Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2021-10-14
Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2025-05-12
Innehåll
Kursen är en specialisering inom medvetandefilosofin. Den behandlar en aspekt av våra mentala liv, nämligen deras "subjektiva medvetandekaraktär", d.v.s. hur det är eller känns att t.ex. uppleva smärta eller se färger. Ett tema som behandlas är medvetandets ontologiska status, och framför allt dess relation till hjärnan: Kan medvetandet t.ex. identifieras med någon hjärnprocess, eller är relationen mellan medvetandet och hjärnan av något annat slag? Ett annat tema är vår epistemiska tillgång till medvetandet: I vilken utsträckning kan vi nå kunskap och förståelse om medvetandet och dess relation till hjärnan? Kursen tar upp både filosofiska och empiriska bidrag till dessa diskussioner.
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutad kurs
Kunskap och förståelse - ha goda kunskaper om och överblick över centrala begrepp, teorier, problem och argument inom medvetandefilosofin; - ha fördjupade kunskaper inom det delområde av medvetandefilosofin som behandlar mentala tillstånds subjektiva medvetandekaraktär; - ha överblick över aktuella filosofiska och empiriska teorier om medvetandet
Färdigheter och förmåga - självständigt och kritiskt kunna diskutera problem inom medvetandefilosofin.
Behörighetskrav
90 hp kurser i antropologi, datavetenskap, lingvistik, neurovetenskap, filosofi, psykologi eller något annat kognitionsvetenskapligt ämne, eller motsvarande. Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier.
Examination
Examinationen utgörs av skriftliga och muntliga prov samt aktivt deltagande i seminarier. Betygsskalan för kursen består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Betyg på hela kursen sätts först när samtliga delar av examinationen är minst godkända. Helkursbetyget sätts utifrån en helhetsbedömning av resultaten på de olika delarna av examinationen.
Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.
