Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Skrivanvisningar

Här hittar du skrivanvisningar för inlämningsuppgifter och uppsatser i kulturgeografi.

Skriva PM 2017

De kurser som hör till kulturgeografi examineras på olika sätt. Examinerande
övningsuppgifter innefattar vanligtvis också en skriftlig del. Denna
instruktion beskriver de krav vi ställer på dessa skriftliga uppgifter, dvs
hur du korrekt skriver ett kurs-PM. Som student förväntas du följa denna
PM-mall, om det inte framgår någonting annat av övningsinstruktionen
eller att ansvarig lärare meddelar något annat.

Vem skriver du för?
En allmän uppmaning är att alltid tänka på vem du skriver för. När det
gäller kurs-PM så ska du inte skriva för den initierade läraren. Tänk att du
skriver för dina kurskamrater eller för en intresserad allmänhet.

En promemoria ska innehålla följande:
Inledning: En kort ’inåkning’ i ämnet. Varför är det intressant att studera
exempelvis befolkning och befolkningsutveckling? Vilka konsekvenser har
det på kommunal, regional och nationell nivå? Varför är just den valda
kommunen av intresse? I inledningen av PM kan det också vara på sin
plats att inkludera teoretiska resonemang genom att definiera viktiga begrepp och hänvisa till tidigare studier. Inledningen av PM behöver normalt
inte vara längre än en halv sida.

Syfte: Formulera ett klart och precist syfte. Du kan dessutom formulera
ett antal frågeställningar som följer av syftet. Exempelvis ”Syftet med denna
PM är att beskriva turism i Vilhelmina kommun år 2017. De frågor som
ställs är (i) vilka huvudsakliga turistdestinationer finns inom kommunen,
(ii) vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot finns det för turismutvecklingen i kommunen och (iii) vilka grupper av turister riktar sig kommunens marknadsföring till?

Metod: Beskriv och motivera val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet
och besvara forskningsfrågorna. Vilket källmaterial har du använt (offentlig
statistik från SCB och/eller kommunen, intervjuer etc.)? Hur har du
valt ut källmaterialet? Hur har du arbetat med materialet, dvs hur har du
gjort din analys? Vilka svagheter eller brister kan finnas?

Resultat: Här ska du besvara frågorna. Använd den information din analys
har gett , avhåll dig från spekulationer och egna reflexioner. Du kan börja
avsnittet med en beskrivning av exempelvis den kommun som studeras;
var ligger den (en karta är inte dumt), attraktionsutbudet mm. Dela gärna
in avsnittet i underrubriker, speciellt om du besvarar olika frågeställningar.
Illustrera dina resultat med tabeller och figurer, men var noga med
att alltid kommentera tabeller och figurer och att hänvisa till dem i texten
så att läsaren vet vilken tabell eller figur du talar om.

Diskussion: Här knyter du ihop resultaten med ditt syfte och vad du vet
från andra håll. Du kan göra egna reflexioner och spekulera i resultaten.
Var dock noga med att redovisa när det är egna tankar, eller när du har
referenser, undvik nya fakta.

Källförteckning: Alla publicerade, övriga tryckta och muntliga källor redovisas, även elektroniska källor ska redovisas korrekt. Observera att alla
referenser som finns i källförteckningen måste finnas hänvisat till i texten,
och naturligtvis gäller också det omvända.

Att skriva referenser:
När du skriver en akademisk text såsom ett kurs-PM ska du alltid vara
noggrann med att hänvisa till de källor som du använder. Att använda en
källa utan att hänvisa till densamma är inte tillåtet. När du källhänvisar så
ger du samtidigt trovärdighet till din egen text. Som författare måste du se
till att hänvisa till andra källor på ett korrekt och tydligt sätt för att på så
sätt möjliggöra för läsaren att gå vidare och fördjupa sig i det som du
skriver om. Vi rekommenderar att du använder APA-systemet (en
utförligare beskrivning finns här, vanliga-referenssystem). Det betyder att du i text hänvisar till referenser, på exempelvis följande sätt (Westin 1994).
Källhänvisning till webbsidor görs på samma sätt som för tryckta källor. I
första hand anges en författare till den information du refererar till, i andra
hand, om författarnamn inte finns angivet, anger du organisationen som
står bakom sidan som författare. Undvik att skriva in webbadress (URL) i
källhänvisningen i den löpande texten. Citat anges med författare, årtal och sidhänvisning direkt efter citatet. Exempel: ”... skiljer man mellan administrativ personal (tjänstemän) och driftspersonal (arbetare)” (Törnqvist 1986, s. 18). Skriv inte citat som är längre än tre meningar.
VIKTIGT: Skriv aldrig en PM där du använder metoden “copy and
paste”. När du refererar till en källa, se alltid till att omformulera eller
summera innehållet med egna ord. Kortare citat (upp till tre meningar)
är tillåtet, enligt ovanstående exempel. Men i övrigt är metoden “copy
and paste” betraktat som plagiat, dvs. fusk. Läs mer om plagiat här:

I källförteckningen skriver du referenser på följande sätt (exempel):
RAPPORT I PUBLIKATIONSSERIE
Abrahamsson, K.V. (1975). Rekreation och friluftsliv vid älvar i norra Norrland.
GERUM A:6. Geografiska institutionen, Umeå universitet.
Appelblad, H. (1995). Projektet Laxen tillbaka till våra älvar. Det ekonomiska
värdet av sportfiske efter lax i Byske älv. (Arbetsrapport 6) Gerum arbetsrapport
1995‐04‐24. Geografiska institutionen, Umeå universitet.
BOK
Arell, N. (1979). Kolonisationen i lappmarken, några näringsgeografiska
aspekter. Lund: Scandinavian University Books.
WEBB-RESURS
Boverket (2017). Så planeras Sverige.
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/ (Hämtad
2017-06-26)
VETENSKAPLIG ARTIKEL
Jaakson R. (1986). Second Home Domestic Tourism. Annals of Tourism
Research 13 (3), pp. 367-391.
King, R. (2012). Geography and Migration Studies: Retrospect and Prospect.
Population Space and Place 8: 134-153.
OFFENTLIG PUBLIKATION
SOU 2015:35. Service i glesbygd, Stockholm. Näringsdepartementet. Tillgänglig
på: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentligautredningar/
2015/03/sou-201535/ (Hämtad 2016-08-08)
Övriga aspekter av att skriva PM:
Tabellhuvud skrivs ovanför tabellen, medan figurrubrik skrivs under
figuren, det är svensk och internationell standard. Tabellhuvuden och
figurrubriker ska vara korta och beskriva innehållet i tabellerna/figurerna,
däremot ska tolkningar till dem finnas i texten. Källa skrivs alltid under
tabellen/figuren (och nedanför figurrubriken). Tabeller och figurer ska
helst komma i omedelbar anslutning till där de omnämns i texten - läsaren
ska helst kunna läsa i texten och samtidigt kunna titta i tabellen/figuren.

 


ATT SKRIVA UPPSATS

Det kräver att man har fantasi och kan utveckla ett ämne till att bli något mer än en berättelse, men det kräver också att man uppfyller en del formella krav. Den vetenskapliga uppsatsen ska visa att man kan omsätta teoretiska kunskaper och ”testa” dessa empiriskt. Antingen arbetar man induktivt, och låter empirin mynna ut i en teoretisk diskussion, eller så väljer man ett deduktivt angreppssätt och låter den teoretiska utgångspunkten vara vägledande för det empiriska arbetet. Fundera extra noga över hur man empiriskt kan testa eller mäta något och vad detta testande eller mätbara kan tänkas säga. Det är viktigt att din huvudfråga faktiskt är möjlig att besvara med vetenskapliga metoder.

Men, många hållpunkter finns
En bra utgångspunkt när man väljer uppsatsämne är att fokusera på något man själv tycker är intressant, inom ramen för programmet eller kursen och som också uppfyller kraven på att vara empiriskt testbart/mätbart. Uppsatsämne väljs inte helt fritt. Som regel finns en lista med olika teman att utgå ifrån. Detta hänger dels samman med den forskningsprofil institutionen har, dels tillgången på kunniga och pålästa handledare.
En andra utgångspunkt är att vara realist vad gäller tiden. Ett examensarbete motsvarar 15 poäng, och det ska alltså klaras av på en halv termin. Det är 10 veckor! I praktiken är tiden något kortare än 10 veckor eftersom din uppsats också ska ventileras vid ett seminarium och hinna läsas av en opponent. Dessa moment ingår i de tio veckorna. Här är det också viktigt att understryka att uppsatsskrivandet är ett heltidsjobb som inte ger utrymme för andra aktiviteter t.ex. dubbelläsning!
Ibland tenderar man som uppsatsförfattare att bli överambitiös med avseende på uppsatsens längd, men en väl strukturerad och fokuserad uppsats är bättre än en lång och omständlig textmassa. Allt man gjort måste inte heller tas med i den färdiga uppsatsen. Att skriva kort och kärnfullt, gärna med enkel satsbyggnad och relativt korta meningar, ökar dessutom möjligheterna att bli läst.

 

Storlek och disposition av uppsatsen

Vi rekommenderar en maximal uppsatslängd om ca 12 000 ord.
En god idé är att i ett tidigt skede göra ett utkast till disposition med preliminära rubriker för kapitel och delkapitel samt ungefär hur många sidor respektive del kräver. Denna strategi gör det också möjligt att arbeta med olika avsnitt i uppsatsen utan speciell inbördes ordning, vilket är bra om man t.ex. måste vänta på material. I så fall kan man börja arbeta på ett
annat kapitel. En annan bra idé är att upprätta någon form att tidsplan och på så sätt bilda sig en uppfattning om hur lång tid varje del av uppsatsarbetet får ta.

 

Syfte


Till första eller andra träffen med din handledare så brukar man definiera syftet. Det är viktigt att starten blir bra och att syftet och frågeställningarna blir korrekt formulerade och rimligt avgränsade. Tänk hela tiden på hur syfte och frågeställningar skall besvaras. När du formulerar ditt syfte, fundera på om det är möjligt att studera det aktuella ämnet, och hur du kan gå tillväga. Innan du börjar arbeta på allvar bör du ha en bild av arbetsprocessen: lämplig/möjlig metod, teoretisk förankring etc. Om du finner att problemet är intressant och spännande, men det verkar svårt att uppfylla syftet är det bättre att omdefiniera syftet eller byta ämne i ett tidigt skede. Under detta första arbete med ämnesval, syfte och arbetsgång bör du söka stöd hos din handledare, som kan hjälpa dig att redan inledningsvis begränsa uppgiften till en rimlig volym med hänsyn till uppsatsperiodens längd.

