Beslutad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2025-02-20
Innehåll
Vetenskapsteori (även kallad vetenskapsfilosofi) är den del av filosofin som behandlar filosofiska problem som aktualiseras av eller i vetenskapen. Kursen introducerar problem, ståndpunkter, argument och begrepp inom vetenskapsteorin. Kursen behandlar sanning, kunskap och belägg; vetenskaplighet och vetenskaplig metod; Karl Poppers och Thomas Kuhns uppfattningar om vetenskapens natur och förändring; orsaker, förklaringar och naturlagar; teorier och modeller; kvalitativa data och kvalitativa metoder; vetenskapsteoretiska problem i samhällsvetenskap och humaniora; vetenskap och värderingar; vetenskap och kön.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
ha en grundläggande förståelse av vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är
ha en grundläggande förståelse av begreppen sanning, kunskap, belägg, orsak, förklaring, naturlag, teori och modell
ha kännedom om olika uppfattningar om vetenskapens natur och förändring
Färdighet och förmåga
ha en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera vetenskapsteoretiska problem och ståndpunkter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
visat förståelse för styrkor och svagheter hos centrala argument i de samtida debatterna om relationerna mellan vetenskap och värderingar.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.
Examination
Examinationen består av två delar: aktivt deltagande i seminarier 1,5 hp och ett skriftligt prov om 6 hp. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På det skriftliga provet ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att få betyget godkänd på hela kursen krävs minst godkänt på samtliga examinationer. För att få betyget väl godkänd på hela kursen krävs godkänt på seminarierna samt väl godkänt på det skriftliga provet.
Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.
