"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2026-02-17

Vad sägs om det manliga klimakteriet?

REPORTAGE Kommer även män i klimakteriet? Åsikterna går i sär. Men att det talas om det manliga klimakteriet är ett faktum. Varför är det så, vad är det man talar om och vem är det som talar om det? Det är frågor som etnologen och genusvetaren Linda Berg har tittat närmare på.

Den medicinska kåren är överens: Det finns ingen diagnos som kan kallas det manliga klimakteriet. Ändå är begreppet inte helt ovanligt. I exempelvis medier, böcker, kampanjer och på privata vårdsidor nämns mäns övergångsålder återkommande som det "manliga klimakteriet" – både med humor och allvar. 

Linda Berg är etnolog och docent i genusvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier (UCGS), Umeå universitet. I samband med forskningsprojektet ”Det är hormonerna” blev hon intresserad av hur talet kring hormoner, övergångsålder och transformation hos män ser ut. Hon har undersökt hur det manliga klimakteriet benämnts i medicinsk forskning historiskt, i samtida mediala sammanhang, i traditionella medier, populärkultur och medicinska facktidskrifter. Om detta han hon skrivit ett kapitel i den populärvetenskapliga boken ”Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet” (Makadam förlag, 2025), en antologi där en rad olika forskare tittar på övergångsåldern ur humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv.

Klimakteriet ur olika perspektiv

Klimakteriet har fått ett ökat fokus det senaste decenniet. Självhjälpsböcker, produkter och utbildningar säljer som aldrig förr, media lyfter både nyhetsartiklar och berättelser med klimakteriefokus och såväl Socialstyrelsen som regeringen har nyligen lanserat särskilda satsningar på klimakteriet. 
Vid Umeå universitet bedrivs forskning om klimakteriet ur flera perspektiv. Denna text är en del av en serie artiklar och handlar om hur klimakteriet talas om när det handlar om män.

Läs även:
Klimakteriets resa genom idéhistorien
Klimakteriet – när marknaden får bestämma

Klimakteriet för både kvinnor och män

Går man tillbaka i historien finner man att klimakteriet beskrivs som en kris, en förändring i människokroppen och var ett begrepp som tillhörde både män och kvinnor. Det var först efter Upplysningen på 1700–1800-talet som klimakteriet blev förknippat med kvinnokroppen och menopaus (mensens upphörande), då östrogennivåerna drastiskt sjunker.

Läs mer om detta i artikeln "Klimakteriets resa genom idéhistorien".

– Om vi hoppar från det till samtiden kan jag konstatera att det gång på gång upprepas att det går inte går att jämföra ett kvinnligt och ett manligt klimakterium, i och med att män inte går igenom menopaus, säger Linda Berg, och fortsätter:

– Men jag konstaterar också att det bland män finns ett kulturellt intresse av att plocka upp frågan. Det uppfattar jag har att göra med att det så klart finns ett intresse att sätta ord på den övergångsålder som män går igenom, transformationer i samband med åldrande som har både fysiska och psykiska konsekvenser. Därför kommer talet om det manliga klimakteriet tillbaka hela tiden, säger hon.

Andra begrepp som används för det manliga klimakteriet är andropaus eller manopaus.

Film: Klimakteriet – hos män

Kommer män i klimakteriet, hur pratas det om det manliga klimakteriet och varför? Linda Berg, etnolog och docent i genusvetenskap, försklarar. 

Många likheter med kvinnligt klimakterium

Även om den manliga fysiska kroppen inte går igenom samma dramatiska hormonella resa som den kvinnliga kroppen gör i och med menopaus kan man konstatera att det händer en hel del även för åldrande män. Bland annat sker hormonella förändringar i och med att testosteronnivårena sjunker, men män kan också uppleva ökad trötthet, depression, minskad muskelmassa, sexuell påverkan och sömnsvårigheter etcetera. Symptom som känns igen från beskrivningen av det kvinnliga klimakteriet och som bidrar till såväl relationella som existentiella förändringar.

