Landskap och miljöarkeologi: fördjupning i historia, teori och metodik, 15 hp

Innehåll

Denna kurs ger en introduktion till de teorier och metoder som ligger till grund för landskaps- och miljöarkeologi för att bilda en bredare kunskap och förståelse för de metoder och tekniker som används inom båda forskningsområdena. Det kompletteras med empiriska problembaserade fallstudier som kombinerar metodlära och teoretiska aspekter av landskaps- och miljöstudier för att studenten ska få en tydlig förståelse för det tvärvetenskapliga synsättet i båda disciplinerna.
 
Trots de tydliga synergieffekterna, uppvisar disciplinerna särskiljande utvecklingsinriktningar inte minst genom sin respektive historia och teoretiska bas. Rollerna som landskaps- och miljöstudier har tas hänsyn till, och de specifika sätt på vilka varje ämnesområde flätas samman med arkeologi, arkeologisk teori samt näringslivssektorn bedöms.
 
Kursen består av tre moment, varav två är valbara (där studenten väljer moment 1a eller 1b) och ett är obligatoriskt (moment 2).
 
1. Moment 1a. Landskapsarkeologiska ämnesinriktningen: Landskapets historia och teori
2. Moment 1b. Miljöarkeologiska ämnesinriktningen: Miljöarkeologins teori och forskningshistoria
3. Moment 2. Metodik och fallstudier 

Moment 1a. Landskapsarkeologiska ämnesinriktningen: Landskapets historia och teori (7,5 hp)
Momentet fokuserar på historien och utvecklingen bakom landskapsstudier. Momentet spänner över den grundläggande teoretiska basen i landskapsarkeologi inom ramen för vetenskaplig utveckling även inom andra discipliner såsom geografisk historia vilket har gett arkeologer betydelsefulla insikter i samspelet mellan människa och landskap samt utvecklingen av kulturella landskap under de senaste 10 000 åren. Tvärvetenskapligheten i tidigare landskapsstudier utvärderas. Momentet tar även hänsyn till på vilket sätt landskaps- och klimatförändringar formar och påverkar vårt sätt att se på det förflutna.
 
Moment 1b. Miljöarkeologiska ämnesinriktningen: Miljöarkeologins teori och forskningshistoria (7,5 hp)
Momentet förmedlar kunskaper om tvärvetenskapliga sätt att se på miljöarkeologi genom att använda vetenskapliga metoder för att lösa arkeologiska problem. Miljöarkeologisk forskning studeras ur ett historiografiskt perspektiv och dess vetenskapliga metoder jämförs med dem som används i samtida arkeologiska och andra vetenskapliga traditioner.
 
Moment 2. Metodik och fallstudier (7,5 hp)
Momentet undersöker hur vetenskapliga och humanistiska metoder kan införlivas för att lösa vetenskapliga problem. Exempel ges på olika tvärvetenskapliga fallstudier, historiska och samtida, och såväl svenska som internationella. Kritisk granskning och diskussion av strukturer och resultat av fallstudierna ingår.
 
Vid avslutad kurs kan studenten visa grundläggande kunskaper om synsätt inom landskapsstudier och miljöarkeologi och har en stabil teoretisk grund att stå på. Beroende på den valda studieinriktningen kan studenten visa ett kritiskt förhållningssätt till antingen landskaps- eller miljöstudier och därigenom kunna avgöra vilket angreppssätt som lämpar sig bäst inom det valda expertområdet.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:

• Visa god förståelse för utvecklingen inom det valda huvudämnet (landskapsstudier eller miljöarkeologi) i förhållande till vetenskapsfältets historia and dess grundläggande teorier.
• Visa kunskap och förståelse för det valda huvudområdet, inklusive en översikt av fältet och särskild kunskap inom vissa områden.
• Fläta samman den historiska och teoretiska utvecklingen av landskapsstudier med andra områden, såsom arkeologi och miljöarkeologi och vice versa.
• Visa grundläggande kunskaper om landskap och miljöarkeologi i sina svenska och internationella sammanhang.
• Visa kunskap om viktig teoribildning inom landskapsstudier och miljöarkeologi.
• Visa kunskap om hur det här relaterar till viktig teoribildning inom arkeologi och andra vetenskapsfält.
• Visa kunskap om och förståelse för de mest lämpliga analysmetoderna och källorna inom landskapsstudier och miljöarkeologi. 

