Attack och försvar, 13,5 hp

Innehåll

Kursen omfattar grundläggande mikrobiologi samt mikrobiell patogenes och virulens för bakterier, virus, svampar och parasiter. Vidare innefattas prokaryot cell- och molekylärbiologi, mikrobiologisk metodik, mikrobiell epidemiologi, zoonoser, diagnostik, vårdhygien, överkänslighetsreaktioner, transplantationsimmunologi, vaccinologi, antimikrobiell terapi, samt värdens skydd mot olika mikrobiella infektioner inkluderande infektionsimmunologi. Kursen omfattar också analys av vetenskapliga arbeten.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• kunskap om de metoder, både basala forskningsmetoder och diagnostiska metoder, som är kopplade till var och ett av kursmålen. För samtliga kursmål så ingår också under kursen diskussioner kring de möjligheter och även begränsningar som finns vad det gäller implementering av dessa mål. (Examensmål 2 och 3)
• kunskap om etiska aspekter och deras tillämpning inom sjukvården. (Examensmål 4)
• kunskap och förståelse om samhällsförhållanden som påverkar hälsa för individer och grupper, t.ex. hur ålder, socioekonomiska förhållanden, etnicitet påverkar risken för vissa infektionssjukdomar nationellt och globalt. (Examensmål 5)
• grundläggande kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 8)
• grundläggande kunskap om hur smittskydd och vårdhygien styrs och organiseras i svensk sjukvård. (Examensmål 7 och 8)
• kunskap om och förståelse för olika typer av hälsoinriktat och infektionsförebyggande arbete på samhällsnivå. (Examensmål 5)
• kunskap om hur smittskyddsarbete bedrivs samt principer för smittspårning. (Examensmål 7)
• förståelse för dynamiken i smittsamhet under akuta infektioner och hur detta relaterar till vårdhygieniska åtgärder. (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för basala infektionsepidemiologiska begrepp och "the chain of infection model". (Examensmål 1)
• kunskap och förståelse för vanliga smittvägar för spridning av infektioner inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 1 och 5)
• kunskap om diagnostiska principer vid grundläggande infektionsmedicinska tillstånd. (Examensmål 1)
• kunskap om principer för olika former av sterilisering. (Examensmål 1)
• kunskap om säkerhetsregler vid laborativt arbete. (Examensmål 9)
• kunskap om forskningsmetodik och vetenskaplig försöksplanering. (Examensmål 3)
• grundläggande kunskap om mikroorganismer, mikrobiell patogenes, samt de mekanismer som skyddar mot infektioner. (Examensmål 1)
• kunskap om förekomst, struktur, klassificering och sjukdomsframkallande egenskaper hos ett urval av medicinskt viktiga virus, bakterier, parasiter och svampar. (Examensmål 1)
• förståelse för principer för mikrobiell patogenes och virulens, hur olika symptom uppkommer och hur värd och parasit interagerar samt mekanismer för persistenta infektioner och zoonoser. (Examensmål 1)
• kunskap om betydelse och förekomst av normal mikrobiota (normalflora). (Examensmål 1)
• kunskap om mekanismer för värdens skydd mot infektion. (Examensmål 1)
• förståelse för principer för mikroorganismers immunmodulerande förmåga och konsekvenserna av defekter i infektionsförsvaret samt hur de kan diagnosticeras. (Examensmål 1)
• kunskap om principer för verkningsmekanismer och resistensmekanismer vid behandling av infektioner samt hur de kan identifieras. (Examensmål 1)
• kunskap om grundläggande principer för vaccinutveckling och mikrobiella infektioners inverkan vid vaccination. (Examensmål 1)
• kunskap om mekanismer för överkänslighetsreaktioner och transplantationsavstötning. (Examensmål 1)
• kunskap om immunologiska reaktioner mot tumörvävnad och hur dessa kan användas terapeutiskt/diagnostiskt. (Examensmål 1)
• kunskap om den patientcentrerade konsultationsprocessen. (Examensmål 10) 

Färdigheter och förmåga: 
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att med ett vetenskapligt arbetssätt följa kunskapsutvecklingen samt ha kännedom om vetenskaplig metodik inom kursens ämnesområden. (Examensmål 2, 3 och 19)
• förmåga att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt vid inhämtande av såväl etablerade som nytillkomna kunskaper inom området. (Examensmål 2 och 19)
• förmåga att använda kunskaper och analysera mekanistiska samband för att värdera tänkbara scenarios kopplade till respektive kursmål, t.ex. analysera och värdera komplexa frågeställningar kopplade till smittskydd och vårdhygien. (Examensmål 11)
• förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskaper relaterat till kursens ingående ämnesområden. (Examensmål 11)
• förmåga att bedriva arbete i grupp, i form av case- och grupparbeten, samt laborationer. Det ingår att reflektera över sitt eget sätt att fungera i grupp, förmedla feedback till medarbetare och hantera konflikter. (Examensmål 16)
• förmåga att identifiera och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område av relevans för kursen och identifiera behov av kunskaps- och kompetensutveckling. (Examensmål 19)
• förmåga att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information. (Examensmål 19)
• förmåga att söka i aktuell litteratur och kritiskt granska och värdera denna i förhållande till givna frågeställningar samt analysera, värdera och sammanställa resultaten av publicerade data. (Examensmål 19)
• förmåga att använda digitala verktyg med relevans för forsknings- och utvecklingsarbete, t.ex. i form av litteratursökning och databas-sökning. (Examensmål 20)
• förmåga att genomföra en basal konsultation och ta och ge feedback. (Examensmål 10)
• förmåga att fortlöpande analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling. (Examensmål 23)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom området med ett vetenskapligt förhållningssätt. (Examensmål 19)
• förmåga att reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt över den egna bakgrundens betydelse för synen på läkararbetet. (Examensmål 21 och 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs samt Cellens struktur och funktion, eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationer, laborationer och eget arbete med tillhörande grupp-/caseövningar. Grupp-/caseövningar och laborationer är individuellt examinerande och därmed obligatoriska. Kursportföljen består av obligatoriska läraktiviteter som, utöver upprop, är den undervisning som markerats som obligatorisk i schema.
Kursen ges på engelska, förutom kursmoment inom Professionell utveckling som sker på svenska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen examineras på engelska och delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 8,0 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen

• Kursportfölj 5,5 hp
  • Casegenomgångar. För godkänt krävs att studenten aktivt bidrar till diskussionen och bidrar till eget och andras lärande.
  • Grupparbeten. För godkänt krävs att studenten aktivt bidrar till diskussionen och bidrar till eget och andras lärande.
  • Laborationer. Efter varje laboration skrivs en laborationsrapport. Vid missad laboration finns ett ytterligare tillfälle under kursen för att genomföra laborationen annars sker komplettering nästa termin.
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare. 

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.