Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2015-03-05
Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2022-04-12
Innehåll
Kursen ger en bred introduktion till frågor om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik. Den ger en förberedelse både till fortsatt akademisk utbildning och till yrkesverksamhet som lärare i förskola och skola, en verksamhet som innehåller såväl pedagogiska arbetsmoment med barn och elever som egen fortbildning och gemensam verksamhetsutveckling. I särskilt fokus för kursen står dels förskolans och skolans uppdrag att förmedla kunskap och stimulera kunskapsutveckling, dels kravet på att utbildningen inom skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Kursen ger fördjupad kunskap om lagar och styrdokument rörande skolväsendets kunskapsuppdrag samt kravet på att utbildningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den introducerar begrepp, teorier och rön inom kunskaps- och vetenskapsteori. Teman som behandlas inkluderar vad kunskap är, vilka former av kunskap som finns och hur vi får kunskap. Vidare diskuteras vad som utmärker vetenskaplig forskning och vad vetenskaplighet innebär. I samband med detta introduceras även vetenskapliga metoder (såväl kvantitativa som kvalitativa). Frågan om hur beprövad erfarenhet inom läraryrket förhåller sig till vetenskaplig kunskap problematiseras och diskuteras. I kursen behandlas också kunskap och vetenskap från ett genusperspektiv, och hur olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen i arbetet som lärare kan användas för att analysera mål i undervisning och lärande.
Kursen ger också grundläggande praktiska redskap för och träning i att värdera informationskällor i form av källkritik, argumentationsanalys och statistik. Tillsammans med teoretiska kunskaper om kunskap, vetenskap och forskningsmetodik förbereder dessa praktiska inslag blivande lärare för att kritiskt och på vetenskaplig grund utöva läraryrket.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse * visa en fördjupad kunskap om och förståelse av skolväsendets kunskapsuppdrag såsom det beskrivs i lagar och styrdokument; * visa kunskap om och förståelse av skollagens krav på att utbildningen inom skolväsendets ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet; * visa god förståelse av olika kunskapsbegrepp, kunskapsformer och teorier om hur kunskap och färdigheter utvecklas, samt hur kunskap förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet; * visa grundläggande förståelse av skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap och pseudovetenskap och icke-vetenskap; * visa grundläggande förståelse av olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa; * visa grundläggande förståelse av metoder för att systematisera och värdera information, såsom argumentationsanalys, statistisk metodologi och källkritik.
Färdigheter och förmåga * visa grundläggande förmåga att beakta, reflektera och resonera kring frågor om huruvida kunskapssökande alltid präglas av perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur det i så fall förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap; * kunna analysera lärandemål utifrån de olika kunskapsformer som urskiljs i läroplanen; * Visa förmåga att självständigt tillämpa grundläggande metoder för att systematisera och värdera information, såsom argumentationsanalys, statistisk metodologi och källkritik.
Värderingsförmåga och förhållningssätt * visa en grundläggande förmåga att reflektera kring utbildningsfilosofiska frågor som rör förskolans och skolans kunskapsuppdrag, som t.ex. värdet av kunskap; * visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och förhålla sig kritisk till anspråk på kunskap och vetenskaplighet.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar och olika typer av gruppövningar. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa kunskap och förståelse, men syftar också att introducera studenter till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Gruppövningarna ger stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt, men syftar även till att förankra mer faktabaserade inslag och att relatera dessa till arbetet inom skolväsendet.
I kursen kan finnas obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar, se vidare i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.
Examination
Examinationen sker i form av tentamina, samt examinerande case i grupp. Båda examinationsformerna involverar skriftliga inlämningsuppgifter.
Examinationen är indelad i följande prov: * Prov 1A: Skolväsendets styrdokument (0,5 hp) * Prov 1B: Kunskaps- och vetenskapsteori (2,5 hp) * Prov 2: Fyra kunskapsformer (1 hp) * Prov 3: Argumentationsanalys (1 hp) * Prov 4: Källkritik (1 hp) * Prov 5: Statistik (1,5 hp)
På prov 1A och 2 ges bedömningarna underkänd (U) eller godkänd (G). På övriga prov ges bedömningarna underkänd (U), godkänd (G), eller väl godkänd (VG). Bedömningarna på kursens delprov ligger till grund för betyg på hel kurs. För G på hel kurs krävs minst G på alla delprov. För VG på hel kurs krävs minst G på alla delprov samt VG på minst 4,5 hp (d.v.s. 75%) av de hp som betygsätts med U, G eller VG. Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Detsamma gäller för bedömningar på delprov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfällen i enlighet med universitetets regelsystem.
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos utbildningsledaren vid humanistiska fakulteten begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Ifall kursplanen reviderats i större omfattning, eller ej längre ges, har studenten rätt att examineras enligt tidigare kursplan upp till två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Fysisk närvaro och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar vid obligatoriska moment kan fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.