 

Exempel på enkel arbetsplan

Formulera ett problem
Göra en plan
Innehållsförteckning
Handledning
Inledning. Varför denna studie och en kort inåkning i ämnet
Syfte: Klart definierat syfte och konkreta frågeställningar
Handledning
Metod: Beskrivning av och motiv för den valda metoden
Anmäla till uppsatsseminarium
Skicka in uppsatsen för seminariebehandling

 

Uppsatsens olika delar


Det finns också ett antal formella krav på uppsatsen, d.v.s. ett antal kapitel eller delar som alltid skall vara med. Läs även instruktionerna i ”Att opponera” längst bak i detta dokument.
Denna handledning är ett stöd för dig att färdigställa en uppsats som möter högskoleförordningens formella krav.

Innehållsförteckning
Ett examensarbete skall innehålla samtliga huvudkapitel och delkapitel (högst 3 nivåer: 1, 1.1, och 1.1.1) med sidhänvisning, förteckning över tabeller och figurer skall ingå.
I Word finns ett bra system för format (se Format/Formatmall), där man kopplar till ett index (se Infoga/Index och Förteckningar), och när ändringar görs ändras också innehållsförteckningen automatiskt. Du kan dock behöva göra ett övningsdokument innan du börjar skriva på allvar med formatmallen för att lära dig alla finesser.
1.2.2 Abstract
Abstract är en sammanfattning av syfte, metod och resultat på engelska och omfattar ca ½ sida. Abstract skrivs på en sida och placeras direkt efter innehållsförteckningen. Det är ”Abstract” som läggs in i databaser, eller skickas ut när någon vill veta vad man skrivit.
1.2.3 Inledning
Kort ”inåkning” i ämnet. Varför är det ämne som undersöks intressant och vilken är bakgrunden? Det är i detta kapitel som läsarens intresse ska fångas, och kapitlet ska leda fram till ett problem, som sedan otvetydigt leder till syftet i nästa kapitel. I inledningen ska ämnet/problemet beskrivas så att både den vetenskapliga relevansen och den samhälleliga relevansen framgår tydligt. Ditt forskningsproblem kan alltså vara av mer inomvetenskaplig natur, t.ex. metodutveckling eller ett samhällsproblem där syftet kan vara att finna en lösning på t.ex. ett planeringsproblem. Poängen är helt enkelt att problematisera det du är intresserad av eller det som är din huvudsakliga frågeställning. Varför är det samhällsrelevant och varför är det teoretiskt/forskningsmässigt intressant. Inledningen bör omfatta två sidor.
1.2.4 Syfte och frågeställningar
Formulera ett klart och precist syfte, som följer logiskt av inledningen. Syftet skall kunna läsas och förstås i sig självt. Du kan också formulera ett antal frågeställningar som gör det lättare för dig att uppnå syftet. Ett syfte kan se ut så här:
Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera betydelsen av bostadsort för flyttare över länsgräns i Sverige mellan åren 2004-2008.
Ur detta syfte kan följande frågeställningar härledas:
1) Hur nöjda är människor som flyttat respektive bott kvar med förhållandena på sin bostadsort?
2) Vilka individ- och omgivningsrelaterade faktorer påverkar betydelsen av bostadsorten?
1.2.5 Teori
Teoriavsnittet kan sägas vila på två ben. Det ena benet avser de teoretiska utgångspunkter som ditt ämnes- och metodval vilar på. Inom vilken vetenskaplig tradition vilar din studie på? Om du studerar människors flyttningar – kanske klassisk makroekonomisk migrationsteori kan utgöra en bas. Eller kanske du hellre vill studera flyttningar ur ett mer beteendegeografiskt perspektiv, med teoretisk tonvikt på livsstil?
Det andra benet relaterar mer till det aktuella kunskapsläget. Vad är tidigare gjort inom området? Finns det liknande studier? Kan du hitta något som kan hjälpa dig att bena upp problemet och hur du ska se på det? Vill du testa tidigare studier mot din egen, eller vill du ytterligare öka kunskap och förståelse kring ett fenomen? Vad du än väljer - teorikapitlet får inte bli en solitär i din uppsats, ett kapitel som finns bara för att det ska finnas. Du måste kunna använda det empiriska materialet, vare sig det är kvalitativt eller kvantitativt, kopplat till teorin. Empirin ska testa, eller belysa, de teoretiska resonemangen. Du måste också återkoppla resultat och diskussion till teorin. En viktig del i teoriavsnittet är att referera till tidigare och liknande studier. Sök via universitetsbiblioteket (både tidskrifter och böcker) och t.ex. Google Scholar med sökord som passar din studie.
1.2.6 Metod
Beskriv och motivera val av tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Först bör du beskriva metoden allmänt.
Kom ihåg att beteckningen kvalitativa metoder inte har något med undersökningens kvalitet att göra utan är den övergripande beteckningen för en ”metodfamilj”. Var offensiv, och argumentera varför det valda angreppssättet passar för just ditt syfte. En studie blir inte heller kvalitativ bara för att man genomför en eller två intervjuer. Det är snarare HUR man väljer att analysera det insamlade datamaterialet som avgör om studien är kvalitativt eller kvantitativt präglad. Gå tillbaka till anteckningarna och kurslitteraturen för den metodkurs du tidigare gått. Läs på där och gör rätt!
