Strålningsdosimetri, 15 hp

Innehåll

I denna kurs tillämpas kunskaper från strålningsväxelverkan för att bestämma bland annat den energi som deponeras av joniserande strålning, vilket har betydelse för strålskyddsberäkningar, dosplanering inom strålterapi mm. Kursen inleds med att repetera delar av strålningsväxelverkan som förklarar hur laddade och oladdade partiklar växelverkar med materia. Sedan introduceras storheter och begrepp som används inom strålningsdosimetrin. Vidare studeras hur strålning kan detekteras och kvantifieras, vad som skiljer uppmätta värden mot de faktiska och hur man korrigerar för skillnader mellan dessa. Här ges även en introduktion till mikrodosimetri och interndosimetri som båda är viktiga för att bestämma den avsiktliga och oavsiktliga skada som strålning kan medföra hos människan.  
I kursen ingår en obligatorisk laboration och ett obligatoriskt projektarbete. 
 
Kursen omfattar tre moment: 
1. Teoridel, 7.5 hp 
2. Laborationsdel, 2.5 hp  
3. Projekt, 5 hp

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• I detalj redogöra för de dosimetriska storheter och begrepp som ligger till grund för strålningsdosimetrin 
• I detalj redogöra för stora kaviteter samt Bragg-Grays, Spencer-Attix och Burlins kavitetsteori 
• Redogöra för jonkammare, kemiska- och solid-state detektorer 
• Redogöra för dosbestämning inom interndosimetri 
• Översiktligt redogöra för mikrodosimetri 

Färdighet och förmåga

• Självständigt tillämpa ovan nämnda kunskaper för att bestämma stråldos, genom rätt val av dosimeter, uppställningsgeometri, approximationer och beräkningsverktyg 
• Självständigt planera, organisera och genomföra ett arbete i projektform 
• Utifrån givna ramar kommunicera och samarbeta med andra deltagare vid laborationer och projektarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera över experimentella och teoretiska resultat och analysera dessa med avseende på rimlighet.

Behörighetskrav

Univ: Minst 90 hp inklusive kursen Strålningsväxelverkan (5RA006, 7,5 hp), eller motsvarande. Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar, laborationer samt ett projektarbete. Laborationer och projektarbete är obligatoriska.

Examination

Moment 1: Teoridel, 7.5 hp 
Momentet examineras med skriftlig tentamina. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). 
 
Moment 2: Laborationsdel, 2.5 hp 
Momentet examineras via aktivt deltagande i laborationen och en laborationsrapport. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G). 
 
Moment 3: Projektdel, 5 hp. 
Projektet genomförs gruppvis och examineras via muntliga presentationer samt en slutrapport. Betyget på momentet bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G). 

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för strålningsvetenskaper.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.