Statistik A2, 15 hp

Innehåll

Kursen består av fyra moment:

Moment 1: Sannolikhetsteori (6 hp)                       
Moment 2: Inlämningsuppgift i sannolikhetsteori (1.5 hp)            
Moment 3: Statistisk inferens med tillämpningar (6 hp)           
Moment 4: Inlämningsuppgift i statistisk inferens (1.5 hp)           

Moment 1  
Momentet behandlar några av grunderna inom sannolikhetslära, bl.a. utfallsrum och händelser, betingade sannolikheter, oberoende händelser, stokastiska variabler, väntevärde och varians samt några välkända sannolikhetsfördelningar. Även några för sannolikhetsläran grundläggande satser berörs.

Sannolikhetsläran utgör grunden för den statistiska inferensteorin om hur slutsatser kan dras från data med slumpmässiga inslag. Samplingfördelningar utgör en viktig bro mellan sannolikhetsläran och den statistiska inferensteorin och behandlas därför i detta moment.

Moment 2
Momentet löper delvis parallellt med moment 1 och bygger på obligatoriska inlämningsuppgifter i syfte att praktiskt tillämpa den kunskap som inhämtats i moment 1.

Moment 3
Momentet ägnas åt grundläggande statistisk inferensteori för att öka förståelsen av viktiga metoder och begrepp som berörts i Statistik A1. Ett viktigt inslag är en fördjupning av teorin bakom punkt- och intervallskattning och hypotesprövning samt normalfördelningens betydelse vid denna typ av inferens. Fortsättningsvis ägnas en stor del av momentet åt generaliseringar av de metoder behandlats i Statistik A1. Exempel på sådana generaliseringar är metoder vid jämförelser av fler än två populationer samt inferens som varken förutsätter normalfördelning eller stora stickprov. I momentet ingår även metoder för att studera samband mellan variabler där utfallsvariabeln bara kan anta två värden, en s.k. binär variabel.

Moment 4
Momentet löper delvis parallellt med moment 3 och bygger på obligatoriska inlämningsuppgifter i syfte att praktiskt tillämpa den kunskap som inhämtats i moment 3.

Förväntade studieresultat

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:
*    beskriva stokastiska variabler och deras egenskaper,
*    beräkna sannolikheter för de situationer som behandlas i kursen,
*    tillämpa grundläggande satser inom sannolikhetsteorin,
*    beskriva statistikor och deras egenskaper,
*    redogöra för teorin bakom konfidensintervall och hypotesprövning,
*    tillämpa de metoder för konfidensintervall och hypotesprövning som behandlas i kursen,  
*    tillämpa de metoder för jämförelse av fler än två populationer som behandlas i kursen,
*    tillämpa de metoder för sambandsanalys med en binär utfallsvariabel som behandlas i kursen,
*    muntligt och skriftligt presentera statistiska resultat,
*    kritiskt granska statistiska resultat,
*    använda de programvaror som ingår i kursen för bearbetning, analys och presentation av datamaterial,
*    på en grundläggande nivå tillgodogöra sig huvuddragen i vetenskapliga studier.

Behörighetskrav

Univ: Statistik A1, 15 hp eller Statistik för internationella ekonomer (15hp) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

När kursen ges som en campuskurs
Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, datorlektioner, seminarier och handledning. Obligatoriska seminarier/inlämningsuppgifter förekommer inom moment 2 och moment 4.

När kursen ges som en nätbaserad distanskurs
Undervisningen sker nätbaserat via en lärplattform där undervisningsaktiviteter hanteras, kursrelaterat material tillhandahålls och kommunikation mellan studenter och lärare sker. Obligatoriska seminarier/inlämningsuppgifter förekommer inom alla fyra moment.

Examination

När kursen ges som en campuskurs
Kunskapskontrollen sker genom skriftliga individuella salstentamina av moment 1 och 3. På skriftliga prov ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Moment 2 och 4 examineras via obligatoriska skriftliga inlämningsuppgifter som också presenteras muntligt vid minst ett obligatoriskt seminarium. Vissa av uppgifterna kommer att utföras i grupp.  Opponering på ett annat arbete är också en del av examinationen inom dessa moment. På moment 2 och 4 ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För de obligatoriska momenten fastställs vissa datum då redogörelse ska inlämnas och/eller muntlig presentation ges. Eventuella kompletteringar skall ske senast två veckor efter momentets slutdatum.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. För studerande som ej blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema.

Efter två underkända prov på ett moment har studenten rätt att begära byte av examinator. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.                           

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
           
Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

När kursen ges som en nätbaserad distanskurs
Kunskapskontrollen sker genom skriftliga individuella prov av moment 1 och 3. På skriftliga prov ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).

Moment 2 och 4 examineras via obligatoriska skriftliga inlämningsuppgifter. Vissa av uppgifterna ska också presenteras muntligt. Opponering på ett annat arbete är också en del av examinationen inom dessa moment. På moment 2 och 4 ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För de obligatoriska momenten fastställs vissa datum då redogörelse ska inlämnas. Eventuella kompletteringar skall ske senast två veckor efter momentets slutdatum.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. För studerande som ej blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema.

Efter två underkända prov på ett moment har studenten rätt att begära byte av examinator. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.                           
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
           
Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.