Kriminologi och viktimologi för jurister, 15 hp

Innehåll

Kursen ger kriminologiska och viktimologiska perspektiv på juridiken, och syftar till att ge juriststudenter en bättre och fördjupad kunskap om brottslighet och utsatthet för brott. Detta görs genom en case-baserad undervisningsmodell där studenterna i basgrupper självständigt söker information om förekomsten och variationer av olika former av brottslighet och kritiskt granskar, utifrån olika kriminologiska teorier, de åtgärder som samhället företar med anledning av brott. De viktimologiska teorierna bildar grund för analysen av konsekvenserna av brottsligheten i samhället och för en analys och kritisk granskning av brottsoffers möte med rättsväsendet samt de rättigheter brottsoffer har och de skyldigheter som olika myndigheter och rättsliga instanser har i förhållande till brottsoffer.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten
• ha fördjupade kunskaper om brottslighetens orsaker och konsekvenser, på såväl strukturell nivå som individuell nivå
• ha fördjupad förmåga att kunna argumentera i tal och skrift för olika kriminologiska och viktimologiska teoriers användbarhet och förklaringsvärde
• ha fördjupad förmåga att kritiskt förhålla sig till olika rättsliga aktörers åtgärder i anledning av brott och brottslighetens konsekvenser
• kunna självständigt identifiera, formulera och analysera en kriminologisk eller viktimologisk frågeställning genom en individuell uppsats

Behörighetskrav

90 hp inom ett samhällsvetenskapligt huvudområde vari ingår ett självständigt arbete om minst 15 hp i huvudområdet eller 120 hp inom ramen för juristprogrammet eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen baserar sig på problembaserat lärande där studentens egen aktivitet och arbete i basgrupp är avgörande, och bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och handledningstillfällen. Under kursens gång genomförs även ett case där studenterna gruppvis tilldelas olika roller. Förberedelser inför seminarierna sker i basgrupper om 5-6 studenter. Närvaro och aktivt deltagande i case och seminarier är obligatoriskt.
Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker genom case, seminarier och författandet av en individuell uppsats. På case och seminarier ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På uppsatsen som presenteras och diskuteras på ett obligatoriskt uppsatsseminarium i slutet av kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att den individuella uppsatsen, case och alla seminarier är godkända. Betyget grundar sig på betyget på uppsatsen och sätts först när alla examinerande moment är godkända.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att be¬sluta om annan examinationsform.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodo-räknande. För närmare information se: www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html