Polisens brottsförebyggande arbete, 7,5 hp

Innehåll

Kursen ger studenten en vetenskaplig orientering i brottsprevention med särskild tyngdpunkt på polisens brottsförebyggande arbete. Med utgångspunkt i kriminologisk teori diskuteras faktorer, mekanismer och processer som har betydelse för brottslighetens uppkomst på individ, grupp och samhällsnivå samt betydelsen av demografiska variabler för att ge studenten mer förståelse för hur det brottspreventiva arbetet kan tillämpas. Utmaningar med den praktiska tillämpningen studeras med utgångspunkt i beprövad erfarenhet och aktuell forskning. 
 
Kursen är uppdelat i tre centrala områden där den första behandlar hur brottslighetens omfattning kan studeras med kriminalstatistik, dess användningsområden och begränsningar. I denna del ingår även hur brottslighetens orsaker kan förstås utifrån kriminologisk teori. I syfte att öva på att presentera denna typ av teori innefattar denna del också muntlig presentationsteknik. Det andra området är hur ansatser med syfte att minska brottsligheten kan utformas och implementeras med tyngdpunkt på polisens brottsförebyggande arbete. I samband med att studenten genomför en fältstudievecka behandlas polisens brottsförebyggande arbete genom att integrera ett praktiskt perspektiv i förhållande till aktuell forskning inom området och polisiär yrkesetik. Tredje området behandlar polisens arbete med brottsoffer och dess roll i det brottsförebyggande arbetet.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
 
Avseende kunskap och förståelse

• Beskriva brottslighetens karaktär, omfattning och utveckling utifrån kriminalstatistik.  
• Beskriva brottslighetens orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå utifrån kriminologiska teorier där även betydelsen av demografiska variabler ingår.
• Identifiera och förklara olika typer av brottsförebyggande arbete, med särskilt fokus på polisens tillämpande av problemorienterat polisarbete.
• Beskriva och förklara betydelsen av ett brottsofferperspektiv för polisens brottsförebyggande arbete med stöd i aktuell forskning. 

Avseende färdighet och förmåga

• Tillämpa grunderna i att sammanställa kriminalstatistik deskriptivt och belysa dess förtjänster och begränsningar.
• Tillämpa grundläggande tekniker för att förklara och tillämpa kunskap från nationell och internationell vetenskaplig kriminologisk och polisiär forskning.
• Tillämpa grundläggande tekniker för muntlig presentation av kriminologiska teorier eller brottsförebyggande arbetssätt inför publik.
• Tillämpa och genomföra brottsförebyggande arbete och analysera det utifrån ett kriminologiskt vetenskapligt sammanhang. 

Avseende värderingsförmåga och förhållningssätt

• Reflektera över polisiär yrkesetik i relation till kursens innehåll.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till Polisprogrammet samt avklarat kurserna; Polisen i samhället 7,5 hp, Grupprocesser och polisiär yrkeskultur 2,5 hp, Polisiära färdigheter och metoder I, 4 hp samt Akutsjukvård för poliser 4 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av seminarier som förbereds i basgrupper, föreläsningar och handledning. Under fältstudieveckan gör studenten besök i Polismyndighetens verksamhet enligt schema som delges av mottagande lokalpolisområde. I kursen kan inslag i undervisningen ske med användande av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via Polisprogrammets webbaserade lärplattform. Tillgång till dator och internetuppkoppling samt webbkamera är en förutsättning för deltagande i kursen.

Examination

De förväntade studieresultaten examineras genom seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och ett skriftligt prov. Presentationsteknik examineras genom en muntlig presentationsuppgift. Som betyg på kursen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att erhålla betyget Godkänd krävs: Lägst ett godkänt resultat i den individuella skriftliga tentamen, samt godkänt i alla andra examinerande uppgifter. För att erhålla betyget Väl Godkänd krävs betyget väl godkänt i den individuella skriftliga tentamen och godkänt på alla andra examinerande uppgifter.
 
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Exempelvis kan avsteg från kursplanens examinationsformer göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Om så sker, ska examinationsformerna anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
För student som underkänts vid ordinarie examination på kursen anordnas ett (1) nytt examinationstillfälle inom två månader efter att examinationsresultatet anslagits, dock tidigast 10 dagar efter att det anslagits. Nytt provtillfälle för avslutande kurs på vårterminen ges i anslutning till terminsstart för höstterminen. Efter den första omexaminationen ges möjlighet till omexamination vid ordinarie provtillfälle påföljande termin. En student får examineras vid maximalt sex (6) tillfällen.
 
Betyg kan inte överklagas, dvs. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut. Omprövning skall ske genom skriftlig begäran av studenten eller om examinator av annan anledning uppmärksammar en uppenbar oriktighet. För att undanröja misstankar om fusk skall student som vill framställa sådan anmärkning eller begära omprövning inte hämta ut sitt prov eller sin tentamen i original.
 
Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran om detta lämnas till studierektor för Polisprogrammet senast två veckor innan nästa examinationstillfälle.

Övriga föreskrifter

Kursen ges endast inom Polisprogrammet.