Kursen innehåller tre lika stora moment: Allmän kemi, Organisk kemi och Biokemi.
Kursen inleds med allmän kemi där grundläggande kemiska begrepp som nomenklatur, stökiometri och kemisk bindning behandlas. Jämviktsviktsreaktioner, speciellt protolys-, löslighets-, komplexbildnings- och redoxreaktioner, studeras med fokus på processer i naturliga mark- och vattensystem. Energiomsättning vid kemiska reaktioner diskuteras.
Avsnittet i organisk kemi behandlar struktur och stereoisomeri, funktionella grupper, nomenklatur, samt egenskaper och reaktioner hos organiska ämnen. Separations- och analysmetoder som gas- och pelarkromatografi samt masspektrometri presenteras. Vissa organiska föreningar berörs delvis ur ett toxikologiskt perspektiv med avseende på reaktivitet, spridning och metabolism. Avsnittet har till syfte att den studerande ska förstå enkla samband mellan struktur och reaktivitet, samt hur vissa föreningar kan bildas från andra organiska föreningar utan att biologiska katalysatorer deltar i reaktionerna.
Biokemiavsnittet avser att göra den studerande förtrogen med grundläggande biokemiska och cellulära begrepp. Viktiga biologiska molekyler, som proteiner, enzymer och nukleinsyror, studeras eftersom dessa utgör grunden för alla cellulära processer. Energimetabolism, speciellt med avseende på kolhydraters metabolism, kommer att behandlas, liksom hur genetisk information överförs och används.
Laborationsdelen avser att illustrera de teoretiska momenten, öva undersöknings- och arbetsmetodik samt tolkning, bearbetning och presentation av experimentella data.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
- beskriva kemiska reaktioner m.h.a. reaktionsformler.
- beräkna koncentrationer, tolka och utvärdera titrerkurvor.
- beskriva atomers och molekylers uppbyggnad.
- skilja på olika bindningstyper såsom jonbindning och kovalent bindning.
- beskriva interaktionskrafter mellan atomer, molekyler och joner.
- utvärdera jämviktskonstanter och utföra enklare kemiska jämviktsberäkningar.
- använda begreppen entalpi, entropi och fri energi samt utföra enkla termodynamiska beräkningar.
- förstå hur regler för namngivning, inklusive beteckning på stereoisomerer, används för enkla oorganiska och organiska föreningar
- beskriva de vanligaste funktionella grupperna i organiska molekyler och känna till deras viktigaste reaktivitetsegenskaper
- klassificera reaktionstyper där vissa funktionella grupper i organiska molekyler överförs till andra funktionella grupper
- beskriva faktorer som styr produktsammansättning vid vanliga reaktioner mellan organiska föreningar
- beskriva vanliga metoder att separera, isolera och analysera organiska föreningar från blandningar av sådana
- beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv
- beskriva den molekylära och kemiska miljön i cellen
- beskriva struktur och egenskaper hos enkla biomolekyler, som kvävebaser, aminosyror, lipider, fettsyror och kolhydrater
- beskriva struktur och funktion hos biomolekyler, som proteiner, nukelinsyror och biologiska membraner liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion
- förklara enzymers funktion
- beskriva energiomsättning under anaeroba och aeroba förhållanden, främst genom anabol och katabol metabolism av kolhydrater och fett och dess koppling till energiproduktion och konsumtion.
- redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein)
- redovisa erhållna resultat både skriftligt och muntligt
Behörighetskrav
Matematik C, Samhällskunskap A och Naturkunskap B, Naturkunskap b kan ersättas med Biologi A och Kemi A (områdesbehörighet 3 med ett eller flera undantag)
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och räkneövningar samt handledning vid laborationer. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Varje moment avslutas normalt med en skriftlig tentamen. Denna kan kombineras med andra examinationsformer. För godkänd kurs krävs att de skriftliga laborationsredovisningarna är godkända.
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Giltig från:
2010 vecka 36
SI chemical data Aylward Gordon Hillis0 216948, Findlay Tristan John Victor0 216943 6. ed. : Milton, Qld. : Wiley : 2008 : xii, 212 s. : ISBN: 978-0-470-81638-7 (hft.) Se Umeå UB:s söktjänst
General, organic, and biochemistry Denniston Katherine J., Topping Joseph J., Caret Robert L. 6. ed. : Boston : McGraw-Hill : cop. 2008 : xxiii, 821, [81] s. : ISBN: 978-0-07-351110-8 (inb.) Se Umeå UB:s söktjänst
