Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Kursplan:

Journalistik, medier och kommunikation B, 30 hp

Engelskt namn: Journalism, Media and Communication B

Denna kursplan gäller: 2021-01-18 och tillsvidare

Kurskod: 1KO031

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Medie- och kommunikationvetenskap: Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
Journalistik: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2012-10-19

Reviderad av: Prefekten för Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020-08-31

Innehåll

Under kursen behandlas teorier om mediernas innehåll och övergripande strukturer. Studenten ska fördjupa tidigare kunskaper om förhållandet mellan medier, kultur och samhälle samt praktiska kunskaper om och färdighetsträning i produktion av text och bild. Stor vikt läggs vid massmediernas betydelse för social integration, social förändring och utövandet av makt i samhället. Därutöver tillämpas olika teoretiska perspektiv och metoder inom medie- och kommunikationsämnet i en mindre, självständig studie.
 
Kursen kan läsas fristående, men är också gemensam programkurs (termin 2) för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för strategisk kommunikation. En del inslag på kursen anpassas därför speciellt för de olika programmen. I kursen ingår följande moduler:

Modul 1: Medie-, kultur- och samhällsteori I (7,5 hp)
Culture, Media and Society I
Denna modul fördjupar kännedomen om teorier och forskning rörande mediernas innehåll och övergripande strukturer. Stor vikt läggs vid förståelsen av mediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället. Modulen behandlar medier utifrån olika historiska, kulturteoretiska och mediesociologiska utgångspunkter. Syftet är att fördjupa förståelsen av de samhälleliga processer genom vilka maktrelationer och "olikheter" skapas, utvecklas, och reproduceras.
 
Modul 2: Vetenskaplig metod I (7,5 hp)
Communication Research Methods I
Under modulen introduceras grunderna i kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod och fördjupar metodologiska och vetenskapsteoretiska problem genom en diskussion av exempel från kommunikationsvetenskaplig forskning.
 
Modul 3: B-uppsats (7,5 hp)
Term Paper
Under denna modul skrivs, under handledning, ett mindre forskningsarbete för att tillämpa inhämtade teorier och metoder som introducerats under kurserna Journalistik, medier och kommunikation A, respektive B. Uppsatsen skrivs i par. Uppsatsen ventileras vid ett uppsatsseminarium.

Modul 4: Artikeldesign (7,5 hp)
The Article
Modulen syftar till att skapa förtrogenhet med vanligt förekommande verktyg för att producera och publicera innehåll för webb och tryckta medier och hur hänsyn ska tas till källor, meddelarfrihet, meddelarskydd och källskydd. Studenten lär sig fotografera med digital systemkamera och redigera i bildbehandlingsprogram. Modulen berör också fotografrollen, bildkommunikation, bildkomposition och bildens roll i media. Teorier om läsbarhet, design och perception ingår, liksom kunskaper om parallellpublicering och hur texter bearbetas för publicering på webb.

Förväntade studieresultat

Under hela kursen prövas att studenten kan:
  • visa förmåga att särskilja och författa såväl akademiska som yrkesrelaterade texter på korrekt svenska.
  • visa förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, samt att sätta in informationen i ett samhälleligt perspektiv.
  • visa förmåga att samarbeta i grupp, ta ansvar för sitt eget lärande genom att noggrant läsa och följa anvisningar och skriftlig återkoppling och genom att planera, anpassa och genomföra projekt inom utsatt tid.
  • både ge och ta emot konstruktiv kritik på texter genom att lyfta fram såväl styrkor som svagheter.
  • individuellt och i grupp sammanfatta, diskutera och presentera ämnesrelevanta problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter. 
     
