Freds- och konfliktstudier B, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande fyra moment:

Moment 1: Konflikters politiska ekonomi (The Political Economy of Conflicts) 7,5hp/7.5 ECTS

Momentet behandlar olika ekonomiska och sociala aspekters betydelse för väpnade konflikter och krig. Detta omfattar både deras betydelse för uppkomsten av konflikter för möjligheterna att avsluta krig och konflikter. I nutida krigen spelar naturresurser många gånger en viktig roll för finansieringen av krigen, vilket också behandlas under momentet. Kursmomentet problematiserar också olika privata aktörers inverkan på de nutida konflikterna. Det gäller t ex privata militära  företag samt leverantörer av krigsmateriel. Momentet anknyter också till den globala diskussionen om huruvida dessa aktörers agerande kan övervakas och regleras. Vidare berörs också human trafficking som en konsekvens av väpnade konflikter och krig.

FSR: Moment 1

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- Redogöra för olika teoretiska slutsatser om ekonomiska aspekters betydelse i konfliktsammanhang.
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- Genomföra en självständig analys på området där de teoretiska resonemangen som behandlas under momentet tillämpas på en nutida konflikt.
- Redogöra för och kritiskt diskutera olika samband mellan förekomsten av väpnade konflikter och olika ekonomiska drivkrafters betydelse för dessas utveckling.

Moment 2: Internationell intervention och folkrätt (International intervention and international law) 7,5/7.5 ECTS

Detta kursmoment förklarar källor, principer och subjekt, samt hur nya rättsregler skapas, implementeras och övervakas på internationell och nationell nivå. Fokus ligger på de regler och mekanismer som styr konflktförebyggande och fredsskapande arbete, bl a våldsförbundet och formerna för internationell konfliktlösning och ansvarsutkrävande. Kursmomentet omfattar också de mänskliga rättigheterna, alltså de regler som skyddar individer mot övergrepp från staters sida. samt den humanitära rätten, alltså de regler som gäller i väpnade konflikter.

FSR: Moment 2

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- Redogöra för folkkrättens grundprinciper och betydelse i internationell politik.
- Redogöra för folkrättens subjekt i relation till de mänskliga rättigheterna.
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- Genomföra en självständig analys på folkrättens område relaterat till staters agerande i världspolitiken.

Moment 3: Ideologi, identitet och religion i fred och konflikt (Ideology, Identity and Religion in Peace and Conflict) 7,5hp/7.5 ECTS

Vilken roll spelar ideologier, identiter och religioner både som konfliktorsaker och som förutsättningar eller verktyg för fred? Det är den övergripande frågeställning som momentet kretsar kring. Under momentet diskuteras och problematiseras de belägg som vissa forskare anser att det finns för att civilisationer, religioner och etniska och kulturella identiteter är eller kan förväntas bli en sorts aktörer i väpnade konflikter och krig. En central del av momentet är också de olika synsätt som finns avseende vad en identitet är för någonting och hur vi inom ämnet Freds- och konfliktstudier kan studera och analysera människors identiteter, kulturer och religioner både som konfliktorsaker och som ingående element i fredsprojekt.

FSR: Moment 3

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- Diskutera olika perspektiv på vad identiter är.
- Med hjälp av relevanta begrepp och teorier kritiskt diskutera och behandla de roller etniska och relgiösa identiteter antas spela i väpnade konflikter och krig.
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- Kritiskt kunna reflektera kring olika typer av konstitutionella lösningar för postkonfliktsamhällen som är etniskt och/eller religiöst fragmenterade.

Moment 4:Försoning och rättvisa efter efter väpnade konflikter (Post-conflict Reconciliation and Justice)

Momentet behandlar frågor om hur ett samhälle kan gå vidare efter en väpnad konflikt. Efter kalla krigets slut har försoning och rättvisa efter konflikter (engelska begreppet "transitional justice") fått alltmer uppmärksamhet som en central del av fredsbyggande. Under momentet tar vi oss an svåra frågor som exempelvis; går det att skapa en gemensam framtid efter en väpnad konflikt? Vem eller vilka är det som kan bidra till försoning? Vi fördjupar oss i begreppen försoning och rättvisa och ser även hur dessa har tillämpas i olika försoningsprocesser i olika delar av världen.

FSR: Moment 4

För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:
- Redogöra för och analysera försoningsprocesser, sanningskommissioner och krigsförbrytartribunaler och redogöra för anktuella problem som berörs i samtida forskning i freds- och konfliktstudier.
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:
- Självständigt formulera och analysera vetenskapliga problem som är relevanta för forskningsfältet försoning och rättvisa efter väpnande konflikter, och genomföra presentationer samt kritiskt och konstruktivt granska andras arbeten.

Förväntade studieresultat

Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs, utöver de grundläggande behörighetskraven, att Freds- och konfliktstudier A eller motsvarande, genomgåtts med godkänt resultat.

Behörighetskrav

Univ: Freds- och konfliktstudier A, 30 hp, eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Varje moment avslutas med examination. Examinationsformerna varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats. Både skriftliga och muntliga prov på föreläsningar och kurslitteratur förekommer. Rapporter, presentationer liksom aktivitet vid seminarier kan också bilda underlag för betygsättning. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs minst 22,5 hp av kursens totala 30 hp.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov, dock minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

TILLGODORÄKNANDE
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).

Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med en kursvärdering.