Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 21 jan, 2021

Vill förstå vårt första språk

PORTRÄTT Erik Domellöf, docent i psykologi, studerar barns motoriska utveckling, både hos de som följer ett typiskt utvecklingsförlopp och hos barn med funktionsvariationer. För sitt arbete har han tilldelats Wallenberg Academy Fellows förlängningsanslag, och får därmed finansiering för ytterligare fem års forskning från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Text: Elin Andersson

Att studera motorik kan ses som en ovanlig aktivitet för en psykolog, men Erik Domellöf berättar att motorisk förmåga är en viktig del i barns utveckling. Det finns spännande samband mellan tidiga motoriska milstolpar och utveckling av exempelvis kognitiva och sociala förmågor.

- Det är viktigt att studera kopplingen mellan dessa beteendedomäner rent generellt, men kanske allra viktigast i förhållande till barn med funktionsvariationer. Motoriskt beteende är vårt första ”språk”, så att lära sig mer om barns motoriska beteende har betydelse för att utveckla tidig diagnostik och snabbare interventioner. Jag är mycket intresserad av kopplingen mellan hjärnans struktur och funktion och beteende hos barn och unga. Motoriska problem är vanliga både hos barn som är för tidigt födda och hos barn med autism. Det hänger sannolikt ihop med tidig påverkan på hjärnans utveckling och/eller annorlunda aktivering av nätverk i hjärnan.

Att lära sig mer om barns motoriska beteende har betydelse för att utveckla tidig diagnostik och snabbare interventioner.

Redan under sin grundutbildning fick Erik Domellöf upp ögonen för utvecklings- och neuropsykologi. Han skrev sitt examensarbete inom ramen för ett projekt där man studerade huvudrörelser hos bebisar. Under sin tid som doktorand fortsatte han att studera aspekter av motorisk utveckling hos bebisar och små barn. Som klinisk psykolog var han också knuten till habiliteringen där han arbetade med barn med funktionsvariationer.

Prediktiv förmåga hos barn med autism

Under de kommande fem åren ska han fortsätta att studera förmågan att kunna förutse vad som kommer att hända härnäst. Denna så kallade prediktiva förmåga undersöker han hos barn och unga med autism, och jämför med barn och unga som följer en typisk utveckling.
- Forskningen kommer att bli en sorts fristående fortsättning av mitt tidigare projekt Children and motor planning, CHAMP. Vi kommer i detta projekt att vända oss till något äldre barn och bland annat använda funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) för att studera hur aktiveringsmönster i hjärnan ser ut i samband med planerande och utförande av en motorisk handling hos dessa barn. Problem med prediktiv förmåga hos barn med autism skulle kunna ligga bakom såväl motoriska svårigheter som mer välkända sociala och kommunikativa problem. Här har vi en möjlighet att tillföra unik ny kunskap om vad som händer i hjärnan kopplat till utförande av en uppgift som ställer krav på prediktiv förmåga. Jag är oerhört glad och hedrad över att ha fått förlängning på mitt Wallenberg Academy Fellowship eftersom det är en sorts kvitto på att min forskning upplevs som viktig, säger Erik Domellöf.

Det är allra främst en glädje och ett privilegium att få träffa och arbeta med barnen i labbet.

Erik Domellöf studerar barn med hjälp av detaljerad mätteknik, till exempel olika former av avancerade metoder för rörelseregistrering. Barnens förutsättningar och vilja att medverka blir därför självklara faktorer att förhålla sig till.

- Det är allra främst en glädje och ett privilegium att få träffa och arbeta med barnen i labbet. Men självklart finns det också utmaningar. Små barn är inte alltid så sugna på att göra precis som det är tänkt och detsamma gäller barn med exempelvis uppmärksamhetsproblematik eller hyperaktivitet. I min forskningsgrupp jobbar vi därför mycket med att förbereda barnen väl inför besöket i labbet. Vi sätter hela tiden barnet i centrum, bjuder på fika och liten present, och strävar allmänt efter att barnen som deltar ska tycka att det är roligt att vara med. En annan utmaning för oss är att tekniken genererar data som är komplex och tidskrävande att ta hand om, så det tar lång tid mellan datainsamling till publicering av resultat. Vi diskuterar också ofta etiska aspekter i samband med datainsamling så att det hela går rätt till och upplevs som rimligt för medverkande familjer.

Genuint intresse nyckel till framgång

Hur lyckas man då upprätthålla stringens och relevans i sin forskning under en finansieringsperiod på sammanlagt tio år? Erik Domellöf lyfter fram nyfikenhet, engagemang och tvärvetenskapliga samarbeten.
- Min största drivkraft är att jag genuint tycker att det jag håller på med är spännande, roligt och både teoretiskt och kliniskt betydelsefullt. Men om jag fick ge ett råd till en forskare i början i sin karriär skulle jag nog uppmana till att söka nationella och internationella samarbeten. Jag har själv turen att ha ett givande samarbete både inom min forskargrupp, mellan forskargruppen och vårdprofessionella, och mellan forskargruppen och andra nationella och internationella forskargrupper med liknande frågeställningar. Det finns också ett tydligt tvärvetenskapligt utbyte inom vårt arbete som jag uppskattar och upplever som mycket lärorikt. 

I framtiden hoppas Erik Domellöf att hans forskning ska hjälpa barn med funktionsvariationer att få en enklare och mer fungerande vardag, genom att i högre utsträckning än idag kunna anpassa åtgärder efter enskilda individer.

- Jag vill bidra med ny kunskap om utveckling av prediktiv förmåga, om denna utveckling ser annorlunda ut hos barn med autismtillstånd, och i så fall vad som utmärker denna skillnad. Det vill säga inte bara konstatera att ett barn har problem med prediktiv förmåga, utan på vilket sätt dessa problem tar sig uttryck. Dessutom, framförallt när det gäller barn med autism så finns det en stor variation i funktion och beteende både mellan barn, men även i utförande av samma uppgift hos ett enskilt barn. Detta ställer krav på detaljnivån på undersökningar för att ultimat kunna ge kunskap som kan bistå mer precisa, individanpassade stödåtgärder när funktionsnedsättning ställer till med problem i vardagen. Jag hoppas att den avancerade teknik som vi använder oss av i våra undersökningar kan vara ett steg på den vägen.