Sedan ska du bli mer detaljerad i beskrivningen av hur du gjort. Den kan grovt sett delas in i två delar – en som beskriver din metod för att skapa datamaterialet, och en som beskriver hur du analyserat ditt material. För alla empiriska studier gäller att population, urval, insamlingsförfarande skall beskrivas, liksom hur materialet bearbetats. Ett avsnitt med källkritik bör förekomma. Finns svagheter eller problem med ditt material? Är det tillförlitligt (validitet och reliabilitet) och är det heltäckande? Kan det vara problem vid tolkning av resultaten? Vid val av metod bör man också kort diskutera vilka andra tillvägagångssätt som hade varit möjliga att använda.
En annan viktig aspekt som alltid måste redovisas är de etiska övervägandena. Om t ex personer intervjuats, har de i så fall blivit informerade om vad intervjun ska användas till och vad studien i stort handlar om? Har de haft möjlighet att tacka nej eller att läsa den transkriberade intervjun, eller blivit garanterade anonymitet?
1.2.7 Resultat
Här ska forskningsfrågorna besvaras. Eventuellt kan kapitlet inledas med en genomgång av materialet, en sorts bakgrundsbeskrivning. Vid exempelvis en enkätundersökning kan denna inledning vara att beskriva de svarande, så att läsaren får en bild av vilka som medverkat (fördelning på kön, ålder, utbildning, var de bor etc.). Detta är uppgifter som inte är centrala i själva resultatredovisningen, men viktiga för att man ska kunna bedöma relevansen i vad som gjorts. Man kan också börja med en kontextuell beskrivning av studien, exempelvis om man har gjort en fallstudie av en specifik plats eller region. Varför är just den studerade populationen, eller den specifika platsen relevant för denna studie?
Därefter kommer resultaten, i siffror och tabeller med kommentarer eller enbart i text – det beror ju på hur du genomfört studien. Utgångspunkten är att resultat endast presenteras och kommenteras, men INTE spekulationer, egna reflektioner eller teoretisk utveckling. Det senare görs istället i Diskussion. I vissa förekommande fall, studier med en mer humanistisk ansats som exempelvis bygger på en enkät/intervjustudie med många frågor, kan dock även tolkning och egna reflektioner också förekomma i resultatdelen. I dylika fall kan man använda rubriken Resultat och diskussion för presentationen av empirin (inklusive tolkningar) samt Generell diskussion, för den del där studien knyts ihop (se nästa avsnitt).
1.2.8 Diskussion (Generell diskussion)
Här knyter du ihop dina resultat med det teoretiska avsnittet. Här är platsen att demonstrera den överblick som du har skaffat dig av studieområdet. Hur kan dina resultat kopplas till vad du redan vet, och vad som tidigare gjorts? Hänvisningar tillbaka till syftet och teoriavsnittet bör göras. Men var noga med att inte upprepa vad som redan är sagt i resultatdelen. I detta kapitel finns utrymme för egna tolkningar och reflexioner, men det är viktigt att det framgår när det är dina tankar och när du har hämtat något från annat håll. I princip ska inga nya källor eller fakta framkomma i en sammanfattning, utan här gäller hopknytning av säcken. Du behöver därför inte infoga nya referenser i diskussionen, däremot kan du med fördel hänvisa tillbaka till referenserna du använde i teoridelen – på vilka sätt stödjer, kritiserar, eller utvecklar dina resultat de tidigare teorierna och/eller studierna? Samtidigt som du i diskussionsavsnittet kan tillåta dig själv att ta ut svängarna lite mer och tolka dina resultat i ett större sammanhang, bör du undvika att dra allt för vidlyftiga slutsatser. Fundera på om dina resultat verkligen stödjer de reflektioner du gör.
Du kan också lägga till ett avsnitt om förslag till fortsatt forskning. Gav din studie upphov till nya frågeställningar (vilket inte är ovanligt) så kan du här peka ut färdriktningen för fortsatta studier.
1.2.9 Sammanfattning
Vad ville du belysa, hur gjorde du, vad blev resultatet, och hur tolkar du det? Inte heller här ska nya källor eller fakta framkomma. Det kan vara knepigt att se skillnad mellan Abstract och Sammanfattning, men generellt är Abstract mycket kort, medan sammanfattningen kan vara ett par sidor (beroende på uppsatsens storlek).
1.3 Formella stilistiska krav
1.3.1 Citat
Kortare citat i en mening förses med citattecken (”…”). Ange författare, årtal och sidhänvisning direkt efter citatet. T.ex. ”…skiljer man mellan administrativ personal (tjänstemän) och driftspersonal (arbetare)”
(Törnqvist 1986, s 18).
En del längre citat kanske är en ordagrann återgivning av vad en respondent sagt. Då kan du göra så här (mindre typsnitt, kursiv stil, och inskjutna höger och vänstermarginaler):
”När jag först flyttade, flyttade hemifrån, var det viktigt att
JAG flyttade. Det förändrade hela min tillvaro och min självkänsla.
Det stärkte mig.”
(Intervjuperson 19)
OBS, skriv inte citat som är längre än tre meningar 

