Journalistisk analys, 30 hp

Innehåll

Kursen innebär en fördjupning av kunskaper om vetenskaplig metod och teori inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik. Därtill genomförs ett större undersökande och granskande journalistiskt arbete i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. Kursen utgör termin 5 på Journalistprogrammet och nedanstående moduler ingår:
 
Modul 1. Medie-, kultur- och samhällsteori 2 (7,5 hp)
Theories of Media, Culture and Society 2
I modulen fördjupas olika teorier inom klassisk och samtida samhälls-, medie- och kommunikations- samt journalistikforskning med utgångspunkt från originaltexter och problematiseringar av dessa teorier utifrån den forskning de lett fram till. 
 
Modul 2. Undersökande journalistik 1 (7,5 hp)
Investigative Journalism 1
Arbetet med ett större undersökande, journalistiskt arbete planeras och inleds, gärna med inriktning mot det profilval studenten tidigare gjort. Studenterna påbörjar researcharbetet inför det längre reportage eller den serie artiklar/inslag som ska produceras under följande modul.
 
Modul 3. Undersökande journalistik 2 (7,5 hp)
Investigative Journalism 2
Det undersökande, journalistiska arbetet planeras och genomförs under handledning och presenteras i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. Dessa produceras för papperstidning, radio, TV eller webbpublicering och kan i det senare fallet även innehålla inslag av ljud och rörlig bild. Modulen avslutas med ett seminarium där studenten försvarar det egna arbetet och opponerar på en kurskamrats arbete.
 
Modul 4: Vetenskaplig metod 2 (7,5 hp)
Scientific Methods 2
Modulen fördjupar kunskapen om vetenskapliga metoder inom klassisk och samtida samhälls-, medie- och kommunikationsforskning och färdigheter i tillämpad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik. Vidare behandlas under modulen olika slags data- och informationsbearbetning.

Förväntade studieresultat

Under hela kursen prövas att studenten kan

• uppvisa förmåga att identifiera medie- och kommunikationsvetenskapliga forskningsfrågor och problem
• uppvisa förmåga att utforma språkligt korrekta, intresseväckande och informativa texter för specifika sammanhang och målgrupper,
• uppvisa förmåga att kritiskt granska, reflektera över och konstruktivt diskutera såväl sina egna som andras akademiska och branschrelaterade texter.

Efter avklarad modul 1 (Medie-, kultur- och samhällsteori 2) ska studenten kunna:

• redogöra för, och analytiskt förhålla sig till, medie- och kommunikationsvetenskaplig teoribildning och de forskningsresultat samt grundantaganden som dessa teorier har lett fram till.

Efter avklarad modul 2 (Undersökande journalistik 1) ska studenten:

• självständigt kunna formulera journalistiska frågeställningar och självständigt kunna planera och organisera ett omfattande, komplext och granskande journalistiskt arbete,
• uppvisa källkritisk kompetens,
• självständigt kunna redogöra för, och analysera idén och inhämtad research, och presentera en detaljerad plan som håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna resultera i ett publicerat material.

Efter avklarad modul 3 (Undersökande journalistik 2) ska studenten:

• självständigt kunna genomföra ett omfattande, komplext och undersökande/granskande journalistiskt arbete,
• kunna tillämpa adekvata metoder för informationssökning/research, källkritik, analys och tolkning av insamlat material,
• ha visat förmåga att åstadkomma ett  större journalistiskt arbete av publicerbar kvalitet vad gäller språk och form,
• kunna kritiskt granska och diskutera andras journalistiska arbeten på ett konstruktivt sätt.

Efter avslutad modul 4 (Vetenskaplig metod 2) ska studenten kunna:

• visa förtrogenhet med metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för medie- och kommunikationsforskning,
• självständigt tillämpa kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder,
• diskutera och analysera kvantitativa och kvalitativa metoders för- och nackdelar.

Behörighetskrav

Godkända resultat på termin 1 till 4 på Journalistprogrammet (HGJRN), eller motsvarande. Minst 22,5 hp måste vara avklarade på termin 4.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på samtliga moduler kan bestå av föreläsningar, praktiska tillämpningar, gruppövningar, seminarier och handledning. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. 
 
Studenten har rätt till handledning enbart under den tidsperiod som uppsatsmodulen omfattar. 
 
För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta: Studentcentrum.

Examination

Varje enskild modul examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter individuellt och i grupp. Dessa består av hemskrivningar, seminarier, muntor, redovisningar, samt muntliga redovisningar och journalistiska uppgifter.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På modulerna 1-4 ges betygsomdömena Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd
 
För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg.
 
En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.  Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delmoment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på moduler om minst 22,5 hp.
 
Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos utbildningsledaren vid Humanistisk fakultet begära annan examinator.  

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.