”Vad och vilka utövar makt och vad och vilka påverkas eller drabbas?”

Bo Nilsson säger att han som ung student mer eller mindre av en slump läste boken Kulturanalys av etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren – vilket fick honom att helt överge planerna på att bli programmerare.

– Boken handlar om hur man kan förstå kultur inte bara i termer av konst, litteratur och film, utan i högre grad i termer av ett kollektivt medvetande eller som en uppsättning gemensamma normer, värderingar och föreställningar, säger Bo Nilsson.

Normer och värderingar är nödvändiga för att människor ska kunna leva och verka tillsammans, men de kan också vara skadliga och leta till diskriminering och exkludering

Med utgångspunkt i ett sådant perspektiv beskriver han sedan hur hans forskning inom olika områden ofta handlat om att synliggöra och problematisera olika normer och värderingar, och deras betydelser för människor och samhälle.

– Normer och värderingar är nödvändiga för att människor ska kunna leva och verka tillsammans, men de kan också vara skadliga och leta till diskriminering och exkludering. Mot den bakgrunden är det i ett demokratiskt perspektiv centralt att problematisera och utmana sådana normer.

Flera olika forskningsfält

På frågan hur han vill sammanfatta sin forskargärning efter drygt 30 år vid Umeå universitet säger Bo Nilsson att hans forskning har rört sig inom olika fält, till exempel mansforskning (”Men’s Studies”), där han bland annat fokuserade hur maskulinitet skapas i olika situationer och kontexter.

– Ett annat forskningsområde har varit viktimologi och brottsoffers erfarenheter. Här såg jag det som viktigt att problematisera själva begreppet brottsoffer samt att undersöka hur brottsoffer representeras i medier och vad dessa representationer betyder för de drabbade.

– Ytterligare ett område har varit stadsforskning (”Urban Studies”). Med staden Kiruna som utgångspunkt var syftet att synliggöra de ideologiska föreställningar som präglar staden och den stadsomvandling som fortfarande pågår där på grund av gruvbrytningens expansion.

– Inom fältet landsbygdsforskning (”Rural Studies”) har jag intresserat mig för civilsamhällets betydelse för landsbygdens resiliens. Här kunde jag konstatera att en förändring av civilsamhället mot aktuella områden som till exempel klimat, självhushållning, ekologisk odling och ödehusrenovering skulle troligtvis kunna gynna landsbygden.

Utifrån mina erfarenheter är Umeå universitet en gynnsam forskarmiljö med många möjligheter till fakultets- och disciplinöverskridande samarbeten

Vidare har han tittat på hur museer ska hantera det så kallade postsanningens tidevarv med ”fake news”, alternativa fakta och kunskapsrelativism. En museal strategi visade sig vara att arbeta med olika perspektiv på kunskap, ett objektivt och ett relativistiskt.

– Det mest aktuella forskningsområdet är inriktat mot klimatförändringar och arbetsmarknad. Inom detta fokuserar jag hur olika yrkesgrupper påverkas och hanterar extremväder. Jag vill också nämna ett långvarigt samarbete med forskare i epidemiologi och folkhälsa, både i Sverige och Sydafrika, inom området AIDS-bekämpning.

Många möjligheter till samarbeten

När det kommer till vad han tycker att hans forskning har bidragit med, vilka luckor och fält han har kunnat fylla i, har han en lång rad med exempel:

– Som etnolog har det varit centralt att arbeta med kulturella perspektiv på olika företeelser och fenomen. En central fråga här gäller makt och maktrelationer, vad och vilka som utövar makt och vad och vilka som på olika sätt påverkas eller ”drabbas” av detta maktutövande.

Som exempel nämner han resultat från sina studier inom mansforskning, där han bland annat kunde visa hur utgången av juridiska processer påverkades av etablerade föreställningar och normer om manlig sexualitet och fyller i med fler:

– I ett pågående projekt inriktat mot hur klimatförändringar påverkar olika yrkesgrupper har framgått att personal inom en manligt dominerad bransch som byggbranschen kan ”nonchalera” yrkets risker på grund av manliga normer. Maskulina normer var även verksamma i den tidiga fasen av stadsomvandlingen i Kiruna.

– En maskulin rationalitet innebar ett fokus på hur infrastrukturfrågor skulle lösas, vilket medförde att människors upplevelser av stadsomvandlingen samt frågor rörande jämställdhet, inkludering och medbestämmande hamnade i bakgrunden.

Som etnolog har det varit centralt att arbeta med kulturella perspektiv på olika företeelser och fenomen

I studier inom viktimologi visade han vidare hur medierepresentationer av brottsoffer kunde, tvärtemot sina avsikter, vara till nackdel för de drabbade, eftersom de gav en stereotyp bild av brottsoffer och hur de förvänts vara, känna och agera.

I ett projekt om museers förhållningssätt till det så kallade post-sanningens tidevarv kunde påvisas att museerna ”tvingas” till att tillämpa olika och motstridiga kunskapsideal i olika sammanhang och på grund av externa påtryckningar.

I ett forskningsprojekt inriktat mot AIDS-bekämpning i Sydafrika framgick att traditionella normer om kön och sexualitet var av betydelse för ungdomars sexuella risktagande och risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar.

Bo Nilsson säger att det för honom har varit betydelsefullt för honom både som person och professionell yrkesutövare att få verka vid Umeå universitet.

– Utifrån mina erfarenheter är Umeå universitet en gynnsam forskarmiljö med många möjligheter till fakultets- och disciplinöverskridande samarbeten. Jag vill som exempel nämna ett samarbete med forskare inom epidemiologi och folkhälsa vid Umeå universitet och University of Withwatersrand i Sydafrika.

– Vi har drivit ett forskningsprojekt inriktat mot AIDS-bekämpning och där har jag kunnat bidra med kulturella perspektiv på kön, sexualitet, relationer och intergenerationell kommunikation. Jag har uppfattat projektet som mycket betydelsefullt.