så kallade testbaserade lärandet kompletterar och berikar den vanliga metoden att läsa ett material om och om igen. Självtestning där man upptäcker vad man kan och inte kan i ett material tidigt i processen gynnar inlärningen och gör den mer hållbar över tid.

Enligt forskningen kan alla elever kan ha nytta av en metod som bygger på att testa sina kunskaper tidigt i lärprocessen. 

BildJohnér Bildbyrå AB, Maskot Bildbyrå AB

Forskningsteamet samarbetar med skolor i Umeåregionen för att föra ut aktuell forskning till lärare och elever och för den som vill lära sig mer om metoden har Lars Nyberg och Umeåforskaren Bert Jonsson skrivit en bok om testbaserat lärande och hur man stärker inlärning och minne.

Trots decennier av forskning känner sig Lars Nyberg långt ifrån klar.

– Hjärnan är lite som rymden – vi kan alltid gå djupare och lära oss mer och förstå både riskfaktorer för sjukdom och vad som skyddar hjärnan. Det är fortfarande mycket vi inte vet.