1.3.2 Källförteckning/Referenser
Alla publicerade, övriga tryckta och muntliga källor redovisas, liksom även Internetkällor. Observera att alla referenser som finns i referenslistan måste finnas hänvisade till i texten, och naturligtvis gäller också det omvända. Vi rekommenderar att du använder Harvard-systemet och att du alltid sidhänvisar, vid direkta citat (t.ex. Andersson 1998 s 23), När du mer allmänt refererar till en källa räcker författare och år (t.ex. Westin 1994).
Internetkällor: Förutom fullständig webbadress (URL) anges även ansvarig organisation/person samt datum då uppgiften hämtats. Dessa data (inte minst webbadressen) kan ta stor plats. Därför hänvisas bara till organisation/namn och år i löpande text: (Trafikverket 2013), (Robertsfors kommun 2011) eller (SCB 2008). Fullständiga uppgifterna om internetadresserna presenteras i Källförteckning, där Internetkällorna redovisas i ett eget avsnitt under rubriken Elektroniska källor. Till exempel:
SCB (2008) Preliminär befolkningsstatistik per månad 2005-2008. http://www.scb.se/templates/tableOrChart 25896.asp.
På UBs hemsida finns en användbar Skriva-sida som tar upp olika saker kring skrivandet, sökande efter referenser, referenshantering (Harvard, men också andra system som Oxford), mm.
Besök med fördel UBs sida – Skriva: http://www.ub.umu.se/skriva
1.3.3 Fotnoter
Fotnoter kan användas till att förklara någonting som inte direkt har med framställningen i övrigt att göra. Det kan vara för att hänvisa till ett annat
ställe i uppsatsen eller för att avlasta texten från upplysningar som kan vara intressanta men som bryter framställningens gång.1 Dessa noter placeras längst ned på aktuell sida.
1.3.4 Tabeller och figurer
Tabellrubrik skrivs ovanför tabellerna (s.k. tabellhuvud) och figurrubrik under figuren (s.k. figurfot). Titta i vilken bok eller artikel som helst och se att det är standard. Dessa rubriker ska inte innehålla varken beskrivning eller tolkning av tabell/figur, utan endast ange vad illustrationen visar. Ev. källa anges alltid längst ned, dvs. under tabellen resp. figuren.
Exempel på diagram samt text som refererar till figuren:
Figur 1. Attityder till påståendet, är Dalsland en välkänd turistdestination
Not. 1 representerar Instämmer helt, 5 representerar Instämmer inte alls
Källa: Författaren
De flesta företagare som deltog i enkätundersökningen anser att Dalsland är en välkänd turistdestination. Som framgår av figur 1, är det dock de egentliga turistföretagen…
1.4 Böcker att läsa
• Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (1998): Studentens skrivhandbok. Almqvist & Wiksell, Angered.
1 Fotnoter är bra att ta till då man vill förklara någonting som måhända tar för mycket plats i den löpande texten och bryter mot den huvudsakliga framställningen. Diskussioner av mer teknisk natur eller kommentarer som ligger vid sidan av ämnet kan med fördel placeras i fotnoter. Detta utesluter naturligtvis inte att man även här gör källhänvisningar som förslagsvis bekräftar det som står i fotnoten (Svensson 2003).
012345678912345alla företagegentligaturistföretag
• Svenska Språknämnden (1991): Svenska skrivregler. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
• Trost, J. (2000): Att skriva uppsats med akribi. Studentlitteratur.
2 UPPSATS-LAYOUT
2.1 Inställning av format
Använd med fördel den i wordprogrammet förinställda formatmallen. Vad gäller typsnitt, storlek och radavstånd rekommenderar vi Georgia, Times New Roman eller Cambria 14 punkter och enkelt radavstånd. Detta dokument är skrivet med Georgia 14, enkelt radavstånd, rak höger och vänstermarginal samt en blankrad mellan varje stycke.
2.2 Exempel på rubriknivåer
1 KAPITELRUBRIK (1:a nivån)
(fetstil, versaler, 1 blankrad till löptext)
1.1 Underrubrik (2:a nivån)
(fetstil, gemena, en blankrad till löptext)
1.1.1 Underunderrubrik (3:e nivån)
(normal, gemena, en blankrad till löptext)
Använd inte fler än tre rubriknivåer och försök undvika enstaka underrubriker. Underrubriker används ju för att särskilja ett par eller fler innehållsdelar, en enstaka underrubrik blir därmed irrelevant. I detta dokument använder vi tre rubriknivåer.

Val av uppsatstema

Uppsatsvalet föregås av en information från kursansvarig lärare om möjliga uppsatsteman. Den studerande skall sedan välja ett av dessa teman. Uppsatsämnet väljs inom temat och i samråd med tilldelad handledare.

