Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Kostvetenskap B, 30 hp

Engelskt namn: Food and Nutrition B

Denna kursplan gäller: 2019-08-12 till 2019-08-18 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 2KN064

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Kostvetenskap: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för kost- och måltidsvetenskap

Beslutad av: Prefekten, 2018-11-19

Reviderad av: Prefekten, 2019-03-11

Innehåll

Mat och måltider har stor betydelse för både individer och samhälle ur olika perspektiv. Under den här kursen behandlas mikrobiologi och livsmedelssäkerhet samt hållbar produktion, distribution och konsumtion av livsmedel. Ur ett folkhälsoperspektiv är mat viktigt för att förebygga sjukdom och detta behandlas utifrån olika gruppers speciella behov. I kursen ingår även planering, tillagning och värdering av mat och måltider, samt en genomgång av de metoder som används inom kostvetenskaplig forskning.

Kursen består av följande moduler:
  1. Livsmedelssäkerhet (Food safety), 5 hp
  2. Hållbar utveckling för livsmedel (Sustainability in Food and Nutrition), 4 hp
  3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider (Food, Cooking Skills and Meals), 6 hp
  4. Vetenskaplig metod (Scientific Methodology), 7,5 hp
  5. Kost och folkhälsa (Food and Community Health), 7,5 hp

Modul 1. Livsmedelssäkerhet, 5 hp
I modulen behandlas grundläggande mikrobiologi, livsmedelshygien samt relevant livsmedelslagstiftning.
Både patogena och livsmedelsförstörande såväl som hälsofrämjande och funktionella mikroorganismer behandlas översiktligt. Hantering, tillagning och förvaring av livsmedel i syfte att förebygga sjukdomar och livsmedelsförstörande processer ingår, samt toxikologisk livsmedelssäkerhet.
 
Modul 2. Hållbar utveckling för livsmedel, 4 hp
I modulen behandlas produktion, distribution och konsumtion av livsmedel, mat och måltider i relation till hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling samt livsmedelskvalitet. Kostråd analyseras och diskuteras ur ett hållbarhetsperspektiv. Vidare behandlas matvanor i relation till kultur och religion.
 
Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider, 6 hp
I modulen behandlas livsmedel och dess kemiska struktur samt metoder för matlagning och bakning. Kvalitetsförändringar och livsmedelskemiska processer vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel behandlas översiktligt. I samband med praktiska laborationer görs jämförelser mellan olika matlagningsmetoder och studenterna tränas i att välja och hantera produkter och livsmedel samt tillaga måltider som sedan diskuteras utifrån perspektiven hälsa, ekonomi, miljö och sensorik. Vidare behandlas portionsberäkningar och måltidsplanering.
                     
Modul 4. Vetenskaplig metod, 7,5 hp
I modulen behandlas studiedesign, forskningsprocessens olika faser, kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod inklusive kostundersökningsmetodik, forskningsetik, samt genus ur ett forskningsperspektiv. En kvalitativ studie genomförs i grupp från en forskningsplan och datainsamling via analys och tolkning till skriftlig rapport, muntlig presentation samt opponering. Modulens kvantitativa delar innehåller en statistikdel där problem utifrån datamaterial löses med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Under problemlösningen tränas beskrivande, jämförande och tolkande statistik samt resultatpresentation av både parametrisk och icke-parametrisk data. Även enkätteknik behandlas i teori och praktik. Studenterna utvecklar sin förmåga att söka vetenskaplig litteratur, skriva akademiskt samt att presentera inför publik.

Modul 5. Kost och folkhälsa, 7,5 hp
I modulen behandlas prevention av kostrelaterad ohälsa i livets olika faser, från graviditet till ålderdom, samt förekomst, utveckling, konsekvenser och prevention av kostrelaterade folksjukdomar. Även andra för folkhälsan viktiga aspekter ingår såsom fysisk aktivitet och hälsoekonomi. Modulen utgår från svenska förhållanden, men även internationella aspekter inkluderas och folkhälsofrämjande arbete i andra länder diskuteras. Under modulen utvecklar studenterna sin förmåga att söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur, att uttrycka sig i tal och text, samt att ha ett normkritiskt förhållningssätt till kost och hälsa.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Livsmedelssäkerhet
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
  • Beskriva olika typer av mikroorganismer samt hur mikroorganismer i livsmedel kan påverka livsmedelskvalitet och hälsa samt hur hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan påverka dessa processer.
  • Beskriva vanligt förekommande patogena mikroorganismer samt hur de utgör en hälsofara.
  • Beskriva vanligt förekommande toxiner i livsmedel samt hur man med hantering, beredning och tillagning av livsmedel kan reducera de hälsofaror de utgör.
  • Beskriva konserveringsmetoder som används för att producera och hantera livsmedel med hög säkerhet och kvalitet i hushåll och inom industrin. 
Färdighet och förmåga
  • Identifiera hygieniska risker i ett kök ur ett hälsoperspektiv samt motivera hur dessa risker kan förebyggas eller förhindras genom säker hantering, tillagning och förvaring.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Tillämpa relevanta föreskrifter från Livsmedelsverket samt livsmedelslagstiftning i relation till hälsa. 