Efter avslutad modul 1 (Medie-, kultur- och samhällsteori I) ska studenten
  • kunna redogöra för massmediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället,
  • visa grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskap,
  • visa förmåga att problematisera och diskutera massmediernas innehåll och roll i samhället
Efter avslutad modul 2 (Vetenskaplig metod I) ska studenten
  • kunna redogöra för och skilja på olika vetenskapsteoretiska inriktningar,
  • kunna tillämpa kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik inom medie- och kommunikationsområdet: kvantitativ innehållsanalys, semiotisk bildanalys, lingvistik och retorik.
Efter avslutad modul 3 (B-uppsats) ska studenten
  • kunna kortfattat presentera egna, samt ge konstruktiv kritik på andras, forskningsskisser,
  • kunna planera och genomföra en kortare studie genom att tillämpa metoder som används inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning
  • visa förmåga att värdera och kommentera såväl upplägg och språk, som teoretisk och metodisk relevans i sin egen och andras uppsatser.
Efter avklarad modul 4 (Artikeldesign) ska studenten kunna:
  • applicera grundläggande teorier om texters och bilders läsbarhet och den grafiska designens betydelse för perception och förståelse, vid produktion av webbsidor och trycksaker.
  • redogöra för olika digitala plattformars möjligheter och begränsningar och använda olika journalistiska metoder vid digital journalistisk produktion.
  • producera, publicera och nyhetsvärdera journalistisk text, bild, ljud och video för olika digitala plattformar,
  • använda aktuell programvara i produktionen av webbsidor och trycksaker.
  • hantera tillgänglig teknik för fotografering, bildbehandling för publicering i tryck och på webb,
  • källkritiskt granska material och reflektera över källors trovärdighet,
  • redogöra för betydelsen av meddelarskydd och meddelarfrihet och reflektera över behovet av källskydd.

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A 30 högskolepoäng (eller motsvarande) med minst 22,5 hp avklarade.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, workshops, självstudier och enskilda övningar, och handledning. I de fall närvaro vid föreläsningar, seminarier och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.
 
För modulen B-uppsats gäller att studenten enbart har rätt till handledning under den tidsperiod som modulen omfattar.

Kursen kan läsas fristående, men ingår även som gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för strategisk kommunikation. En del undervisning och inslag på kursen anpassas speciellt för de olika programmen.
 
För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.

Examination

Varje enskilt modul examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Modul 1 och 2 har hem- och salsskrivningnar. Modul 3 slutexamineras med en kortare uppsats. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Den fortlöpande examinationen består av recensionsuppgifter, inspelade samtal, seminarier, muntliga tentamina, workshops, forumaktiviet och redovisningar.

Kursen är gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap samt Programmet för strategisk kommunikation. Formen för examinerande inslag på kursen kan därför variera mellan de olika programinriktningarna. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik och kommunikation, ställs höga krav på språklig förmåga vid samtliga examinationer.
 
Examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.
 
En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om student så önskar har denne rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering ges således möjlighet att få högre betyg än godkänt.
 
För godkänt på modul 3 krävs seminariebehandlad och godkänd uppsats, deltagande i ett uppsatsseminarium samt opposition på ett annat examensarbete. För uppsatsmodulen gäller att betygsomdöme sätts på version som inlämnas till slutseminarium. Studenten ges därefter möjlighet att komplettera sin uppsats utifrån synpunkter som ges i samband med seminariet. Om students uppsats därefter fortfarande bedöms vara icke komplett, måste student på nytt behandla sin uppsats på ett slutseminarium. Komplettering sker alltid för att uppnå betyg satt på version inlämnad till slutseminarium. Komplettering till ett högre betyg är ej möjligt.

Betyg på modul sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska uppgifter är avklarade.
För modul 1-3 ges betygsomdömena Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För modul 4 ges betygsomdömet Godkänd eller Underkänd.
 
På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakulteten utsedd examinator. Betyget sätts först när alla moduler är godkända. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och moduler är godkända. För betyget Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt minst 15 hp.
 
Studerande som registrerats på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje modul. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos utbildningsledaren vid Humanistisk fakultet begära annan examinator.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se regelsamlingen för Umeå universitet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för  en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund  av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.  Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande tillfråga studierektorn för Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter de tidigare kurserna 1KO011 Medie- och kommunikationsvetenskap B 30 hp, 1KO020 Kommunikationsteori och forskning - strategisk 30 hp samt 1KO005 Kommunikationsteori och forskning - allmän 30 hp och kan inte tas med i examen tillsammans med någon av dessa.

