Krishantering och offentlig förvaltning, 7,5 hp

Innehåll

Kursens mål är att ge kunskaper i offentlig förvaltning utifrån ett för krishantering relevant perspektiv. Inledningsvis ligger fokus på organisatoriska förutsättningar för krishantering i en svensk kontext. Uppmärksamhet riktas mot politik och förvaltning på olika nivåer. Europeiska unionens, statens, regionernas och kommunernas organisation och uppgifter diskuteras, liksom dessa nivåers inbördes relationer. I anslutning till detta behandlas även hur krishantering karaktäriseras som politikområde. Därefter diskuteras centrala teorier och perspektiv i studiet av offentlig förvaltning med särskild relevans för krishantering. Under kursen stimuleras de studerande genomgående att analysera centrala aspekter och problem i den offentliga förvaltningen liksom att reflektera över hur politik och förvaltning skapar både begränsningar och möjligheter i krishantering.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer samt EU:s politiska system
• redogöra för centrala begrepp, teorier och perspektiv i studiet av offentlig förvaltning och förvaltningspolitik
• visa förståelse för hur politiska beslut påverkar krishantering som politikområde. 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• utföra grundläggande analyser av offentlig förvaltning och förvaltningspolitik
• kritiskt granska organisatoriska förutsättningar för krishantering i Sverige.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen består av egna litteraturstudier, föreläsningar, seminarier samt övningar i grupp och enskilt. Kursen avslutas med en individuell skriftlig salstentamen där kursens alla delar behandlas. Seminarierna utgör obligatoriska utbildningsmoment. Student som ej deltagit i obligatoriskt utbildningsmoment ges möjlighet att på annat sätt genomföra det obligatoriska utbildningsmomentet. På vilket sätt detta sker anpassas efter undervisningens upplägg.

Examination

Examination av kursen sker genom:

1. Aktivt seminariedeltagande (U-G)
2. Skriftligt grupparbete (U-G)
3. Skriftlig individuell salstentamen (går inte att komplettera) (U-VG)

För godkänt på kursen krävs godkänt på alla delar av examinationen. För betyget väl godkänd på kursen krävs dessutom väl godkänt på den skriftliga individuella salstentamen.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545­3317­02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.