"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Gränsöverskridande regional utveckling och planering i Kvarkenregionen, 15 hp

Engelskt namn: Crossborder regional development and planning in the Kvarken region

Denna kursplan gäller: 2019-06-17 och tillsvidare

Kurskod: 2KG900

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Kulturgeografi: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tvågradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för geografi

Beslutad av: Prefekten, 2019-06-12

Reviderad av: Prefekten, 2020-03-10

Innehåll

Kursen är en samarbetskurs mellan Umeå universitet och Hanken Svenska handelshögskolan i Vasa.
Kursen syftar till att ge en djupare analys av förutsättningarna för gränsöverskridande samarbete och planering i ett gränsområde (Kvarken) med hänsyn tagen till kulturella skillnader och likheter, språkens betydelse för förståelse och kommunikation, samt förutsättningar för regional ekonomisk utveckling över nationsgränser. Kursens övergripande syfte är att studera förutsättningarna för regional utveckling, gemensamma ekonomiska och strategiska målsättningar med beaktande av barriärer som språk, kultur, historia, avstånd, regelverk och administrativa gränser. Målet är att studenterna skall kunna arbeta med gränsöverskridande verksamheter som t ex ekonomisk utveckling, planering, företagssamarbete m.m.
 
Moment 1: Gränsöverskridande affärer - Företag och marknadsföring, utmaningar och möjligheter, 5 hp
I momentet behandlas olika typer av innovationsprocesser och deras för- och nackdelar diskuteras. Företagskluster, geografiska område med samverkande företag inom en specifik bransch, sägs stimulera innovationer och öka tillgången till spetskompetens. Genom historien och med fokus på företagsutveckling har aktörer från olika områden samverkat. Idag talar vi om en samverkanstruktur som består av fyra kunskapsområden (Quadruple Helix): företag, universitet, myndigheter och icke myndighetsutövande organisationer. Parallellt, inom vissa områden, ser vi också framväxten av alternativa system som bygger på tanken om cirkulära kretslopp och korta leverans­kedjor. På kursen behandlas två övergripande begrepp; företagskluster och cirkulärekonomi. Begreppen definieras via deras karakteristika och mekanismer för deras uppkomst och fortlevnad diskuteras. Små och medelstora företag, liksom de stora aktörerna, fokuserar på kvalitet, relationer, hållbarhet försäljning och branding, men man gör det på lite andra sätt. På kursen lyfts marknadsföring i små företag upp med utgångspunkt i småföretagarens vardag. Momentet ger en bred förståelse för hur gränsöverskridande handel fungerar, dess möjligheter och utmaningar, och hur företag kan samverka för starkare konkurrenskraft.
 
Moment 2: Gränsöverskridande perspektiv på planering och utvecklingsarbete, 5 hp
Momentet behandlar förutsättningar för gränsöverskridande samhällsplanering och utvecklingsarbete i ett nordiskt perspektiv. Samhällsplanering sker i de nordiska länderna i huvudsak utifrån ett inom-nationellt synsätt, samt respektive lands regelverk och planeringssystem. Planeringen bedrivs på olika nivåer; nationellt, regionalt och lokalt, även om den övernationella nivån, särskilt EU, kommit att få ökad betydelse. EU uppmuntrar till ökade samarbeten över nationsgränserna inom många områden, i synnerhet när det gäller att skapa regional utveckling, t ex Interreg. Momentet introducerar centrala begrepp och teorier inom kulturgeografi och samhällsplanering, med fokus på det som är av relevans för gränsöverskridande samarbeten för planering och regional utveckling. Jämförelser görs mellan olika planeringssystem, med tyngdpunkt på skillnader mellan Finland, Sverige och Norge. Den internationella nivån, särskilt EU, och dess betydelse för planering, gränsöverskridande samarbeten och regionala utveckling behandlas. Under kursen belyses såväl möjligheter som utmaningar med att arbeta gränsöverskridande. Exempel hämtas från bland annat Kvarkenregionen.
 
