Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 28 jun, 2021

Studerar samspelet mellan värdcell och smittämne

PORTRÄTT Barbara Sixt vill veta hur människans egna celler kan hantera sjukdomsframkallande bakterier, när bakterien letat sig in i cellen för att växa och överleva där. Med hjälp av denna kunskap och kunskap om hur bakterien lyckas ta sig förbi mänskliga cellers försvar, kan man hitta nya metoder för att eliminera smittämnet och stoppa sjukdomen.

Text: Inger Nilsson

- En mänsklig cell har olika strategier för att bekämpa intracellulära bakterier, säger Barbara Sixt. Den kan blockera mikrobens tillväxt eller döda smittämnet, eller döda sig själv som en försvarsmekanism för att ta bort bakteriens tillväxtnisch. Om vi bättre kunde förstå hur mikrober kämpar för att förhindra sina värdceller från att aktivera försvarsmekanismerna, kan vi kanske hitta metoder för att återaktivera cellens eget försvar mot infektion och hitta nya vägar att bekämpa infektionssjukdomar.

Fokus på en bakterie

Barbara Sixts forskning fokuserar på en specifik bakterie, Chlamydia trachomatis. Bakterien orsakar ögoninfektioner som kan leda till blindhet, men är också en vanlig orsak till könssjukdom som kan leda till infertilitet och komplikationer i samband med graviditet. Nu har forskarna nya verktyg för att studera den här bakterien.

Tidigare gick det inte att manipulera generna i Chlamydia

- För att studera samspelet mellan värdcell och smittämne använder vi molekylär genetisk teknik för att manipulera värdcellernas och smittämnenas gener. På så sätt kan vi avväpna cellerna eller bakterien i laboratoriet, för att studera försvarsmekanismer och bakteriella motåtgärder. Tidigare gick det inte att manipulera generna i Chlamydia. Metoderna vi använder nu är nya och de utvecklas hela tiden.

Barbara Sixt växte upp i Österrike och studerade vid universitetet i Wien. Hon tycker om djur och funderade först på att bli veterinär, men så blev hon intresserad av molekylärbiologins mekanismer och upptäckte hur spännande det var att studera bakteriers smarta strategier för att överleva. Hon valde därför att bli forskare i stället.

Under arbetet med sin avhandling, under studietiden i Wien, studerade Barbara Sixt bakterier som är besläktade med det mänskliga smittämnet Chlamydia trachomatis, men som infekterar amöbor - små encelliga organismer som lever i jord - i stället för människor. Hon upptäckte att mänskliga celler och djurceller som utsätts för dessa bakterier har förmågan att genomgå "programmerad celldöd", vilket betyder att celler som infekterats med bakterier kan aktivera ett program för självdestruktion som ett sätt att förhindra tillväxt och spridning av smittämnet.

Planerar samarbete med kemister

- Mitt arbete bygger på min ursprungliga forskning. Jag ville inte ändra inriktning, eftersom det fortfarande finns mycket att upptäcka, så jag har fortsatt att arbeta med det jag en gång började med. I synnerhet ville jag förstå hur det mänskliga smittämnet Chlamydia trachomatis kan förhindra mänskliga celler från att "begå självmord" som en försvarsmekanism.

Efter postdok i tre år i USA och ett och ett halvt år i Paris kom Barbara Sixt 2018 till Umeå universitet och kunde då starta sitt eget labb. Nu är hon "assistant professor" och gruppledare vid MIMS (Molekylär Infektionsmedicin, Sverige).

- För mig är det viktigt att gruppen är framgångsrik, men också att forskarna i min grupp kan göra framsteg i sina karriärer. Vi är ungefär sex personer i gruppen och det är ganska lagom. Det är ett jättebra team! Umeå är också bra för samarbeten. Vi planerar, till exempel, att samarbeta med kemister för att se om vi kan hitta nya läkemedel som kan aktivera värdcellens försvar för att bekämpa infektion.

Orolig för lockdown

Pandemin Covid-19 var ett orosmoment för Barbara Sixt och hennes forskningsgrupp i Umeå.

- Vårt jobb sker ju mest i labbet, så i början av pandemin var jag orolig för att det skulle bli lockdown. Sedan har det varit svårt att rekrytera personal, många har inte velat eller vågat flytta hit i pandemitider och det var svårt med kommunikationerna. Jag kan känna mig lite "disconnected" ibland...

Det finns ändå någon liten fördel med att tvingas "sitta still".

- Även om jag inte haft möjlighet att resa så har jag varit med på digitala möten och konferenser som jag annars kanske inte skulle kunnat åka på.

Detta är inte bara ett jobb för mig

Forskaryrket var ett självklart mål. Många forskare jobbar under en tid inom industrin, men för Barbara Sixt har det inte varit aktuellt.

- Detta är inte bara ett jobb för mig. Arbetet som forskare och gruppledare ger mig så mycket frihet att följa upp min nyfikenhet och jag kan inte tänka mig att ha ett jobb där jag inte får hålla på med det här...

Fakta i korthet

Barbara Sixt är forskare och gruppledare vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, samt anknuten som forskare till Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS).

Barbara Sixt växte upp i Österrike och studerade molekylärbiologi, blev intresserad av infektionsbiologi och skrev sin avhandling i Wien. Därefter blev det postdok-arbete under tre års tid vid Duke University i USA och sedan ett och ett halvt år i Paris. 2018 kom hon till Umeå universitet.

Mer om Barbara Sixt

Familj: Min katt har följt med mig från tiden i USA, först till Frankrike och sedan hit till Sverige. Min övriga familj bor i Österrike.
Kommer från: Jag föddes och växte upp i Wien, Österrike
Bor: På Tomtebo i Umeå, nära sjön
Driver mig i arbetet: Jag drivs mest av nyfikenhet. Biologi är fascinerande och det finns mycket att upptäcka.
Inspirerar mig: Det som inspirerar mest är själva mikroberna. De är så smarta.
Bästa avkoppling: Jag gillar att vara utomhus, i naturen, och gå långa promenader. Dessutom tycker jag om att läsa fantasy-historier, sådant som verkligen är en kontrast till vetenskapen.