Kursen behandlar översiktligt grundläggande begrepp inom allmän kemi, samt inom områdena organisk kemi och biokemi. Kursen visar på användning av kemiska ämnen, modeller och mätmetoder inom vanliga verksamhetsgrenar, t ex miljö och hälsoskydd.
Kursen är indelad i tre moment:
Moment 1. Allmän kemi 5 hp. Detta moment behandlar grundläggande kemiska begrepp som nomenklatur, stökiometri, kemisk bindning, kemiska reaktioner och jämvikter, med exempel från naturliga mark- och vattensystem. I momentet diskuteras även energiomsättning vid kemiska reaktioner och reaktionshastigheter.
Moment 2. Organisk kemi 5 hp. Detta avsnitt behandlar organiska föreningars struktur, stereoisomeri, funktionella grupper, nomenklatur, egenskaper och reaktioner. Inom momentet diskuteras enkla samband mellan struktur och egenskaper, samt förekomst och betydelse i samhället av organiska föreningar och material. Metoder som gas- och pelarkromatografi för att separera blandningar, samt masspektrometri för analys av organiska föreningar presenteras.
Moment 3. Biokemi 5hp. Momentet behandlar grundläggande biokemiska och cellulära begrepp, samt viktiga biologiska molekyler, som proteiner, enzymer och nukleinsyror, som utgör grunden för alla cellulära processer. Energimetabolism, speciellt med avseende på kolhydraters metabolism, behandlas, liksom hur genetisk information överförs och används.
Laborationer ingår i alla tre momenten för att illustrera de teoretiska momenten och öva undersöknings-och arbetsmetodik, databearbetning och tolkning, samt presentation av utförda experiment med slutsatser.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
Moment 1
- beskriva atomers och molekylers uppbyggnad.
- beskriva interaktionskrafter mellan atomer, molekyler och joner, samt skilja på olika bindningstyper såsom jonbindning och kovalent bindning.
- använda reaktionsformler för att förklara omsättning vid kemiska reaktioner.
- utvärdera jämviktskonstanter och utföra enklare kemiska jämviktsberäkningar.
- beskriva begrepp som syra, bas, pH och buffert, samt tolka och utvärdera titrerkurvor.
- använda begreppen entalpi, entropi och fri energi samt utföra enkla termodynamiska beräkningar.
Moment 2
- förstå hur regler för namngivning, inklusive beteckning på stereoisomerer, används för enkla oorganiska och organiska föreningar.
- beskriva de vanligaste funktionella grupperna i organiska molekyler och känna till deras viktigaste reaktivitetsegenskaper.
- klassificera reaktionstyper där vissa funktionella grupper i organiska molekyler överförs till andra funktionella grupper.
- beskriva faktorer som styr produktsammansättning vid vanliga reaktioner mellan organiska föreningar.
- beskriva vanliga metoder att separera, isolera och analysera organiska föreningar från blandningar av sådana.
Moment 3
- beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv.
- beskriva den molekylära och kemiska miljön i cellen.
- beskriva struktur och egenskaper hos enkla biomolekyler, som kvävebaser, aminosyror, lipider, fettsyror och kolhydrater.
- beskriva struktur och funktion hos biomolekyler, som proteiner, nukelinsyror och biologiska membraner liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion.
- förklara enzymers funktion.
- beskriva energiomsättning under anaeroba och aeroba förhållanden, främst genom anabol och katabol metabolism av kolhydrater och fett och dess koppling till energiproduktion och konsumtion.
- redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein).
För alla tre momenten kunna redovisa erhållna resultat både skriftligt och muntligt.
Behörighetskrav
Matematik C, Samhällskunskap A och Naturkunskap B. Naturkunskap B kan ersättas med Biologi A och Kemi A (områdesbehörighet 3 med ett eller flera undantag).
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och räkneövningar samt handledning vid laborationer. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Varje moment examineras normalt med en skriftlig tentamen. Denna kan kombineras med andra examinationsformer. För godkänd kurs krävs att de skriftliga laborationsredovisningarna är godkända.
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till Kemiska institutionen.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Giltig från:
2011 vecka 45
SI chemical data Aylward Gordon Hillis0 216948, Findlay Tristan John Victor0 216943 6. ed. : Milton, Qld. : Wiley : 2008 : xii, 212 s. : ISBN: 978-0-470-81638-7 (hft.) Se Umeå UB:s söktjänst
General, organic, and biochemistry Denniston K. J., Topping Joseph J., Caret Robert L. 7th ed. : Dubuque, IA : McGraw-Hill : c2011 : 788 s. : ISBN: 978-0-07-122187-0 (Paperback ) Se Umeå UB:s söktjänst
