Strålningsdosimetri, 15 hp

Innehåll

I denna kurs tillämpas kunskaper från strålningsväxelverkan för att bestämma bland annat den energi som deponeras av joniserande strålning, vilket har betydelse för strålskyddsberäkningar, dosplanering inom strålterapi mm. Kursen inleds med att repetera och utveckla delar av strålningsväxelverkan. Sedan introduceras storheter och begrepp som används inom strålningsdosimetrin. Vidare studeras hur strålning kan detekteras och kvantifieras, vad som skiljer uppmätta värden mot de storheter man vill bestämma och hur man korrigerar för skillnader mellan dessa. Här ges även en introduktion till mikrodosimetri och interndosimetri som båda är viktiga för att bestämma den avsiktliga och oavsiktliga skada som strålning kan medföra hos människan.  
I kursen ingår en obligatorisk laboration och ett obligatoriskt projektarbete. 
 
Kursen omfattar tre moduler: 
1. Teoridel, 7.5 hp 
2. Laborationsdel, 2.5 hp  
3. Projekt, 5 hp

Förväntade studieresultat

Studenten ska kunna:

Kunskap och förståelse

• I detalj redogöra för de dosimetriska storheter och begrepp som ligger till grund för strålningsdosimetrin 
• I detalj redogöra för stora kaviteter samt Bragg-Grays, Spencer-Attix och Burlins kavitetsteori 
• Redogöra för jonkammare, kemiska- och solid-state detektorer 
• Redogöra för dosbestämning inom interndosimetri 
• Översiktligt redogöra för mikrodosimetri 

Färdighet och förmåga

• Självständigt tillämpa ovan nämnda kunskaper för att bestämma stråldos, genom rätt val av dosimeter, uppställningsgeometri, approximationer och beräkningsverktyg 
• Självständigt planera, organisera och genomföra ett arbete i projektform 
• Utifrån givna ramar kommunicera och samarbeta med andra deltagare vid laborationer och projektarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt reflektera över experimentella och teoretiska resultat och analysera dessa med avseende på rimlighet.

Behörighetskrav

Minst 90 hp inklusive kursen Strålningsväxelverkan (7,5 hp) eller motsvarande. Engelska A/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är campusbaserad och bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar, laborationer samt ett projektarbete. Laborationer och projektarbete är obligatoriska. Undervisningen kan ske på engelska.

Examination

Modul 1: Teoridel, 7.5 hp 
Modulen examineras med skriftlig tentamen. Betyget på modulen bedöms med Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). 
 
Modul 2: Laborationsdel, 2.5 hp 
Modulen examineras individuellt via aktivt deltagande i laborationen och en laborationsrapport. Betyget på modulen bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G). 
 
Modul 3: Projektdel, 5 hp. 
Projektet genomförs gruppvis och examineras i grupp där individuell bedömning kan ske via muntliga presentationer samt en slutrapport. Betyget på modulen bedöms med Underkänd (U) eller Godkänd (G). 

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moduler är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänt (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) och baseras på betyget på modul 1. Betyget på hela kursen beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.