Färdighet och förmåga:

• Studenten ska på ett sammanhängande sätt kunna införliva och använda kunskap från alla delar av landskaps- och miljöstudier i sin tolkning av ett landskap.
• Visa förmåga att kritiskt bedöma och diskutera landskapsstudier och miljöarkeologi och deras tillämpning i olika situationer och tidsepoker.
• Kunna införliva ett stort urval metoder, från kartografi till GIS och miljötekniker, för att tolka forntida samspel mellan människa och landskap.
• Ta sig an gruppövningar i gott samarbete med andra deltagare.
• Visa förmåga att uttrycka och beskriva sitt arbete för andra (både muntligt och skriftligt) på ett tydligt sätt och genom att redogöra för sina slutsatser och de underliggande teoretiska grunder som studenten baserar sina slutsatser på i dialog med olika åhörare. 

Färdighet och förmåga:

• Visa tydlig förståelse för möjligheterna och begränsningarna inom landskaps- och miljöstudier i förhållande till landskapsinriktad forskning.
• Visa kritisk förmåga att se till kontexten när landskaps- och miljöstudier används för att rekonstruera det förflutna.
• Bemöta studier av det förflutna ur ett etiskt perspektiv.
• Undersöka olika tekniker som är lämpliga inom området och använda dessa tekniker för att tolka forntida landskap på ett logiskt och uttömmande sätt.
• Redovisa en skrivbords-förstudie av tillgängliga tekniker och visa kunskap och förståelse när det gäller deras genomförbarhet och tillämpning.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Särskilda förkunskapskrav är 90 hp i något av följande huvudområden: arkeologi, miljöarkeologi, naturgeografi, geovetenskap, historia, antropologi, antikens studier, biologi, miljövetenskap eller motsvarande.  
  
Dessutom krävs engelska B/6 och, om kursen ges på svenska, svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar inomhus, gruppövningar och seminarier. Föreläsningarna och seminarierna är framtagna för att ge ett brett utbud av exempel från svenska och europeiska sammanhang för att ge studenten möjlighet att bekanta sig med komplexiteten i teoretiska synsätt på naturliga landskap och landskap påverkade av människan.
 
Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på avancerad nivå. Förmågan att arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp är väsentlig.
 
Kursen använder en blandad undervisning med både nätbaserad undervisning och campusbaserad undervisning. Momenten 1a och 1b genomförs med en blandning av föreläsningar och seminariedeltagande. I moment 2 ingår två seminarier och två skrivuppgifter.

Examination

Momenten 1a och 1b examineras genom aktivt deltagande i två seminarier samt genom muntlig redovisning av litteraturstudier med betygsskalan VG, G eller U.
 
Moment 2 examineras genom två individuella skrivuppgifter (uppsatser) på upp till 1 500-2 000 ord vardera, samt aktivt deltagande i de två seminarier där skrivuppgifterna ska redovisas muntligt och diskuteras. Den första uppgiften består av en kritisk analys av fallstudier. Den andra uppgiften utgörs av att utforma ett landskaps- eller miljöarkeologiskt projekt som integrerar olika perspektiv och ett tvärvetenskapligt synsätt. Seminarierna och uppgifterna betygssätt med betygsskalan VG, G eller U.

Kursen som helhet examineras med betygsskalan VG, G eller U. För att erhålla betyget VG på kursen som helhet krävs att studenten uppnår VG på moment 1a eller 1b och uppnår VG på minst en av de två seminarieuppgifterna i moment 2.
 
Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart. Hänsyn tas till kvaliteten på och graden av aktivt deltagande i moment 1a eller 1b samt moment 2 när betyg sätts. Aktivt deltagande kan innebära att ett betyg i gränsfall kan höjas från G till VG.
 
För de studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.
Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.