Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2024-02-16
Innehåll
Kursen innehåller en bred orientering om kyrkosyn och liturgi i historia och nutid med utgångspunkt i aktuell forskning. Kursen behandlar vidare olika tematiska perspektiv inom kyrkosyn och liturgik där förhållandet mellan teologi, ecklesiologi och liturgik bearbetas analytiskt kritiskt med tyngdpunkt på perioden från tidigmodern tid till nutid. Kursen ingår i delämnet historisk och praktisk teologi.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
redogöra för historiska och teologiska huvudlinjer inom kyrkosyn och liturgi,
redogöra för innehåll i och inre sammanhang mellan kyrkosyn och liturgi,
redogöra för metoder i tidigare och aktuell forskning inom området ecklesiologi och liturgik,
visa fördjupad kunskap om något problemområde inom kyrkosyn och liturgi.
Färdighet och förmåga
förklara och analysera konsekvenser av metodiska och innehållsliga val vid studiet av kyrkosyn och liturgi,
diskutera ecklesiologiska problemställningar, hållningar och resonemang,
identifiera perspektiv och betoningar inom ett ecklesiologiskt fördjupningsområde,
självständigt identifiera och bearbeta forskningsfrågor.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
uppvisa ett kritiskt förhållningssätt till de källor och den litteratur som behandlas,
reflektera över relevansen av kunskap om kyrkosyn och liturgi i ett vidare samhällssammanhang,
bedöma och problematisera teologisk argumentation med anknytning till kyrkosyn och liturgi,
visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom området.
Behörighetskrav
Univ: Teologi och/eller religionsvetenskap 90 hp, med minst 22,5 hp inom delämnet Historisk och praktisk teologi varav 15 hp minst på kandidatnivå.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och skriftliga och muntliga seminarier. När kursen ges som nätkurs sker undervisningen genom kursplattform där också studiematerial publiceras under kursens gång. Vid nätkurs anordnas seminarier online. Den studerande förväntas vid vissa tider kunna vara tillgänglig vid datoruppkoppling för undervisning över kursplattformen.
Examination
Examinationen sker individuellt och består av: seminarier (6 hp), fördjupningsuppgift (3 hp) och hemtentamen (6 hp). Seminarier bedöms med betygsgraderna Godkänd och Underkänd. Fördjupningsuppgift samt hemtentamen bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på seminarier samt Väl godkänd på fördjupningsuppgift och tentamen.
För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, för prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll, såsom Kyrkosyn och liturgik: kandidatkurs 15 hp. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.
