Arkeologi och GIS - den geografiska dimensionen, 15 hp

Innehåll

Arkeologi berör geografiska, kronologiska och mänskliga fenomen i samspel med förändringar i klimat och miljön. I den här kursen får du lära dig använda moderna GIS-verktyg, där du genom en serie laborationer får sammanställa och bearbeta arkeologiska och miljöarkeologiska problem. De kunskaper som du inhämtar under denna kurs är tillämpbara inom flera olika ämnesområden.
Verktygen kompletteras med bakgrundsinformation och seminarieuppgifter om de geografiska informationssystemens grunder. Fallstudier hämtas från institutionens egna projekt samt digitala kart- och geodatabaser. Inom kursen blandas reella och fiktiva data som används i övningarna.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och laborationer samt seminarier och gruppövningar. Laborationer, seminarier och övningar är tematiska och leder studenterna djupare in i de grundläggande begreppen för GIS inom arkeologi och miljöarkeologi. Laborationerna samt en del av föreläsningarna kommer att äga rum i HUMlab.

Kursen är uppdelad i två moment.

Moment 1: Praktiska övningar
Under detta moment arbetar studenterna med problembaserade, praktiska övningar. Studenterna använder GIS-programvaror och hanterar olika arkeologiska och miljöarkeologiska data.

Moment 2: GIS-kunskaper och tillämpningar
Under detta moment sker en teoretisk fördjupning och studenterna tillägnar sig kunskaper om hur GIS kan tillämpas på arkeologiska och miljöarkeologiska problem.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse:
• Redogöra för grundbegreppen inom GIS
• Redogöra för hur arkeologiskt och miljöarkeologiskt GIS-material kan användas i myndighetsutövningar och arkeologiska uppdrag (t.ex. länsstyrelsen, museer, uppdragsarkeologiska företag)

Färdighet och förmåga:
• Lösa enklare rumsliga problem med hjälp av GIS
• Kunna kartlägga och inhämta relevanta data och metadata för en geodatabas samt utföra de vanligaste datahanterings- och konverteringsmomenten för överföring mellan olika programvaror (t.ex. Quantum GIS, online-källor, kalkylblad)
• Presentera en GIS-baserad undersökning och förklara källmaterial- och metodval samt arbetsprocessen

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
• Självständigt söka information (data och kartor) för att tillämpa i en GIS-lösning på arkeologiska och miljöarkeologiska frågeställningar
• Utvärdera och kvalitetsgranska data som ligger till grund för en GIS-modell eller GIS-baserade tolkningar och kritiskt utvärdera lämpligheten av olika analyser
• Förklara hur och varför GIS kan användas för att lösa arkeologiska och miljöarkeologiska problem

Behörighetskrav

Univ: 30 hp kurser i arkeologi eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och laborationer samt seminarier och gruppövningar. Undervisningen sker i olika etapper. Varje etapp inbegriper en specifik uppsättning av frågor och introducerar teknik som kan användas för att besvara frågorna. Deltagande i laborationer, seminarier och övningar är obligatoriskt. Laborationerna och övningarna utförs på PC-datorer i HUMlab.

Examination

Examination sker i form av inlämningsuppgifter, laborationsrapporter, seminariepresentationer samt en skriftlig salstentamen.
Kursen examineras etappvis där vissa examinationer genomförs i grupp och andra individuellt. Studenter förväntas
aktivt delta i diskussioner under seminarier och gruppövningar.

Moment 1
Praktiska övningar i grupp och med både gruppvis och individuell redovisning i form av presentationer och laborationsrapporter. Både skriftliga och muntliga examinationsformer används. Betyget på momentet sätts utifrån en helhetsbedömning av samtliga examinerande uppgifter. 

Moment 2
Moment 2 examineras individuellt genom en skriftlig salstentamen.

Samtliga individuella examinationer betygssätts med skalan Underkänd-Godkänd-Väl Godkänd. För helhetbetyget VG krävs betyget VG på båda de ingående momenten, alltså 15 hp. För helhetsbetyget G krävs minst Godkänd på båda de ingående momenten.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Studerande som godkänts i prov får inte undergå ytterligare prövning för högre betyg.
 

TILLGODORÄKNANDE
Ansökan om tillgodoräknande ställs till Studentcentrum, Umeå universitet. Se http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden/