Tvärvetenskap skapar både spets och möjligheter

Tvärvetenskapliga miljöer är bra för att få fram rätt kompetens i forskargrupper och ansökningar. Jag tycker inte att man ska lägga all press på sig själv som enskild forskare, jobba tillsammans med andra istället för att få fram de kompetenser som behövs.

I sin forskning studerar Gunnar Malmberg människors geografiska rörlighet och hur denna rörlighet påverkar sociala nätverk. Han har bland annat undersökt befolkningsförflyttningar i Sverige och Latinamerika, och hur äldre människors nätverk ser ut.

– Migration har alltid en enorm aktualitet. Se bara idag i Ukraina – vad händer med alla familjer som tvingas att lämna familjemedlemmar efter sig och fly till ett sammanhang där man helt har tappat sitt sociala nätverk? Det har också varit ett aktuellt ämne under pandemin. Helt plötsligt har många människor blivit mycket mer beroende av sina familjer och vänner, vilken betydelse får det för hur man väljer att bo och leva?

Tillsammans med sina kollegor har Gunnar Malmberg arbetat med att bygga upp infrastruktur som möjliggör forskning inom många fält. Till exempel är han ansvarig för den svenska delen av den stora SHARE-undersökningen. Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) är ett så kallat European Research Infrastructure Consortium (ERIC) med sitt huvudsäte i Tyskland och med noder i 28 europeiska länder. Undersökningen omfattar 530 000 intervjuer med personer över 50 år från alla deltagande länder och behandlar bland annat frågor om arbetskraftsdeltagande, ekonomi, familjenätverk samt fysisk och psykisk hälsa.

– Med hjälp av data från SHARE får vi en mångsidig bild av äldre individers livssituation och hur den förändras över tid. Att samla in data från så många länder ger unika möjligheter att jämföra hur olika politiska system och välfärdsmodeller påverkar människors mående och välfärd på äldre dar. Vilken betydelse har det för människors liv och hälsa hur ett land styrs?

SHARE omfattar 530 000 intervjuer med personer över 50 år från 28 europeiska länder och behandlar bland annat frågor om arbetskraftsdeltagande, ekonomi, familjenätverk samt fysisk och psykisk hälsa.

Många kompetenser skapar styrka

Idag arbetar Gunnar Malmberg vid tvärvetenskapliga Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Vid enheten finns flera stora databaser, med unika nutida och historiska befolkningsdata, som lockar forskare från många discipliner och från hela världen.

– För mig är den tvärvetenskapliga miljön väldigt viktig.  Den har bidragit mycket till min utveckling som forskare. Det har också varit viktiga uppgifter i min roll som professor: att hjälpa till att skapa miljöer för tvärvetenskaplig forskning och att försöka få fram både datamaterial och finansiering för de forskare som finns i miljön.

Gunnar Malmberg menar också att den tvärvetenskapliga gruppen är en stor fördel vid ansökningsskrivande. Han har själv varit ansvarig för, och medverkat i, flera stora framgångsrika ansökningar som gett förutsättningar för utveckling av tvärvetenskaplig forskning och finansiering av unga forskares karriärer.

– Jag har tillsammans med andra skrivit många olika typer av ansökningar: infrastrukturprojekt, centrumbildningar, forskningsprogram och mindre projekt. Tvärvetenskapliga miljöer är bra för att få fram rätt kompetens i forskargrupper och ansökningar. Jag tycker inte att man ska lägga all press på sig själv som enskild forskare, jobba tillsammans med andra istället för att få fram de kompetenser som ett projekt behöver. De tvärvetenskapliga forskningscentrum som finns vid universitetet har visat sig framgångsrika när det gäller att få beviljade medel. Jag tycker kanske inte alltid att universitetet har gett centrum-modellen det erkännande den förtjänar. Man har i vissa fall haft svårt att hantera det som inte passar in i organisationens byråkratiska stuprör.

Behövs fler möjligheter för unga forskare

Även när det gäller handledning tror Gunnar Malmberg på att skapa handledarteam, snarare än att en person ska kunna hjälpa en doktorand med allt stöd som kan behövas.

– Doktorander är ju väldigt olika och behöver olika saker, och ingen enskild handledare kan ha kompetens inom alla områden. Ett team är nödvändigt för att en handledning ska bli bra. Jag slås verkligen av att dagens unga doktorander och forskare är så otroligt kompetenta! Det tyder på att något i utbildningsväsendet fungerar bättre idag. Men det betyder också att det ställs allt hårdare krav på unga forskare, och universitetet måste vara beredda att hantera konsekvenserna av ökad stress och press.

Idag har man inte många val, vill man arbeta som forskare måste man ta matchen och skriva ansökningar. Det har lett till att många inte söker medel för att utforska de mest spännande forskningsfrågorna, utan man söker för de frågor man tror kan beviljas pengar.

– Jag önskar att det fanns fler karriärvägar för unga forskare, så de inte blev så beroende av enskilda ansökningar tidigt i sin karriär. Idag har man inte många val, vill man arbeta som forskare måste man ta matchen och skriva ansökningar. Det har lett till att många inte söker medel för att utforska de mest spännande forskningsfrågorna, utan man söker för de frågor man tror kan beviljas pengar. Det är inte bra för forskningens kreativitet. Det borde finnas fler finansieringsvägar där man kunde lansera djärva idéer.

I framtiden hoppas Gunnar Malmberg kunna fortsatta att skapa tvärvetenskapliga sammanhang som ger unga forskare möjligheter att komma i kontakt med andra perspektiv, frågeställningar och metoder. Han menar att det både är viktigt för forskningen i stort och för unga forskares karriärer.

– Jag har tyckt om att verka i och för ett tvärvetenskapligt forskningssammanhang. Det har gjort mig mer bred än spetsig.

Foto toppbild: Marie Malmberg