Planeringsteori och planerarrollen, 15 hp

Innehåll

Under kursen behandlas aktuella synsätt på planeringen som verksamhetsfält samtidigt som studenten förbereder sig inför att dels skriva ett examensarbete, dels inträda på arbetsmarknaden.
 
Moment 1: Planering i teori och praktik, 10 hp. Detta moment ger en fördjupning av samhällsplaneringens teori och praktik. Urban och regional planering ägnas uppmärksamhet, liksom social planering, medborgarinflytande och -dialog. Undervisningen består av ett antal centrala föreläsningar som varvas med seminarier.
 
Moment 2: Fältarbete, 5 hp. Under momentet får studenten möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper på plats i en stad. Arbetet föregås av litteraturstudier och rapporteras efter fältstudierna.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse
- redogöra för olika planeringsteoretiska perspektiv, samt skriftligt och muntligt jämföra, diskutera och värdera olika planeringsteoretiska synsätt,
- identifiera och förstå målkonflikter i samhällsplaneringen,
- exemplifiera hur medborgardialog och medborgarinflytande kan omsättas i praktiken och hur detta påverkar planeringsprocessen,
 
Färdighet och förmåga
- analysera aktuella planeringssituationer och processer genom att tillämpa planeringsteorier och maktperspektiv,
- författa en kortare skriftlig rapport (PM) och presentera den muntligt i enlighet med givna instruktioner och tidsramar, samt
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att formulera ett förslag till ett mindre forskningsprojekt med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
- reflektera över sin egen roll i samhällsplaneringsprocessen.
 

Behörighetskrav

Kulturgeografi, motsvarande 60 hp, varav 15 hp, Kulturgeografiska metoder, el motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och fältarbete. Seminarier och fältarbete är examinerande.
 

Examination

Examinationen sker genom aktivt deltagande i seminarier och under fältarbetet, samt muntlig och skriftlig redovisning av självständigt fullföljda arbetsuppgifter. På kursen ges betyget väl godkänd, godkänd eller underkänd. Omtentamen och övrig examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under två år efter vederbörande students förstagångsregistrering till kursen.
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Studenten kan vända sig till studierektor med en begäran om annan examinator.

Tillgodoräknande: Tillgodoräknande prövas alltid individuellt.