Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 6 augusti 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 17 jun, 2020 Uppdaterad: 18 jun, 2020, 07:44

Tankar om forskning i Coronatider

REPORTAGE Eva Rönmark är adjungerad professor vid Avdelningen för hållbar Hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon leder OLIN-studierna inom Region Norrbotten. Här kommer hennes reflektioner kring de nya förutsättningar som forskningen står inför med anledning av Coronapandemin.

COVID-19 pandemin har påverkat hela världen. Förutom att enskilda individer drabbas på olika sätt drabbar pandemin hela samhället. Medan sjukvård och äldreomsorg går på knä av arbetsbelastning blir andra yrkesgrupper permitterade eller uppsagda. De samhällsekonomiska konsekvenserna är i dagsläget svåra att överblicka. Men som en tröst, i motsats till ekonomisk kris pga krig, står skolor, universitet, fabriker och hotell kvar oförstörda och väntar på att tas i bruk igen. För att klara behovet av sjukvård relaterat till Covid-19 pandemin har all icke-akut sjukvård stoppats upp och personalen har istället fått arbeta med en ny sjukdom som också ställt helt nya krav på arbetssätt. Även om sjukvården ser ut att klara trycket och man så smått börjat återuppta vanlig sjukvård måste vi i framtiden ha bättre beredskap för pandemier som Covid-19.

Hur har pandemin påverkat forskningen?

Vi vet att många forskningslaboratorier snabbt har ställt om och nu fokuserar på utveckling av olika typer av tester, dels för påvisande av aktiv sjukdom och dels för identifiering av antikroppar mot SARS-CoV-2. Förutom denna typ av forskning har pandemin gett upphov till många andra frågor och våra forskningsfinansiärer har också varit snabba på att införa sökbara medel för forskning om Covid-19.

OLIN-studierna bedriver sedan mer än 30 år klinik epidemiologisk forskning om obstruktiva sjukdomar och allergi med metoder som också används av andra nationella och internationella forskargrupper vilket gör att resultaten blir jämförbara både mellan områden men också över tid. Hur har då Coronapandemin påverkat vår forskning? Klinisk epidemiologi innefattar kliniska undersökningar av slumpvis utvalda individer av befolkningen och för vår del innebär det bl.a intervjuer, lungfunktionstester, allergitester och blodprover. Som alla förstår medförde Coronapandemin att all sådan typ av forskning har fått pausa p.g.a. smittorisken och sjukvården behövde också våra sjuksköterskor. Men, hur länge vi behöver pausa? Eftersom Coronavirus i så stor utsträckning ger symtom från lungorna och luftvägssymtom är en hörnsten i luftvägarnas epidemiologi bedömer vi att våra kliniska studier måste vänta till pandemin har klingat av. Och att gissa när det blir är ingen idé. Hur ställer vi då om vår forskningsverksamhet? I Sverige finns många nationella register av bra kvalitet men till skillnad från dessa registerdata har OLIN information om tex symtom, allergisk sensibilisering, BMI, lungfunktion, underdiagnostiserade sjukdomar som KOL samt livsstilsfaktorer. Genom att koppla samman våra kliniska data med registerdata kan vi besvara flera viktiga frågeställningar om obstruktiva lungsjukdomar och allergi. Men på samma sätt har vi nu också möjlighet att besvara frågeställningar som rör den nya virus sjukdomen Covid-19.

Nya förutsättningar för forskningen

I ett samarbetsprojekt mellan OLIN-studierna, flera enheter vid Umeå universitet och Göteborgs universitet har vi fått medel från SciLifeLab för att genomföra en serum-prevalensstudie av Covid-19. I ett första steg, under hösten 2020, kommer slumpurval av populationsbaserade kohorter i Norrbotten och Västra Götaland att inviteras till blodprov för analys av antikroppar mot SARS-CoV-2 samt besvarande av frågor som berör Corona-19. Vi kommer då få svar på hur många som haft Covid-19 och baserat på våra tidigare insamlade data kan vi identifiera faktorer som var relaterade till tex svår sjukdom. I nästa steg kommer relevanta register att kopplas till de aktuella kohorterna.

Trots att det på kort tid publicerats en mängd artiklar om Covid-19 kommer vi under många år framöver behöva studier dels direkt relaterade till viruset och sjukdomen men också till pandemins följder i form av stress, arbetsvillkor och samhällsfunktioner. Nedstängning av samhällen och reseförbud med minskade utsläpp av luftföroreningar som följd har skapat ett ypperligt tillfälle att studera vilka kliniska effekter denna ”intervention” haft. Kanske är det detta som karakteriserar bra forsknargrupper - att snabbt tänka i nya banor för att besvara nya frågor.

Ett gammalt ordspråk säjer att myntet alltid har två sidor, och som forskare har vi nu möjlighet att studera båda sidor av ett helt nytt mynt.

Eva Rönmark

OLIN-studierna i Luleå

OLIN startade 1985 med syftet att samla kunskap för prevention av obstruktiva lungsjukdomar.

Forskningsverksamheten har därefter utvidgas och omfattar nu fyra forskningslinjer: - Astma och allergi bland vuxna, - Astma och allergi bland barn, - KOL, samt - Hälsoekonomi. Med jämna mellanrum har nya kohorter rekryterats och sedan starten har över 60 000 slumpvis utvalda vuxna Norrbottningar medverkat, varav en stor andel också vid uppföljningsstudier. Stora astma och KOL-kohorter har också följts upp regelbundet under lång tid. Studierna bland skolbarn har pågått sedan 1996, då samtliga skolbarn i klass 1 och 2 i Piteå, Luleå och Kiruna kommuner inbjöds till enkätundersökning och pricktest. Kohorten har sedan undersökts med enkäter, pricktester, blodprov för IgE, lungfunktion, m.m. Den senaste uppföljningen skedde vid 27 års ålder. Ytterligare kohorter har rekryterats, år 2006 respektive 2017, och undersökts med samma metoder.

OLIN är baserat inom Region Norrbotten, Luleå och leds av Eva Rönmark, adjungerad professor vid Avdelningen för hållbar Hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Genom åren har 23 doktorander disputerat på enbart OLIN-data och i ytterligare ett flertal avhandlingar ingår OLIN-data.

Eva Rönmark
Professor, adjungerad
E-post
E-post