Kursens fokus är på vetenskapliga metoder som används vid studier av kliniska effekter och användning av läkemedel. Olika aspekter som tas upp relaterar till studiedesign, utfallsmått, möjliga felkällor och datakällor. Kursen omfattar både kvantitativa (observations- såväl som interventionsstudier) och kvalitativa forskningsmetoder. I kursen ingår även grunderna i hälsoekonomi och hälsoekonomisk utvärdering samt hälsobegreppet, folkhälsovetenskap, evidensbaserad vård, forskningsetik och grunderna i statistisk analys. En orientering kring internationella läkemedelsfrågor ingår också.
Förväntade studieresultat
Studenten ska efter avslutat kurs kunna:
beskriva metoder för att mäta hälsa, risk och sjuklighet hos individer och populationer samt kunna beskriva och tolka grundläggande sjukdomsmått och riskmått
beskriva kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder samt hälsoekonomiska utvärderingar inklusive styrkor och svagheter, samt kunna argumentera för lämpliga metodval utifrån olika frågeställningar
beskriva effektmått, måttenheter och datakällor som används vid studier av läkemedels effekter och användning
tolka och värdera resultat från vetenskapliga studier samt kunna förklara vad som i utförande och rapportering av en studie är viktigt för bedömningen av studiens kvalitet och validitet
beskriva och tillämpa grundläggande begrepp inom evidensbaserad vård
beskriva forskningsetiska principer och forskningsetiska problem
redogöra för utvalda frågor och problem rörande läkemedel i ett internationellt perspektiv
Behörighetskrav
3FA019 Introduktionskurs i farmaci och 3FA000 Farmakoterapi.
Undervisningens upplägg
Kursen är nätbaserad. Undervisningen består främst av inspelade föreläsningar, övningsuppgifter, gruppseminarier och litteraturstudier. Studiegrupper har möjlighet att träffa lärare för seminarier. Alla studenter har under kursen tillgång till lärare via Internet.
Examination
Examinationen sker genom en individuell skriftlig tentamen (7,2hp), muntliga redovisningar (grupparbete 1,5hp och muntlig examination 1,5hp) samt en skriftlig inlämningsuppgift (0,3hp). För studerande som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfällen ordnas ytterligare minst ett tillfälle i anslutning till kursen eller under nästkommande termin. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska inslag är godkända.
På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U). På övriga obligatoriska inslag ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Studerande som underkänts har rätt att göra om obligatoriska moment för att få godkänt betyg. På hela kursen ges något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Underkänd (U), och betyget sätts först när alla obligatoriska inslag är godkända. För att få betyget ”väl godkänd” på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på den skriftliga tentamen.
Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses för att sätta betyg på honom/henne i förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Övergångsbestämmelser När kursplanen upphör att gälla ska studenterna garanteras minst tre tentamenstillfällen (inklusive ordinarie tentamenstillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att kursplanen upphört att gälla.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