– Detta finns det så klart ett behov av att prata om, säger Linda Berg.

Hans bok speglar en slags vädjan till en mer reflexiv, modern man som kan konstatera att han har en skör kropp, och som vågar söka hjälp kopplat till kroppens åldrande

I sin studie har hon sett att män uppmanar andra män att prata om sitt åldrande i syfte att ta ansvar för sitt mående. Bland annat har artisten Kalle Moraeus skrivit en bok om den förändringsprocess som han går igenom på äldre dar, och det finns fler böcker av samma karaktär, bland annat i Danmark.

– I Moraeus bok är budskapet att det är viktigt för män att prata om den här fasen för att kunna leva och åldras hälsosamt, för sin egen skull och för sin omgivning. Han talar till män som inte söker hjälp för problematik som kommer med att man åldras som man, män som fortsätter att leva som om att de är unga – hur de äter, dricker etcetera. Hans bok speglar en slags vädjan till en mer reflexiv, modern man som kan konstatera att han har en skör kropp, och som vågar söka hjälp kopplat till kroppens åldrande, säger Linda Berg.

Trend att optimera kroppen

Ett ökat fokus på det manliga åldrandet följer också en kulturskiftning som är mer allmän i samhället. Rent generellt finns det ett ökat medicinskt tal om kroppar, alla kroppar.

– Det finns en ökad biomedicinsk förståelse av vem vi är och hur man talar om sig själv och sin kropp. I allt högre grad förstår vi oss själva i genom medicinska begrepp i dag – till exempel hormonnivåer, diagnoser och biologiska processer – och använder detta språk för att tolka våra känslor, vårt mående och våra livssituationer, säger Linda Berg.

Det innebär också att medicinska förklaringar får ett större tolkningsföreträde, ibland på bekostnad av andra perspektiv – till exempel social situation – på varför människor mår som de gör.

Linda Berg har även studerat självhjälpsindustrin och sett att det finns en trend, som inte ser ut att minska, som handlar om att optimera sin kropp, och i det även sitt åldrande. I detta framträder också ett tydligt skönhets- och ungdomsideal.

En marknad som tjänar på att män känner oro för bristande testosteronnivåer, och som då upplever att man faktiskt kan jag göra något åt en minskande muskelmassa.

Det finns med andra ord kommersiella intressen av att hålla ämnet levande, för att kunna sälja produkter och tjänster.

– Mycket tyder på att det finns ekonomiska intressen i det. Vi har sett en kommersialisering av det kvinnliga klimakteriet, som i stor utsträckning speglar samtidens skönhetshysteri, där du ska hejda ett uttryck för den åldrande kvinnokroppen. Det finns liknande tendenser när det kommer till manskroppen – en marknad som tjänar på att män känner oro för bristande testosteronnivåer, och som då upplever att man faktiskt kan jag göra något åt en minskande muskelmassa till exempel.

Läs mer om detta i artikeln: "Klimakteriet – när marknaden får bestämma"

Ny studie om ökad förskrivning av testosteron

Just testosteronnivåer är ett återkommande ämne i samtalet om det manliga åldrandet. Antalet män som fått testosteron utskrivet på recept har ökat med 300 procent mellan 2006 och 2020, enligt Socialstyrelsen. Tittar man bara på Västerbotten ligger den ökningen på 500 procent.

– Förskrivningen av testosteron är skyhög, den har aldrig varit så hög, säger Linda Berg. 

Ökningen beror troligtvis inte bara på åldrande, utan det kan finns flera anledningar, särskilt då förskrivningarna getts till män i alla åldrar, och det faktum att det även har skett en dramatisk ökning av förskrivning av testosteron till kvinnor.

Vad som ligger bakom den stora ökningen av testosteronbehandling kommer Linda Berg att undersöka i en nyligen påbörjad kvalitativ studie tillsammans med forskaren Ida Linander vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Läs mer om forskningsprojektet.