Handledning

Den studerande tilldelas senast när han/hon valt uppsatstema en handledare, som normalt har sin kompetens inom det aktuella studieområdet.
Den studerande kallas till en första handledarträff men det ankommer därefter på studenten att upprätthålla kontakterna med handledaren och ta initiativ till möten med handledaren. Den studerande bör dock betänka att handledarna också har andra arbetsuppgifter. Detta betyder dels att man inte kan vänta till sista stund med att besöka handledaren eller kräva en omedelbar reaktion på ett manuskript, dels att det kan vara en fördel att göra upp om en tid för mötena samt att i god tid i förväg via mail sända de texter som man önskar diskutera. Som student har du rätt att påräkna handledning under aktuell termin. Efter överenskommelse med kursansvarig kan förlängd handledning ges om specifika skäl föreligger.

Examination

Examinationen sker i samband med seminariebehandling av den framlagda uppsatsen. Uppsatsseminariet är alltså en del av examinationen och en viktig del av uppsatsprocessen. Efter seminariet har du ungefär 1 vecka på dig att justera uppsatsen enligt de kommentarer du fått under seminariet. Uppsatsens formella godkännande och betyg ges först då synpunkterna från seminariet arbetats in i uppsatsen. Detta skall alltid ske i samråd med examinator. Handledarens roll är avslutad i samband med uppsatsseminariet.
Uppsatsseminarier äger normalt rum under terminens sista vecka (d.v.s. första veckan i juni).
Anmälan till seminarium skall, med angivelse av uppsatsens titel, ske senast måndagen 2 veckor före seminarieveckan.
Uppsats som skall seminariebehandlas skall i komplett skick inlämnas till studentexpeditionen minst en vecka före resp. seminarium. Uppsatserna skall inlämnas i form av en wordfil (OBS inte flera olika) via mail till den adress som anges. Varje uppsats granskas i ett plagieringsprogram.

Betyg

Uppsatser betygsätts i enlighet med betygsskalan underkänd – godkänd - väl godkänd. För att ha möjlighet att erhålla betyget ”väl godkänd” krävs att seminariet äger rum under schemalagd eller anvisad tid inom terminen för förstagångsregistreringen på kursen, samt att eventuella kompletteringar görs inom anvisad tid (ca 1 vecka). Den kompletterade uppsatsen mailas enligt instruktion till examinator som sätter betyg. Presenteras uppsatsen senare kan i normalfallet endast betyget godkänd erhållas om inte synnerliga skäl föreligger. Dubbelläsning räknas inte som ett synnerligt skäl.

Publicering

Ett antal kopior av varje uppsats som ska seminariebehandlas finns tillgängliga vid studentexpeditionen.
Samtliga uppsatser som är godkända skall registreras och tillhörande fulltext deponeras i universitetsbibliotekets publiceringsdatabas, DiVA. Denna registrering gör du som student själv. Du kan inte få ut kurspoängen förrän denna registrering är gjord. Följ de instruktioner som du hittar via följande länk. 
Uppsatsen blir synlig och sökbar i DiVA först efter att registreringen godkänts av institutionens DiVA-administratör. Deponerad uppsats med betyget ”väl godkänd” görs tillgänglig publikt i fulltext om du som student önskar det. Ett sådant medgivande till fulltextpublicering görs i DiVA.

 

ATT OPPONERA – NÅGRA TIPS OCH SYNPUNKTER

Att skriva uppsats är en viktig inskolningsprocess i det akademiska arbetet. Om detta finns mycket skrivet. Nedan tas en annan aspekt upp, nämligen opponerandet. Detta ingår i seminariekulturen. Att opponera är en svår roll. Den kräver kunskap och detta får man bl.a. genom att delta i seminarier. Det finns ett minimikrav på deltagandet i seminarier, och just för att utöka din kunskap rekommenderas du att delta i så många seminarier som möjligt. För att uppnå godkänt betyg är det obligatoriskt att delta vid minst tre seminarier utöver det där den egna uppsatsen läggs fram, samt det där man själv opponerar. Det finns emellertid mycket av teknik och träning som man kan tillägna sig också på annat sätt och några punkter diskuteras nedan.
Ett första problem opponenten möter, är att man får sig en uppsats tilldelad, oavsett ämne och oavsett om man är intresserad av detta eller ej. Ett annat problem kan vara om man känner författaren. Det första problemet brukar gå över när man har läst uppsatsen, man blir oftast intresserad av innehållet. Det andra problemet kan man lättast klara av om man ser oppositionen som just en roll man har att spela. Det är olika aktörer som träder in i sina givna roller – opponenten och respondenten. Nästa gång är rollerna ombytta.