Modul 2. Hållbar utveckling för livsmedel
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
  • Beskriva hur matkultur och religion påverkar människans matvanor samt relatera detta till nordiska näringsrekommendationer. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Kritiskt bearbeta begreppet livsmedelskvalitet.
  • Värdera produktion, distribution, och konsumtion av olika livsmedel och maträtter i relation till hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
  • Värdera kostråd utifrån social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 

Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
  • Beskriva olika livsmedels kemiska struktur, uppbyggnad och sammansättning.
  • Beskriva kvalitetsförändringar och livsmedelskemiska processer vid hantering, förvaring och tillagning av olika livsmedel.
  • Beskriva grundläggande metoder för matlagning och bakning. 
Färdighet och förmåga
  • Tillämpa grundläggande metoder för matlagning och bakning.
  • Visa planering av måltider och matlagningsmetoder utifrån hälsa, miljö, tid, ekonomi och sensoriska aspekter. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Värdera olika livsmedel, matlagningsmetoder och måltider utifrån hälsa, miljö, tid, ekonomi och sensoriska aspekter.  

Modul 4. Vetenskaplig metod
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
  • Förklara grundläggande vetenskapliga begrepp.
  • Redogöra för grunderna i ett vetenskapligt arbetssätt, inklusive forskningsetiska riktlinjer.
  • Redogöra för studiedesigner och vetenskapliga metoder som är vanligt förekommande inom samhällsvetenskaplig, medicinsk och kostvetenskaplig forskning.
  • Redogöra för metodologiska styrkor och svagheter i vetenskapliga kostundersökningar. 
Färdighet och förmåga
  • Utforma enkätfrågor relaterat till en forskningsfråga.
  • Hantera, bearbeta, analysera, samt presentera parametrisk och icke-parametrisk data.
  • Självständigt söka och använda vetenskaplig litteratur i relation till en forskningsfråga.
  • Planera och utföra en kvalitativ studie, analysera insamlad data och diskutera resultatet i relation till tidigare forskning.
  • Relatera det egna lärandet och lärprocessen till modulens innehåll. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Presentera och diskutera en egen studie i tal och skrift samt granska och diskutera kurskamraters studier.  

Modul 5. Kost och folkhälsa
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
  • Förstå termer och begrepp relaterat till kost och hälsa för gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre, för kostrelaterade folksjukdomar*, samt termer och begrepp relaterade till fysisk aktivitet, hälsoekonomi och internationellt folkhälsoarbete.
  • Redogöra för etiologi, prevalens och incidens för kostrelaterade folksjukdomar*.
  • Redogöra för näringsfysiologiska behov, aktuell näringsstatus och näringsrekommendationer på befolkningsnivå avseende gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre.
  • Förklara kostens preventiva funktion, effekt och betydelse på individ- och samhällsnivå i en svensk kontext för gravida, ammande, barn, ungdomar och äldre, samt för kostrelaterade folksjukdomar*.
  • Förklara betydelsen av fysisk aktivitet och hälsoekonomiska aspekter för prevention av ohälsa på individ- och samhällsnivå.
Färdighet och förmåga
  • Kritiskt bearbeta vetenskaplig litteratur.
  • Identifiera maktstrukturer på samhälls- och individnivå med fokus på sociologiska faktorer relaterat till människors matvanor och levnadssituationer.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Planera och värdera mat för människor med olika näringsfysiologiska behov. 

*Kostrelaterade folksjukdomar: övervikt, metabolt syndrom, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, cancer, demens.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A, 30 hp med godkänt resultat på minst 7 hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Modul 1. Livsmedelssäkerhet
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Seminarier och laborationer är obligatoriska.
 
Modul 2. Hållbar utveckling för livsmedel
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Seminarier är obligatoriska.
 
Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, demonstrationer samt praktiska laborationer. Laborationer och seminarier är obligatoriska.
 
Modul 4. Vetenskaplig metod
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, tillämpningsuppgifter, handledning och seminarier. Tillämpningsuppgifter och seminarier är obligatoriska.
 
Modul 5. Kost och folkhälsa
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, laborationer, redovisningar och seminarier. Laborationer, redovisningar, inlämningsuppgifter och vissa seminarier är obligatoriska

Examination

Modul 1. Livsmedelssäkerhet
Examination sker genom en individuell skriftlig salstentamen samt praktiska laborationer och muntliga seminarier i grupp. På laborationer och muntliga seminarier sätts något av betygen U eller G.
 
Modul 2. Hållbar utveckling för livsmedel
Examination sker genom muntliga seminarier i grupp och skriftlig inlämning i grupp. På seminarier och skriftlig inlämning i grupp sätts något av betygen U eller G. Frivillig individuell skriftlig inlämning examinerar betyg Väl Godkänd.
 
Modul 3. Livsmedel, matlagningsmetoder och måltider
Examination sker genom skriftlig individuell salstentamen, muntliga seminarier i grupp, praktiska laborationer i grupp med muntliga redovisningar, samt en praktisk examination i grupp med individuell skriftlig inlämning. På muntliga seminarier samt praktiska laborationer sätts något av betygen U eller G.
 
Modul 4. Vetenskaplig metod

Examination sker genom skriftliga individuella tentamen i lärplattform och skriftliga redovisningar individuellt och i grupp via en lärplattform samt skriftlig och muntlig redovisning i grupp. Frivillig individuell skriftlig tentamen examinerar betyg Väl Godkänd. Vid de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts något av betygen U eller G.
 
Modul 5. Kost och folkhälsa
Examinationen sker genom skriftlig individuell salstentamen samt muntliga och skriftliga seminarier och redovisningar individuellt och i grupp. Frivillig individuell muntlig tentamen som dokumenteras genom inspelning examinerar betyg Väl Godkänd. Vid muntliga och skriftliga seminarier och redovisningar sätts något av betygen U eller G.
 
Hel kurs
För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerande resultat.
För VG på hel kurs krävs VG på minst 16,5 hp.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov eller praktik inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på modul eller delar av kurs, om inte särskilda skäl talar emot det (Högskoleförordningen 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till studierektor för Institutionen för kostvetenskap. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.