Affekter och utveckling (KBT) för psykoterapeuprogrammet, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar relevanta utvecklingsteoretiska perspektiv på emotionell och social utveckling. I kursen behandlas hjärnans utveckling i ett evolutionärt perspektiv samt kunskaper och forskning om hur människans förmåga att reglera affekter utvecklas. Teoretiska utgångspunkter av betydelse för utveckling fördjupas inom områdena anknytningsteori, affektteori och neuropsykologi i kursen. Kursen inbegriper salutogena perspektiv samt sårbarhetsfaktorer som kan leda till psykopatologi. Fördjupning sker inom området trauma och stress.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
 
Moment 1: affekter och utveckling 5 hp

Kunskap och förståelse
-    Visa fördjupad kunskap om hjärnans evolutionära utveckling
-    Visa fördjupad kunskap om hur biologiska, sociala och psykologiska aspekter var för sig och i samverkan påverkar individens hälsa och utveckling
-    Visa fördjupad kunskap om människans affektutveckling

Färdigheter och förmåga
-    Visa färdigheter att använda ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, inklusive teorier om affekter, anknytning och mentalisering, vid förståelsen av människan i sitt sammanhang

Värderingsförmåga och förhållningssätt
-   Visa förmåga att reflektera kritiskt över kön, genus och affektuttryck, samt över makt och affektuttryck.
 

Moment 2: Klientarbete under handledning 2,5 hp

Kunskap och förståelse
- Visa grundläggande kunskap och förståelse för kognitiva beteendeteorier relaterat till det egna behandlingsarbetet
- Visa förståelse för affektteori relaterat till kognitiva beteendeteorier 

Färdighet och förmåga
- Kunna identifiera och beskriva en klients problem utifrån den kognitiva beteendeterapins referensram
- Bedriva psykoterapi under handledning
- Upprätthålla en ändamålsenlig samarbetsrelation med handledaren och handledningsgruppens deltagare
- Visa förmåga att integrera affektteori i psykoterapeutiskt arbete 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Uppvisa förmåga att reflektera kring egen empatisk inlevelse
- Uppvisa förmåga att göra relevanta etiska överväganden i relation till psykoterapi och handledning

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet (A)
- Psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare), eller
- Läkarexamen med specialistkompetens i allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, eller
- Socionomexamen eller
- Annan yrkesexamen om minst 180 hp inom vård och som inkluderar ett vetenskapligt arbete om minst 15 hp.
 
Särskild behörighet (B)
- Utöver kurser ingående i examen enligt A ovan, skall sökande (gäller Läkarexamen, Socionomexamen och Annan yrkesexamen enligt A) slutfört kurser om minst:
o Utvecklingspsykologi, 7,5 högskolepoäng
o Personlighetspsykologi, 7.5 högskolepoäng
o Hälsopsykologi, 7,5 högskolepoäng
o Kognitiv psykologi, 7,5 högskolepoäng
o Relationell psykologi (ex gruppsykologi, systemteori, familjepsykologi), minst 7,5 högskolepoäng
o Psykoterapeutisk metod och teori, 15 högskolepoäng (grundläggande psykoterapiutbildning)
 
- Tillräckliga praktiska förkunskaper har för Psykologexamen enligt A ovan, den som vid ansökningstillfället har:
o har varit yrkesverksam under minst två år (minst halvtid) sedan Psykologexamen utfärdats och under dessa två år har tillämpat ett psykoterapeutiskt arbetssätt som en del av arbetsuppgifterna, vilket ska styrkas med intyg.
 
- Tillräckliga praktiska förkunskaper har för Läkarexamen, Socionomexamen och Annan yrkesexamen enligt A ovan, den som vid ansökningstillfället har:
o Varit yrkesverksam under minst två år (minst halvtid) från den tidpunkt respektive examen utfärdats, och under dessa två år har tillämpat ett psykoterapeutiskt arbetssätt som en del av arbetsuppgifterna vilket ska styrkas med intyg, samt
o Bedrivit psykoterapi under handledning. Handledningen ska ha omfattat minst 40 timmar vid individuell-, respektive 80 timmar vid grupphandledning. Handledaren ska ha varit Legitimerad Psykoterapeut med minst 5 års erfarenhet av yrket.
o Handledningen ska ha skett parallellt med eller i nära anslutning till, dock inte innan, genomgången kurs i Psykoterapeutisk teori och metod (se ovan).
 
- Den sökande ska uppvisa intyg, att denne under utbildningstiden kommer att arbeta minst halvtid med kliniskt patientarbete eller motsvarande och att den sökande där har möjlighet att arbeta psykoterapeutiskt med klienter. Den sökande ska också ingå i ett terapeutiskt sammanhang, dvs. ingå i ett team där det finns kunskaper och erfarenhet av psykoterapeutiska arbetsmetoder.
 
Övergångsbestämmelser för behörighet
Sökanden som slutfört en sammanhållen grundläggande psykoterapiutbildning om minst 45 högskolepoäng senast 2020-02-01, anses motsvara behörighetskravet i punkt B, första stycket ovan. För behörighet krävs dock att övriga krav under punkt A och B är uppfyllda.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier/workshops, interaktion via lärplattform samt gruppövningar. Seminarierna kräver ett aktivt deltagande från de studerande.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker i form av muntliga och skriftliga redovisningar, både enskilt och i grupp. Examination kommer även att ske genom aktivt deltagande i seminarier/gruppövningar. Frånvaro vid seminarier/gruppövningar kompletteras genom deltagande i uppsamlingsseminarier eller skriftliga kompletteringsuppgifter.

Förekomst av examinerande moment anges i schema. All förekommande undervisning kan ge stöd för examination. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor.

Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla obligatoriska moment är godkända. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. (2 tillfällen om det gäller praktik eller klinisk undervisning eller motsvarande). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets "Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå". En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.


Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.  Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare kontakta studierektor. Studierektor ska skyndsamt fatta beslut om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.