Några steg i förberedelsearbetet


Börja med att läsa igenom uppsatsen snabbt och gör lite anteckningar som stöd för minnet. Fundera under genomläsningen på om det finns något problem, syfte, frågeställningar osv. Därefter börjar det egentliga jobbet. Nu kan du koncentrera dig på innehållet samt formen för uppsatsen.
Vetenskapliga tidskrifter använder sig av s.k. referees, d.v.s. bedömare som för redaktionens räkning kritiskt granskar uppsatsen. Dessa bedömare får en handledning av redaktören – d.v.s. en uppsats skall granskas efter en viss mall. Från en vetenskaplig tidskrift kan instruktionen till referees se ut på följande sätt:
a) Var god sammanfatta huvudlinjerna i uppsatsen.
b) Bidrar denna uppsats på ett väsentligt sätt till forskningen inom området? Kommentera.
15
c) Ger författaren en kärnfull introduktion till sitt ämne, tydliga uttalanden (hypoteser eller motsvarande) angående huvudlinjerna i uppsatsen? Inkluderas syfte, metoder, resultat och slutsatser? Kommentera.
d) Verifieras slutsatserna i uppsatsen på basis av den givna informationen? Var god kommentera.
e) Var god kommentera följande: uppsatsens längd i förhållande till innehåll, figurmaterial, referenser, noter, sammanfattning och titel.
f) Var god ge övrig kritik eller kommentarer. Ge konstruktiva ändringsförslag.
Ett annat exempel på hur man ska läsa en text med kritiska ögon finns i tidskriften Economic Geography:

Detta räcker ett bra stycke för en opponent! Vi antar att opponenten har läst uppsatsen minst två gånger och funderat över vad som skall sägas. Nu vidtar en viktig del – att göra oppositionen pedagogisk. Oppositionen bör omfatta några huvudpunkter:
a) Referat av uppsatsens innehåll
b) Huvudfrågor och huvudkritik
c) Formfrågor (disposition; kommer de olika delarna i rätt ordning, m.m.)
d) Slutomdöme.
Glöm inte att balansera positiv och negativ kritik under oppositionen – allt är inte bra, allt är inte dåligt! Ju mer konstruktiv kritik du ger, desto bättre är det för författaren och desto intressantare för seminariedeltagarna. Undvik att diskutera språkliga småfel, bättre är att markera dessa och lämna över till författaren efter seminariet.

Formen för seminariet

Själva formen för seminariet ser ut på följande sätt:
a) Seminarieordföranden gör en inledning i vilken författaren och opponenten presenteras. Kanske sätter ordf. in uppsatsen i ett sammanhang (t.ex. större projekt) samt ger ramarna för seminariet;
b) Ordf. lämnar ordet till författaren som får göra några kommentarer (mycket kort!). Ofta brukar denne säga att det är några korrekturfel här och där, men det ser ni själva! Men författaren kan också ge några ord angående det sammanhang (projekt, delstudie osv.) i vilket uppsatsen skall ses;
c) Därefter får opponenten ordet. Han/hon börjar med att ge ett kort referat av uppsatsen, ca 5-10 min. Detta referat får inte vara för detaljerat; det måste ta fram de stora dragen och de slutsatser som kommer fram. Detta referat skall ske på ”författarens villkor”. Opponenten skall sålunda inte försöka profilera sig, utan referatet skall hållas objektivt. Referatet fyller två syften. För det första skall det visa att opponenten har förstått innehåll och budskap. För det andra skall det visa för ev. icke pålästa lyssnare vad uppsatsen handlar om.
d) Efter detta referat tillfrågar ordf. författaren om denne har något att tillägga eller om denne är nöjd med referatet. Om så är fallet går ordet till opponenten för den egentliga oppositionen. Om författaren ej är nöjd kommenteras detta.

Själva oppositionen

En punkt som är nära nog obligatorisk är att kommentera syftet – hur detta är formulerat och om det är uppfyllt. Ofta är det så att det finns olika syften här och var, ibland blandat med lite avsikter och lite mål osv. Som opponent bör man vara observant på hur vinklingen på syftet är gjord, att beskriva, att analysera, att förklara, att förstå osv. Var misstänksam mot ”att undersöka, att se på, eller titta på”. Ofta tyder sådana formuleringar på att författaren inte vet vad han/hon har gjort.
En annan viktig punkt är att söka efter en problemformulering och kommentera denna. Antingen finns den där, eller än värre – den saknas – eller vanligare – den är oklart formulerad. Författaren har kanske inte gjort klart för sig vad problemet är – än mindre hur det skall formuleras. Vad är då en problemformulering? Man kan och bör skilja mellan ett samhällsproblem och ett vetenskapligt problem (ofta kallat undersökningsproblem). Angående samhällsproblemet är detta ett problem som någon aktör har, t.ex. hushållen, företagen, kommunen eller näringsdepartementet. Ett samhällsproblem kan ofta formuleras som att
det är för mycket, för litet av något eller det kostar för mycket, eller också måste en avvägning göras mellan olika intressen – hur skall detta ske? Hur har författaren balanserat olika intressen?
Det vetenskapliga problemet då? Det kan gälla att kontrollera sanningshalten i ett påstående, att finna lämpliga mätinstrument osv. eller att relatera frågan till någon viss teori eller metodik. Ett angreppssätt för opponenten är att se om författaren kan föra diskussionen från samhällsproblem till vetenskapligt problem i den meningen att slutsatserna går ”genom samhällsproblem via vetenskapligt problem – teori – metodik – empiri för att återföras till den ursprungliga frågeställningen – d.v.s. i samhällsproblemet”. Därmed inte sagt att alla uppsatser har ett samhällsproblem eller ens bör ha det, men det underlättar och gör ofta framställningen mer intressant!
I många uppsatser finns hypoteser och/eller antaganden. Hur är de formulerade? Är de besvarade? Finns det frågeställningar i uppsatsen? Det är av intresse att skilja på ”frågeställning” och ”fråga”. Detta kan verka som en lek med ord, men så är inte fallet. Frågeställning är något relativt brett och tangerar ofta problemställning, medan ”fråga” är smalt och preciserat.
Teori: Vilken teori använder sig författaren av? Är den relevant? Motiveras valet av teori? Finns det en teorianknytning till empirin? Här finns ofta ett glapp. Teorin redovisas ofta för sig (pliktskyldigast) och empirin för sig, och sammansmältningen saknas ofta.
Metodik och val av metod: Det finns olika skolor att definiera metod och metodik. Ofta ser man ”teknik” beskriven under metod eller metodik. Författaren bör dock redogöra för både metoden och det mer praktiska tillvägagångssättet (d.v.s. datainsamling, bearbetning m.m.). Vad är det för typ av källor författaren använder sig av? Primära, sekundära? Hur behandlas dessa, finns värderingar, kunde andra källor utnyttjas; varför, varför inte?