Begreppet manligt klimakterium möter motstånd

Att tala om det manliga åldrande som ett klimakterium får inte bara motstånd i den medicinska kåren, det finns även män, och kvinnor, som ogärna använder begreppet för män. Linda Berg tycker att det är intressant att undersöka varför det är så, då det manliga och kvinnliga åldrandet har många liknande symptom.

– Jag undrar varför man inte kan tala om att förändringar är en kris även för män, säger hon.

Att använda ordet klimakterium skulle kunna ge ett språk för vad män går igenom?

– Ja, möjligtvis.

Det finns berättelser om ”de gråa tinningarnas charm” och det manliga åldrandet som vishet och inte alls lika patalogiserat, sjukligt, som för kvinnor

Hur det kvinnliga klimakteriet beskrivs och har beskrivits genom historien kan ha viss påverkan. Åldrande män har traditionellt omtalats i mer positiva ordalag, därför kanske man inte är så intresserad av att använda ett negativt laddat begrepp.

– Det finns berättelser om ”de gråa tinningarnas charm” och det manliga åldrandet som vishet och inte alls lika patalogiserat, sjukligt, som för kvinnor, som ”förlorar sitt utseende” och alla de svåra fysiologiska reaktioner som ofta omtalas när det kommer till klimakteriet.

Ur ett kvinnligt perspektiv kan det också finnas ett motstånd för att bredda samtalet om klimakteriet. Många kvinnor har lidit oerhört av klimakteriebesvär och haft svårt att få hjälp av vården. Detta har förändrats en del under de senaste åren, bland annat genom Socialstyrelsens vård- och behandlingsriktlinjer från 2021, som tydliggör att primärvården ska identifiera och behandla klimakteriebesvär. Den medicinska beskrivningen av klimakteriet, i synnerhet kopplat till menopaus, är bidragande till den förändringen. Att då skapa en annan beskrivning av klimakteriet kan upplevas som ett hot mot den utvecklingen.

– Jag kan förstå att det skulle kunna upplevas som provocerande, att förespråka ett bredare tal om klimakteriet och där män också skulle kunna tala om klimakteriet, för de kvinnor som lider av klimakterium med väldigt svåra symptom på de hormonförändringar och fysiologiska förändringarna av att igenom menopaus, säger Linda Berg.

Förhoppningsvis kan berättelser om åldrande även utmana föreställningar om att lycka har en ålder.

Behov att prata om åldrande

Men oavsett vad det kallas kan Linda Berg konstatera att det verkar finns ett behov av att tala om åldrande och de konsekvenser det för med sig, såväl hos kvinnor som hos män.

– Jag tror att åldrande överhuvudtaget är angeläget att kunna prata om. Vad det gör med människors tankar om sig själv och sina relationer, eftersom vi lever i en samtid präglad av förakt för åldrande, där en tänkt ung kropp ofta fungerar som norm. Det gör att kroppar och liv som förändras med till exempel ålder inte uppfattas lika önskvärt. Förhoppningsvis kan berättelser om åldrande även utmana föreställningar om att lycka har en ålder.

Klimakteriet ur humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv

Under 2025 släpptes boken ”Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet – Humanistiska och genusvetenskapliga perspektiv på övergångsåldern” (Makadam förlag). 

Redaktörer är Maria Jönsson och Anna Sofia Lundgren från Humanistiska fakulteten och Linda Berg från Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.  
  
Förutom de tre redaktörerna medverkar även Christer Nordlund, Christine Bylund och Jenny Jarlsdotter Wikström från Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Från andra lärosäten och organisationer medverkar Ulrika Björkstén, Fanny Ambjörnsson, Ulrika Dahl och Anna Rådström. Anneli Furmark, hedersdoktor vid Umeå universitet, har illustrerat och gjort omslaget. 

Läs artikel om boken på umu.se.

Linda Berg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 80