Sedan 2013 jobbar jag på Arktiskt centrum. Jag forskar om samband mellan kostmönster (ex. samisk kost, kaffe) och folkhälsa, samt om säker tillgång på livsmedel i Arktis-området.
Min forskning handlar huvudsakligen om samband mellan olika kostmönster och hälsa, samt om säker tillgång på livsmedel och vatten i Arktis-området.
Samer kan förvänta sig att leva lika länge som sina nordiska grannar. Det är de det enda urfolk i hela världen som kan. Kan detta bero på den samiska livsstilen? Lågt intag av kolhydrater och högt intag av kött, fisk, vilda bär, traditionella örter och kokkaffe är några exempel på traditionell samisk kost. Traditionell livsstil präglas av hårt fysiskt arbete och vardaglig andlighet. Jag forskar om hur livsstil och tillgång på mat förändrats över tid i Arktisområdet: Hur påverkar våra matvanor i norr folksjukdomar som kan kopplas till inflammation, till exempel cancer och hjärtsvikt?
Större delen av min forskning utgår från data som samlats in i samverkan mellan hälsomyndigheter och forskare i Västerbotten och Norrbotten sedan mitten av 1980-talet, i databasen NSDD (Northern Sweden Diet Database). Här finns kost-, livsstils- och hälsodata från mer än 100 000 unika individer.
Eftersom vi vet att det finns skillnader i hur man äter i olika delar av Sverige, är data från både norra och södra Sverige med i det stora europeiska samarbetet för cancerforskning (EPIC-projektet), där jag är inblandad i en del studier kring kostmönster och kaffe.
Ändrad tillgång på livsmedel studerar jag tillsammans med forskare kopplade till Arktiska rådet, och i samarbete med en internationell forskargrupp med säte i Rovaniemi.