Empiri: Hur redovisas empirin? Ofta sker detta för detaljerat och tjatigt. Siffermaterial staplas ovanpå vartannat. Författaren tar det säkra före det osäkra och redovisar ”allt”. Redovisningen är ett sätt att legitimera att författaren minsann har jobbat. Kunde man kanske rensa och vad är det viktigaste? Hur ser illustrationer ut? Används kartor?
Analys sammanfattning och slutsatser: Här brukar ett par saker inträffa i uppsatser:
a) Teorin får inget större genomslag i den sammanfattande analysen. Att analysera är att kombinera detta att dra ut något från data så att de säger något utöver sig själv.
b) Att sammanfatta är att komprimera och det kan också vara att hårdra data en smula.
c) Slutsatser är något annat än sammanfattning. Det är att dra ut konsekvenser från data – att föra dem utanför sig själva. Genom att ställa frågan: hur skall detta användas, vad blir de praktiska följderna, konsekvenserna, så kan du förstå mer vad som bör stå i slutsatsdelen.
En opponent har här ofta en tacksam uppgift eftersom slutkapitlet i många uppsatser har tillkommit i all hast och för lite möda har lagts ner på detta.
Vad gäller formfrågorna kan man t.ex. kommentera följande:
a) Uppsatsens disposition: Hur är avvägningen mellan de olika kapitlen och deras inbördes placering
b) Vem talar i texten? Författaren, andra som citeras? Skiljer författaren på egna värderingar och andras? Hur är citattekniken? Stjäl författaren?
c) Är texten läslig? Hur använder författaren språket? Det här med huvudsats och bisats är viktigt och för långa meningar är en styggelse! Har opponenten korrekturläst texten är nog författaren tacksam om han/hon får det rättade exemplaret. Seminariet är oftast tacksamt för att det slipper stavfelen. Några saker behöver dock exemplifieras, så att denna del inte går spårlöst förbi. Slarv i formen, kan också vara slarv i innehållet. Ett omdöme bör ges om språket!
d) Ev. frågeformulär skall medfölja och läggas i bilaga. Fundera på vad som kan och bör ligga i bilaga.
Avsluta oppositionen med ett sammanfattande omdöme. ”Detta tycker jag är bra och detta är mina huvudinvändningar…” Här ska balansen mellan positiv och negativ kritik beaktas. Detta är en mycket viktig del av oppositionen eftersom författaren här får en sammanvägd bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor och vad åtminstone opponenten anser borde justeras eller förbättras.

Några avslutande kommentarer

Ofta är det så att man i början, när man läser igenom uppsatsen första gången, inte tror att man har något att komma med. Efter att ha tänkt och läst en gång till, brukar emellertid detta inte vara något problem. Stoffet brukar räcka!
Opponenten bör också försöka finna ett allmänt problem/en frågeställning som kan diskuteras i seminariegruppen. Det kan avse alltifrån teori (den i uppsatsen använda eller alternativa teorier), metod, det studerade fenomenet eller samhällsproblemet. Detta behöver inte nödvändigtvis vara en kritik eller ifrågasättande av innehållet i uppsatsen, utan syftar snarare till att få med övriga seminariedeltagare i en diskussion. Seminariet bör kunna pågå under åtminstone 60 minuter. Även i de fall det inte finns mycket att kritisera eller berömma bör opponenten kunna väcka några allmänna frågor som kan diskuteras i hela gruppen.
Avslutningsvis bör betonas att opponentens roll är att granska innehållet och att ge konstruktiv kritik. Att alltför ensidigt betona brister i uppsatsen, s.k. sågning, överensstämmer inte med god seminariekultur vid vår institution och ska således inte förekomma.
Vid seminariet skall både opponenten och respondenten vara så förberedda att de kan föra diskussionen fritt. Att opponenten läser innantill i sitt manus skall således inte förekomma. En bristfälligt utförd opposition kan dessutom innebära att man blir underkänd och får göra en ny opposition vid ett senare tillfälle. Men om du utgår från instruktionerna i denna text och tar rollen som opponent på allvar ska det inte behöva inträffa.

 

Mall för försättsblad

Writing memos 2017