Moment 3: Kommunikation inom organisationer i Kvarkenregionen, 5 hp
Momentet ger deltagarna fördjupade insikter i den interna och externa kommunikationen i företag och organisationer i Kvarkenregionen och i de kommunikationsmönster som uppstår till följd av gränsöver­skridande verksamhet. Momentet behandlar kulturella, språkliga och samhälleliga skillnader och likheter mellan Finland och Sverige och hur dessa påverkar samarbetet och affärsverksamheten. Momentet ger fördjupade insikter i likheter och skillnader mellan det finska och det svenska samhället och i språkanvändningen och kulturen i företag verksamma i Kvarken­regionen. Du känner till mekanismer som påverkar kommunikationen i regioner med kulturell mångfald och tätt samarbete över landsgränser.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse:
1 identifiera drivkrafter som formar näringslivet i Kvarkenregionen (1)
2 använda centrala begrepp och teorier kopplade till gränsöverskridande planering och utvecklingsarbete (2)
3 urskilja olika former av gränsöverskridande samarbeten ur ett flernivåperspektiv (2)
4 belysa skillnaderna mellan det finska och det svenska samhället samt kulturella skillnader och likheter mellan Finland och Sverige (3)
Färdighet och förmåga:
5 utarbeta redskap och instrument för analys av gränsöverskridande näringsverksamhet (1)
6 färdigställa strategidokument för affärsutveckling (1)
7 tillämpa relevanta begrepp och teorier på ett konkret gränsöverskridande samarbetsprojekt eller -organisation (2)
8 författa skriftliga rapporter (PM) och presentera dem muntligt i enlighet med givna instruktioner och tidsramar (2)
9 analysera hur faktorer såsom mentalitet, kultur, historia, traditioner, regelverk och samhällets uppbyggnad styr och påverkar den interna och den externa kommunikationen i företag och organisationer i Finland och i Sverige (3)
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
10 identifiera marknadsföringsmöjligheter och strukturer för innovationsutveckling i samarbetsnätverk och företagskluster (1)
11 analysera och diskutera hur skillnader i planeringssystem påverkar möjligheterna att genomföra samarbeten över nationsgränser inom områdena samhällsplanering och regional utveckling (2)
12 diskutera möteskulturen i Sverige och i Finland och hur gränsöverskridande verksamhet och den flerspråkiga verksamhetsmiljön tar sig uttryck i möten (3)
13 urskilja hur företag och organisationer kommunicerar sitt budskap och sitt varumärke i Finland och i Sverige och tolka skillnader och likheter i marknadsföringskommunikationen i relation till avsändarens och mottagarens språkliga och kulturella bakgrund och värderingar (3)

Behörighetskrav

Univ: Grundläggande behörighet för universitetsstudier, samt minst 30 hp i ämnen inom samhällsvetenskap, humaniora, ekonomi eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Kursen genomförs som distanskurs med tre fysiska träffar under terminen. Två av dessa sker i Vasa, Finland, och en i Umeå, Sverige. Kursen innefattar tre moment, vilka löper parallellt med varandra. Kursen består av litteraturstudier, föreläsningar, studiebesök/exkursioner, seminarier och övningar. Varje tillfälle innefattar examinerande inslag, vilket förutsätter närvaro och aktivt deltagande. Utöver träffarna förutsätts eget arbete och gruppvisa förberedelser. Kursen genomförs på svenska, men delar av undervisningen kan komma att ges på engelska, t ex föreläsningar och studiebesök, samt kurslitteratur. Instruktioner förmedlas i huvudsak via en digital lärplattform.

Examination

Kursen examineras genom ett antal skriftliga inlämningsuppgifter och deltagande i seminarier. I kursen ingår följande examinerande uppgifter:
Tre individuella skriftliga inlämningsuppgifter (PM)
Två individuella uppgifter vilka diskuteras muntligen vid seminarier
En mindre gruppuppgift som diskuteras muntligen vid ett seminarium
En större gruppuppgift i form av en fallstudie vilken redovisas skriftligen (PM) och presenteras muntligen vid ett seminarium
Detaljer rörande de examinerande uppgifterna presenteras i samband med att kursen startar. På kursen ges betyget godkänd eller underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla examinerande uppgifter är godkända. Samtliga examinerande uppgifter betygssätts underkänd (U) eller godkänd (G).
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studie­resultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.
Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbets­dagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift, undantaget då begränsningen av provtillfällen är överskridna. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
 
TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskole­förordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräk­nande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-501-15). Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Student­centrum/Examina.

Litteratur

Giltig från: 2019 vecka 25

Moment 1

Sveriges entreprenöriella ekosystem : företag, akademi, politik
McKelvey Maureen D., Zaring Olof
Upplaga 1:1 : Stockholm : Esbri : [2016] : 351 sidor :
Fulltext
ISBN: 9789197772846
Se Umeå UB:s söktjänst

Moment 2

Forsberg (red.) Gunnel
Samhällsplaneringens teori och praktik
Liber : 2019 : 384 sidor :
ISBN: 9789147113613
Se Umeå UB:s söktjänst
Läsanvisning: Valda delar

Learning Transnational Learning
Virkkala S, Mariussen A
Routledge : 2015 :

Därutöver vetenskapliga artiklar, bokkapitel och rapporter enligt lärares anvisningar. (T ex Pettersson, Ö. och Andersson, K. 2014. Havet som kommunal angelägenhet: Planeringsförut¬sätt¬ningar i kommunerna kring Kvarken, samt Pettersson, Ö. och Nordberg, K. 2018. Att sätta kurs mot framtiden: Planeringsförut¬sättningar och målbilder för hållbar blå tillväxt i Kvarkenområdet. )

Moment 3

Bergström Bo
Effektiv visuell kommunikation : Om nyheter, reklam, information och profil
11 uppl. : Carlsson : 2017 : 323 sidor :
ISBN: 978-91-7331-837-2
Se Umeå UB:s söktjänst

Därutöver vetenskapliga artiklar enligt lärares anvisningar.