Geovetenskap, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar grundläggande geovetenskapliga processer i berg- jord- och vattenmiljöer. Kursen inleds med studier av bergarternas bildning, sammansättning och egenskaper samt deras betydelse för naturmiljön. Även geologiska resurser som industrimineral och malmer behandlas. Vidare studeras olika processer och drivkrafter bakom yt- och grundvattenbildning, yt- och havsvattnets egenskaper samt bildning av vågor, tidvatten och strömmar. Kursen ger genom praktiska inslag kunskap om geovetenskapliga metoder, exempelvis Geografiska Informationssystem (GIS) och andra tekniker för fortsatta geovetenskapliga studier.

Kunskaperna som presenteras under de teoretiska delarna befästs och exemplifieras under övningar och laborationer. Kursen är indelad i två moduler: Mineral och bergarter, 7,5 hp, Ytvatten, grundvatten och hav, 7,5 hp.

Modul 1. Mineral och bergarter 7,5 högskolepoäng. Modulen inleds med en översikt av jordens uppbyggnad och historia där den geologiska tidsskalan samt plattektonik behandlas. Därefter behandlas systematik, egenskaper och betydelse för mineral, sedimentära bergarter, magmatiska bergarter och metamorfa bergarter. Kursen behandlar också Sveriges berggrund med avseende på berggrundens sammansättning och egenskaper, inklusive industrimineral och malmer.

Modul 2. Ytvatten, grundvatten och hav 7,5 högskolepoäng. Modulen behandlar vattnets förekomst och dynamik i mark, vattendrag, sjöar och hav samt metoder för kvantifiering av vattenbalans och vattentransport i yt- och grundvatten. De limnologiska avsnitten behandlar bland annat sjöars uppkomst, vattenbalans och värmeomsättning medan oceanografin behandlar havsvattnets egenskaper samt vågbildning, tidvatten och strömmar där Östersjön studeras speciellt.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:

Gemensamt för bägge moduler
1 känna till viktiga geovetenskapliga metoder inom det aktuella ämnesområdet
2 utföra och tolka grundläggande geovetenskapliga analyser inom det aktuella ämnesområdet (examineras genom laborationredogörelse)
3 inhämta, bearbeta och redovisa geovetenskaplig information både muntligt och skriftligt (examineras genom projektarbete)
4 med GIS-verktyg tillverka och redigera vektordata samt att bearbeta rasterdata genom att georeferera kartor (examineras laborationsredogörelse)

Modul 1
5 systematisera och identifiera de i Sverige vanligast förekommande mineralen och bergarterna samt ett antal viktiga industri- och malmmineral
6 beskriva de i Sverige vanligast förekommande mineralen och bergarterna och deras viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper
7 beskriva och förklara den svenska berggrundens regionala uppbyggnad och variation
8 känna till och beskriva bildning och användning av viktiga geologiska resurser inom det aktuella ämnesområdet

Modul 2
9 beskriva och förklara kopplingar mellan fysikaliska egenskaper och hydrologiska processer i mark och jord
10 beskriva och förklara grundläggande orsaker till skillnader i vattenflödens dynamik och kvantitet
11 beskriva grundläggande fysikaliska processer i sjöar och hav
12 beskriva grundläggande teorier för vågbildning och vågbildningsprocesser och förklara uppkomsten av strömmar i sjöar och hav
13 känna till bildning och användning av viktiga hydrologiska resurser inom det aktuella ämnesområdet

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:

Modul 1.
14 Tolka och särskilja geografisk variation i olika rumsliga skalor beträffande berggrundens sammansättning, bildning och ålder.
15 Ange och analysera hur berggrundens sammansättning kan kopplas till områdens vittringsegenskaper, markanvändning och ekologiska funktion. 16 Sammanfatta bildning, planering och användning av viktiga geologiska resurser inom det aktuella ämnesområdet.
Modul 2
17.Tolka och särskilja geografisk variation i olika rumsliga skalor beträffande vattenflödens dynamik och kvantitet samt kopplingar till geologi, klimat och markanvändning.
18 Sammanfatta planering och användning av viktiga hydrologiska resurser inom det aktuella ämnesområdet

Behörighetskrav

Fysik 1b1/1a eller Univ: Arkeologi A1 Särskilt nordeuropeisk 15 hp, Arkeologi B1 Särskilt nordeuropeisk 15 hp, Fältkurs med miljöarkeologi, 15 hp, samt  Arkeologi och GIS, 15 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, laborationer och övningar är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom en muntlig och skriftlig redovisning av ett projektarbete, dels genom en muntlig redovisning av ett projektarbete dels genom en skriftlig redovisning av en laboration. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbets- och laborationsmomenten ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För betyget godkänd krävs att alla FSR för betyget Godkänd är uppfyllda. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att alla FSR för betyget Väl Godkänd är uppfyllda.
Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.