Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 10 sep, 2020

Sveriges livsmedelsstrategi kritiseras i bok om matsäkerhet

PORTRÄTT - Om målet är långsiktigt säker tillgång på mat i norr, då måste vi börja räkna med kalorier och näringsämnen! Det menar forskaren Lena Maria Nilsson på Arcum, arktiskt centrum vd Umeå universitet, som i en nysläppt forskningsantologi ifrågasätter Sveriges livsmedelsstrategi ur ett samiskt och arktiskt perspektiv.

Tillsammans med kollegerna Kamrul Hossein och Thora Martin Herrmann från universiteten i Rovaniemi, Finland och Montreal, Kanada har Lena Maria Nilsson haft det redaktionella ansvaret för en internationell forskningsantologi om livsmedelssäkerheten i Arktisområdet, som släpps idag den 10 september. I antologin beskrivs olika utmaningar kopplade till hållbarhet, självförsörjning och försörjningskedjor för mat, med ett särskilt fokus på arktiska urfolk.

Traditionella livsmedel som torkad fisk och renkött lyfts fram i antologin, men även livsmedelsproduktion som kräver modern teknologi,

till exempel kommunala växthusprojekt i arktiska Kanada och utvinning av bergarten apatit i nordligaste Ryssland för tillverkning av konstgödsel.

I ett av kapitlen har Lena Maria Nilsson, forskare vid Arcum, arktiskt centrum vid Umeå universitet, granskat den svenska livsmedelsstrategin från 2017 ur ett samiskt och arktiskt perspektiv. Hon har jämfört traditionell samisk kunskap om hur man överlever i norr med de värderingar som uttrycks i livsmedelsstrategin och upptäckt en viktig skillnad. Medan fokus förr i tiden var att överleva och äta sig mätt, att samarbeta över etniska gränser och dela, är målformuleringarna i dagens livsmedelsstrategi huvudsakligen marknadsorienterade och inriktade på att matens produktionsvärde ska öka.

Din kropp får lika många kilokalorier när den äter en potatis som kostar en krona, som den får när den äter en potatis som kostar tio kronor

- "Problemet med sådana mål, är att de får våra beslutsfattare att ta fasta på fel saker, förklarar Lena Maria Nilsson. Om du köper en potatis för en krona idag och imorgon köper en likadan potatis för tio kronor, då har produktionsvärdet stigit. Men det har inte näringsvärdet gjort. Din kropp får lika många kilokalorier när den äter en potatis som kostar en krona, som den får när den äter en potatis som kostar tio kronor. Livsmedelsstrategin har med andra ord lyckats utan att livsmedelssäkerheten har ökat."

För att illustrera hur en näringsinriktad livsmedelsstrategi skulle kunna se ut, har hon räknat om underlagen för de regionala livsmedelsstrategierna i Norrbotten och Västerbotten till kilokalorier. Resultaten pekar på en lokal livsmedelsförsörjningsgrad på 937 kilokalorier per person och dag, vilket är mindre än hälften av vad en genomsnittlig vuxen med ett stillasittande liv behöver.

Men hur säkra är egentligen de här beräkningarna? Nilsson understryker att felmarginalerna är stora.

-"Mina beräkningar är väldigt förenklade och bygger på produktionsdata och antaganden från åren 2015 och 2016, förklarar hon, inte på exakta värden och någon längre tidsserie. Sommaren 2018, då vi hade en extrem torka, var läget självklart betydligt sämre. Och det är möjligt att det kan finnas år som har varit bättre."

Därför lyfter hon hellre fram modellen som sådan än siffervärdena. Med sitt bokkapitel vill Nilsson visa att det behövs en fördjupad diskussion kring livsmedelssäkerhet, där beslutsfattare även tar fasta på det biologiska värdet

av vår mat, det vill säga att energiinnehåll och näringsämnen i den lokala livsmedelsproduktionen får stå i fokus. Hon lyfter också fram samiska livsmedelsproducenter, som något som inte lyfts fram tillräckligt i den svenska livsmedelsstrategin, när det kommer till målformuleringar, och ger ett exempel.

-"I Norrbottens län finns det tio gånger så många renar som kor. Det gör rennäringen till ett mycket viktigt område ur ett självförsörjningsperspektiv i norr, det som kallas livsmedelssuveränitet. Renkött har också högre halter av många viktiga vitaminer och mineraler jämfört med industriellt producerat kött från ko och gris."

Antologin, som har titeln ”Food Security in the High North; Contemporary Challenges Across the Circumpolar Region” och ges ut på förlaget Routledge i London, är resultatet av ett treårigt nordiskt forskningsdialogprojekt med stöd från forskningsfinansiären Nordregio och sammanlagt 38 arktiska och internationella forskare medverkar i boken.

För mer information kontakta

Lena Maria Nilsson
Projektkoordinator, övrig/annan befattning, samordnare, forskning
E-post
E-post
Telefon
090-786 59 59