Litteratur

Giltig från: 2021 vecka 3

För alla kursmomenten gäller att kurslitteraturen kan komma att ändras/aktualiseras vid behov, dock senast två månader före kursmomentets start.

Modul 1: Medie-, kultur- och samhällsteori I (7,5 hp)

Följande titlar är obligatoriska. Vissa titlar finns i flera olika upplagor. Om du väljer att använda en äldre upplaga, behöver du själv kontrollera hur den skiljer sig från den senaste. Eventuella e-böcker hittar du på universitetsbibliotekets hemsida. Om du skapar ett konto för den aktuella e-tjänsten, kan du lägga boken i din bokhylla samt skapa anteckningar.

Cultural studies : theory and practice
Barker Chris, Jane Emma A.
Fifth edition : Los Angeles : SAGE : 2016 : 722 s. :
ISBN: 9781473919457
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Genus, medier och masskultur
Fagerström Linda, Nilson Maria
Malmö : Gleerup : 2008 : 171 s. :
ISBN: 978-91-40-65209-6
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Laughey Dan
Key themes in media theory
Maidenhead : Open Univ Press/McGraw-Hill : 2007. : 235 s. :
ISBN: 9780335218134
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst
Läsanvisning: Tillgänglig som e-bok.

Anvisade texter samt litteratur vald i samråd med kursens lärare.

Modul 2: Vetenskaplig metod I (7,5 hp)

Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap
Ekström Mats, Johansson Bengt
Tredje upplagan : Lund : Studentlitteratur : [2019] : 311 sidor :
ISBN: 9789144125701
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Kritisk retorikanalys : text, bild, actio
Mral Brigitte, Gelang Marie, Bröms Emelie
Ödåkra, Sverige : Retorikförlaget : [2016] : 172 sidor :
ISBN: 9789186093280
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys
Boréus Kristina, Bergström Göran
Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan : Lund : Studentlitteratur : [2018] : 441 sidor :
ISBN: 9789144117928
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Anvisat material och kompendier.

Referenslitteratur

Fiske John
Kommunikationsteorier : en introduktion
Ny, rev. uppl. : Stockholm : Wahlström&Widstrand : 1997 : 268 s. :
ISBN: 91-46-17047-2
Se bibliotekets söktjänst

Modul 3: B-uppsats (7,5 hp)

Referenslitteratur

Backman Jarl
Rapporter och uppsatser
2., uppdaterade [och utök.]. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2008 : 223 s. :
ISBN: 978-91-44-04826-0
Se bibliotekets söktjänst

Uppsatshandbok : [hur du lyckas med din uppsats]
Ekengren Ann-Marie, Hinnfors Jonas
2., [rev.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2012 : 138 s. :
ISBN: 978-91-44-07490-0
Se bibliotekets söktjänst

Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning
Patel Runa, Davidson Bo
4., [uppdaterade] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 149 s. :
ISBN: 978-91-44-06868-8
Se bibliotekets söktjänst

Från nyfikenhet till systematisk kunskap : kvalitativ forskning i praktiken
Tjora Aksel, Torhell Sven-Erik
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2012 : 196 s. :
ISBN: 978-91-44-07768-0
Se bibliotekets söktjänst

Övrig litteratur väljs i samråd med uppsatshandledaren.

Modul 4: Artikeldesign (7,5 hp)

Bergström Bo
Effektiv visuell kommunikation : Om nyheter, reklam, information och profil
11 uppl. : Carlsson : 2017 : 323 sidor :
ISBN: 978-91-7331-837-2
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Geijer Erik
Skriva för webben [Elektronisk resurs]
Stockholm : .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) : 2012 : 38 s. :
Fulltext
ISBN: 9789197941129
Obligatorisk
Se bibliotekets söktjänst

Anvisade texter och internetlänkar.