Bildjournalistik, etermedier och ekonomi, 30 hp

Innehåll

Kursens övergripande mål är att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper – praktiska och teoretiska – om vad journalistiskt arbete inom radio, TV och med bildjournalistik innebär. Kursen ger praktiska färdigheter i att med digitala hjälpmedel samla in och i dator redigera stillbilder, ljud och rörlig bild. I kursen ingår också praktik och ett moment som innehåller teoretiska grunder och metoder för att journalistiskt kunna granska ekonomi och statistik. Kursen utgör termin 4 på HGJRN Journalistprogrammet. I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Vinkel, krok och perspektiv (3 hp)
Angle, Hook, and Perspective
Under momentet behandlas journalistikens funktion i ett demokratiskt samhälle. Studenten genomför ett nyhetsuppslag om samhällsfunktioner ur olika perspektiv.

Moment 2. Radiojournalistik (7,5 hp)
Radiojournalism
Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Radions utveckling gås igenom och radiomediets språk och speciella förutsättningar diskuteras, övas och analyseras. Studenterna får lära sig datorbaserad ljudredigering, träna programpresentation, göra nyhetsinslag och reportage. Uppgifter görs både individuellt och i grupp.

Moment 3. TV-journalistik (7,5 hp)
TV-journalism
Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Praktiskt arbete med TV-inslag tränas från idéstadiet till färdig produktion. I momentet ingår också dramaturgi, kamerateknik och datorbaserad videoredigering.

Moment 4. Praktik (4,5 hp)
Practical Placement
Praktiken ska ge en orientering om redaktionellt arbete på plats och en inblick i journalistikens vardag. Praktiken kan delas och utföras på två redaktioner, exempelvis en vecka på daglig tidning, en vecka på radio.

Moment 5. Ekonomi och statistik (7,5 hp)
Economics and statistics
Det övergripande syftet med momentets nationalekonomiska del är att ge en grundläggande förståelse för centrala ekonomiska begrepp och hur samhällsekonomin fungerar och utvecklats över tid. Kursen behandlar även arbetsmarknaden, bl.a. hur utbud och efterfrågan på arbetskraft bestäms samt hur arbetslöshet uppstår till följd av konjunkturella och strukturella faktorer.
Statistikdelen behandlar de grundläggande stegen i en statistisk undersökning. Under momentet ges olika exempel på hur statistiska metoder används i olika tillämpningssituationer och om vanliga fallgropar som bristande kunskap i statistik kan leda till inom journalistiken.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna producera och bearbeta bild, radio och video för journalistiska ändamål,
• uppvisa grundläggande teknisk kompetens för produktion av bild, radio och TV,
• uppvisa förståelse för olika produktionsformers speciella förutsättningar och möjligheter,
• ha utfört journalistiskt arbete i redaktionell miljö,
• redogöra för och förstå vanliga ekonomiska och statistiska begrepp, samt kunna förmedla dessa i skriven text. 

För godkänt moment 1 (Vinkel, krok och perspektiv) ska studenten kunna:

• definiera och särskilja begreppen vinkel, krok och perspektiv.
• redogöra för hur offentliga dokument kan insamlas och användas
• omformulera myndighetsspråk till journalistiska texter
• visa att den kan utgå från olika aktörers perspektiv

För godkänt moment 2 (Radiojournalistik) ska studenten:

• uppvisa förståelse för radiomediets journalistiska förutsättningar och möjligheter,
• kunna behandla svenska språket på ett radiomässigt vis i program, reportage och nyhetsinslag,
• individuellt ha gjort nyhetsinslag, reportage och program för radio,
• kunna hantera tillgänglig teknik för att göra radioprogram,
• kunna hantera aktuellt ljudredigeringsprogram.

För godkänt moment 3 (TV-journalistik) ska studenten:

• uppvisa förståelse för TV-mediets journalistiska förutsättningar och möjligheter,
• kunna producera journalistiska videoinslag,
• kunna hantera tillgänglig teknik för videoproduktion (kamera och redigeringsprogram),
• ha kunskap om grundläggande dramaturgi för journalistisk TV-produktion.

För godkänt moment 4 (Praktik) ska studenten:

• ha utfört journalistiskt arbete i redaktionell miljö,
• kunna syntetisera och beskriva sin journalistiska praktik i form av en arbetsrapport.

För godkänt moment 5 (Ekonomi och statistik) förväntas studenten kunna:

• förklara samhällsekonomins sätt att fungera och alternativa system att fördela samhällets resurser,
• tolka och förklara nyhetsflöden relaterade till aktuella ekonomiska frågeställningar, bland annat arbetsmarknads- och stabiliseringspolitik,
• illustrera och förklara finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar att stabilisera BNP, liksom att ge prov på och tillämpa de ekonomiska modellerna på aktuella ekonomiska problem,
• redogöra för relevant grundläggande statistisk terminologi,
• redogöra för de grundläggande stegen och för olika felkällor i en statistisk undersökning,
• redogöra för vilka slutsatser som kan dras från en statistisk undersökning,
• producera en ekonomi- eller statistikartikel med genomtänkta förklaringsmodeller.

Behörighetskrav

Univ: Journalistprogrammet termin 1-3. Termin 1 och 2 ska vara avklarade, högst 7,5 hp får saknas på termin 3.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Obligatorisk närvaro anges i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.

Examination

Kursen examineras fortlöpande genom individuella muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemtentamina, salstentamina, inlämningsuppgifter, examinerande seminarier eller muntliga redovisningar. Under moment 2 och 3 (Radiojournalistik och TV-journalistik) förekommer det att examination dokumenteras genom inspelning. Eftersom utbildningarna avser leda till arbete inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

På moment 1, 2, 3 och 5 ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kriterierna för de olika betygsnivåerna anges i samband med varje moment. På moment 4 ges betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli Godkänd (G) på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För Väl godkänd (VG) på hel kurs fordras Väl godkänd (VG) på moment motsvarande minst 15 hp.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på det aktuella momentet.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.