Bilden av den andre, 7,5 hp

Innehåll

Kursen ger både ett idéhistoriskt och ett historiskt perspektiv på relationen mellan majoriteter och minoriteter i 1800- och 1900-talens Europa. I centrum för kursen står olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. Också relationen mellan samer och de nordiska länderna kommer att behandlas. Med dessa exempel som utgångspunkt problematiseras hur närvaron av "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. Men också motsatsen: hur påverkas minoriteters självbild i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild har man av det samhälle man lever i, till exempel i ett muslimskt perspektiv. Frågor som rör rasbiologi, rasideologi, kulturrasism och etnokulturalism diskuteras också, liksom hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar. Kursen syftar till att öka studentens kunskap om hur bilden av den andre konstruerats i ett historiskt perspektiv, vilken betydelse detta haft för relationen mellan olika samhällsgrupper och vilka uttryck det tagit sig ideologiskt, socialt och politiskt.

Förväntade studieresultat

Efter avslutat moment ska studenten: - övergripande kunna beskriva olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. - ha kännedom om relationen mellan samer och det nordiska majoritetssamhället. - ha kännedom om hur föreställningar om "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. - ha kännedom om hur minoriteters självbild påverkas i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild man får av det samhälle man lever i. - övergripande kunna beskriva hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Kursen ges med två obligatoriska sammankomster samt en icke-obligatorisk.

Examination

Examinationen sker muntligt och skriftligt. Med muntlig examination avses exempelvis muntlig tentamen, muntliga redovisningar eller seminarier. Med skriftlig examination avses exempelvis skrivsalstentamen, hemtentamen eller rapportskrivning. För studenter som så önskar kan en examinationsform med historiedidaktisk inriktning utformas. Ordinarie provtillfälle anordnas i anslutning till undervisningen. För studerande som inte godkänns vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill. Momentet bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts på kurs får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger underkänts på kursen har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.