Historia A, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller 4 moment.

Moment 1: Äldre historia (7,5 hp)
Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. I detta moment ges en översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. Metodövningar ingår.

Moment 2: Senmedeltid till 1789 (7,5 hp)
Översiktligt studium av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen från senmedeltid till 1789. Följande områden behandlas: Det feodala samhällets tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår.

Moment 3: Modern historia (7,5 hp)
Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår.

Moment 4: Samtidshistoria (7,5 hp)
Huvuddragen av utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår.

För studenter som läser kursen via internet och på halvfart läses de fyra momenten i olika ordning beroende på om den studerande påbörjar sina studier på höstterminen eller vårterminen. Moment 1 och 2 läses på höstterminen och moment 3 och 4 på vårterminen.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

- visa grundläggande kunskaper om den historiska utvecklingen från de första civilisationerna fram till våra dagar med avseende på politisk, social, kulturell och ekonomisk förändring.
- visa kunskap om centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse
- visa grundläggande förståelse för olika historiska perspektiv och olika historiesyner
- visa grundläggande förståelse för historievetenskaplig metod och vad ett historievetenskapligt förhållningssätt innebär

Färdighet och förmåga

- att på ett enkelt sätt kunna analysera historiska problem och historisk förändring
- att kunna genomföra historiska jämförelser
- att kunna praktisera historisk metod (källkritik)
- att kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna anlägga ett historievetenskapligt förhållningssätt
- kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet
- på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Huvuddelen av examinationen på de fyra delkurserna sker i form av tentamen som kan vara skriftlig eller muntlig. Därutöver förekommer även seminarier och metodövningar, vilka kan vara skriftliga eller muntliga. Vid seminarier och metodövningar ges betygen U eller G, medan tentamen betygssätts med U, G, VG. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga delexaminationer. För betyget väl godkänd krävs därtill att den studerande är väl godkänd på sammanlagt minst 20 hp. 

För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, för prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. 

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.